- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
114

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6 - Tävling om sinnessjukhus i Karlskrona, av Olof Dagberg, överläkare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TÄVLING OM SINNESSJUKHUS I KARLSKRONA

Av överläkaren vid Psykiatriska sjukhuset Olof Dagberg

De tävlingsförslag, som inkommit till en
arkitekttävlan 1948 om ett nytt sinnessjukhus i Karlskrona,
bjöd på många för en psykiater intressanta lösningar
av de problem, man dagligen i sin gärning har att
brottas med. Ej minst gäller detta förslag med
en-våningspaviljonger, vars förtjänster dock av
tävlingsnämnden ej mera ingående diskuterats medan däremot
deras nackdelar skjutits i förgrunden. Det skall ej
förnekas, att de äro skrymmande, men å andra sidan
bjuda de på så många fördelar, att de synas mig varit
värda en närmare analys. Det är på detta sätt möjligt
att i hög grad eliminera anläggningens
anstaltskaraktär, att bättre hålla de olika patientkategorierna isär
samt att förhindra insyn och störningar de olika
avdelningarna emellan.

Om det med första pris belönade förslaget med
motto »Finns det möjligen ett litet enkelrum mot
norr» framhåller prisnämnden att
»huvuddispositionen av området är mycket förtjänstfull, med goda
och naturligt utformade huvudtillfartsleder samt
tillräckliga och välbelägna friytor», att »författaren
åstadkommit påtagliga trevnadsvärden» samt att
erforderlig koncentration erhållits varjämte
»vårdavdelningarnas utformning är god och okonstlad».

Författaren har löst uppgiften enligt konservativa
principer med avdelningarna i fleravåningsblock. Dess
förtjänster ha framhållits av prisnämnden, varför jag
här inskränker mig till att framhålla de olägenheter,
jag såsom praktiskt verksam psykiater finner
förenade med förslaget.

Vid en dylik koncentration av anläggningen kan ett
tillräckligt särskiljande av akut och kroniskt, lugnt
och oroligt patientmaterial icke genomföras. Den nära
kontakt mellan patienter med sjukdom av olika grad,
som ej kan undvikas på våra hittillsvarande
sinnessjukhus, är en ogynnsam faktor, som vi ständigt ha
att brottas med och som är en ej oväsentlig faktor,
när det gäller allmänhetens kritiska inställning till
dem. Detta viktiga moment är ej löst i föreliggande
förslag.

Promenadgårdar äro tyvärr nödvändiga för en stor
del av klientelet på ett sinnessjukhus. T författarens
förslag kan det ej undvikas, att dessa bli instängda
i stället för, som önskvärt är, öppna. Ej heller torde
det bli möjligt anordna dem så, att störningar icke
uppstå för patienter i angränsande paviljonger med
annat patientmaterial. Dessutom torde det bli svårt
att naturligt avgränsa dem, så att man kommer ifrån
nu gängse »hönsburar».

Förslagets planlösning av vårdavdelningarna med
sovrummen grupperade kring en lång, rak
mittkorridor gör ett trist intryck och torde svårligen kunna

dk 725-52

förenas med kravet på hemtrevnad. Utan att göra
avkall på övervakningskravet hade det säkerligen
varit möjligt att förlägga en del av rummen och
salarna i den brutna delen och förlägga
dagrums-och köksavdelningen i det långa, raka partiet,
varigenom avdelningarna vunnit avsevärt ur
trevnadssynpunkt.

Det med andra pris belönade förslaget bär mottot
»fi». Det bjuder i motsats till förste pristagarens på
betydligt större trivsamhet och utformningen av
vårdavdelningarna ha genom byggnadskroppens brytning
på ett naturligt sätt kunnat avdelas på ett
ändamålsenligt sätt.

Men liksom hos förste pristagaren har ej de olika
patientkategorierna hållits isär från varandra i
tillräcklig utsträckning och förslaget lider av samma
svagheter beträffande promenadgårdsfrågan.

Av mig tillgängligt åskådningsmaterial framgår ej,
hur författaren tänkt sig kommunikationsproblemet
mellan de olika avdelningarna och mellan dessa och
ekonomiavdelningarna. Författarens planläggning
torde medföra betydande svårigheter att rationellt
lösa detta ur driftsynpunkt så viktiga problem.

Författaren till det ena med tredje pris belönade
förslaget med motto »au rez-de-chaussez» har gått in
för envåningspaviljonger. Förslaget bjuder ur
sjukvårdssynpunkt på goda lösningar av problemen men
lider i hög grad av samma fel som de båda tidigare
diskuterade, nämligen av att ej i tillbörlig grad ha
tagit hänsyn till promenadgårdsfrågans lösning och
ostördheten avdelningarna emellan.

Förslaget »Vägen till hälsa» har även belönats med
3 :e pris, vilket ur sjukvårdssynpunkt närmast väcker
förvåning.

Det inköpta förslaget »Psykoterapi» synes 111ig sett
ur sjukvårdssynpunkt vara mera tillfredsställande än
något av de prisbelönta förslagen. Trots den
tillämpade flervåningsprincipen, torde det bli möjligt att
nå tillräcklig ostördhet mellan olika patientgrupper,
och promenadgårdarna synas kunna givas en god
utformning. Vårdavdelningarna böra bli trivsamma.
Dock medför det markerade särskiljandet av
dagrums- från sovrumsavdelningen, att de torde bli
ganska personalkrävande.

Såsom slutomdöme om tävlingen kan anföras, att
den givit upphov till många goda lösningar av
detaljproblem, som vid den slutliga utformningen av
Karlskronasjukhuset äro förtjänta av att tagas tillvara,
men att intet av de prisbelönta eller inköpta förslagen
utan betydande omarbetning synes kunna ge ett ur
sjukvårdssynpunkt godtagbart resultat.

114

Byggmästaren 1949, 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free