Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Rationella småhus, av Evert Strokirk, civilingenjör SVR - Bostadsstyrelsens experimenthus av trä, av byrådirektör Sven E. Dybeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu sker, i 90 % av alla trähus, kräver ungefär 4 à
4,5 kubikfot per m2 medan en rationellt utförd
regelstomme av trä med träbeklädnad icke behöver mera
virke än 2,5 à 3,0 kubikfot. Plankstommar måste vi
alltså få bort.
En väsentlig del av totalkostnaden representeras av
grunden. Jag tror dock att man i allmänhet
försummat att studera denna detalj närmare, framför allt
när det gällt de fabrikstillverkade husen. Orsakerna
är flera. Terräng och markbeskaftenhet varierar,
varför varje objekt fordrar individuell lösning. Den egna
arbetsinsatsen kan utnyttjas bäst vid denna
byggnadsdel. Schaktning kan nästan alla egnahemsbyggare
utföra och murning av betonghålstensgrunderna
erbjuder heller inga stora svårigheter, men där bör man
vid planeringen ta hänsyn till blockformaten för att
undvika huggningar och passningar.
Skall man lägga källare under enfamiljshuset eller
inte ?
Generellt svar på den frågan kan man inte ge. Men
den vore värd en noggrann utredning under olika
förutsättningar. Om marken är relativt lättschaktad,
och man måste schakta ner sig ungefär 1,5 m för att
nå frostfritt djup, så får man källarutrymmen för en
mycket ringa merkostnad. Det andra alternativet, som
ju bland annat amerikanarna praktiserar, är att lägga
huset på plintar och vid sidan bygga de utrymmen
som vi alltid behöver, nämligen pannrum, tvättstuga
och matförråd.
Tar man hänsyn till all schakt som fordras både
för de djupa plintarna, dräneringar och avlopp samt
till kostnaderna för nyssnämnda utrymmen lagda ovan
mark, så finner man nog att källaralternativet oftast
är billigast.
Halvmesyren att bara gräva ut en del av källaren
kan vara försvarbar endast om sprängning fordras.
Vill man spara i första omgången, kan man vänta
med golvläggning och slamning av väggarna i
källaren till en senare tidpunkt.
I samband med grunden kan jag nämna, att en av
de vanligaste anmärkningar, som bostadsstyrelsens
kontrollanter gör, gäller de sönderfrusna
källarnedgångarna. Det enklaste och bästa sättet att lösa frågan
är att inte gräva ner dessa utan ordna ingången i
markplanet.
Jag tror det vore av värde att i den efter föredragen
följande diskussionen speciellt två problem togs upp
till behandling, då erfarenheten visat att ganska
skiftande uppfattningar där gjort sig gällande.
I vilken grad skall de lätta konstruktionerna ges
en bättre värmeisolering än de tyngre för att
eliminera den sämre värmekapaciteten ?
Måste man vid småhusen, där utrymningen är
enkel, ta hänsyn till brandrisken? Kan fara föreligga
för de boende att brinna inne, eller behöver man
endast räkna med den ekonomiska brandrisken?
Innan jag överlämnar ordet till föredragshållarna,
vill jag meddela, att vi är fullt beredda på kritik av
ämnesvalet för föredragen. Vi ha sökt få med några
olika produktionsformer, skilda materialval, somliga
specialkonstruktioner, andra allmängiltiga
typlösningar, och vi se gärna att den vederhäftiga
reklamen får göra sig hörd.
BOSTADSSTYRELSENS EXPERIMENTHUS AV TRÄ
Av byrådirektör Sven E. Dybeck
Det finns ett stort antal faktorer som äro av
betydelse, då det gäller att rationalisera småhusbyggandet.
Här nedan skall huvudsakligen behandlas de
tekniskt-konstruktiva faktorer som inverka på småhusens
kostnad och materialförbrukning i anslutning till de
undersökningar som utförts på ett av bostadsstyrelsen
uppfört provhus.
Avsikten med provhuset är att söka finna rationella,
träbesparande och enkla konstruktioner för de
hand-byggda enfamiljshusen av trä. Att denna kategori
bostäder är väsentlig framgår av att handbyggda
trähus årligen torde draga en kostnad av mellan 150
och 200 miljoner kronor och förbruka ca 35 % av
allt det byggnadsvirke som åtgår till bostäder.
När det gäller att skapa en billig och träbesparande
stomme är det uppenbart att trä — och därtill minsta
möjliga trä — skall användas endast till att fylla den
bärande och vattenavvisande funktionen, under det att
värmeisoleringen skall åstadkommas med andra för
detta ändamål avsedda material. Provhusets stomme
har också konstruerats efter denna princip.
Byggnadens planlösning ansluter sig till en av
bostadsstyrelsens preliminära typplanlösningar. Det är
ett ett och etthalvplanshus med 50 m2 bottenyta,
innehållande två rum och kök i bottenplanet samt
2 rum i överplanet.
Stommen är utförd som en ganska normal
regelstomme med stående reglar 11/2// X 5" på c/c 64 cm.
Den liggande innerpanelen är utförd av 3/*" X 4"
rå-spont utskott. Bättre kvalitet har icke ansetts
nödvändig då innerväggarna ändock skall beklädas.
Yt-terpanel utgöres av liggande 3/4" X 6" spikad på
förvandring. Bjälkarna i bottenbjälklaget bestå av
2" X 8" c/c 64 cm kontinuerliga över den bärande
mittväggen. I det övre bjälklaget, där viss last från
taket åverkar bjälkarna, är bjälkdimensionen 2" X 9".
:34
Byggmästaren 1949, 6 142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
