- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
135

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Bostadsstyrelsens experimenthus av trä, av byrådirektör Sven E. Dybeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. i. Plan av provhuset.

Även dessa äro kontinuerliga över mittväggen. Den
större spännvidden är 3,75 m och den mindre 3,35 m.
Genom att bjälkarna äro kontinuerliga, har deras
dimension kunnat minskas sä att träåtgången jämfört
med fritt upplagda bjälken minskats med 10 %. Trots
de relativt klena dimensionerna är svikten liten.
Takstolarna ha högben, stödben och hanbjälke av
i V2" X 5". Takpanel består av 3/i" råspont.

Fig. 2. Skarv av golvbjälkar.

Fig. 3. Resning av ram med takstol.

Huset byggdes på så sätt att bjälklag, stående
reglar och takstol på marken spikades ihop till ramar (i
detta fall 11 stycken). En detalj är att det övre
bjälklagets balkar icke äro upplagda på något remstycke,
utan endast spikade i den stående regeln. En fördel
med systemet att spika ihop ramarna på marken
jämfört med det vanligen brukliga, är att man får en
bekvämare arbetsställning vid spikningen, varför man
kan förutsätta att denna blir bättre. Ramarna äro så
utformade att all spikning sker från en sida. Varannan
ram har takstol och varannan är utan. (Se fig. 3
och 4.)

Ramarna hanterades och restes utan svårighet av
tre man. Sedan ramarna rests spikades panelen, golv
och avväxlingar för fönster och dörrar på vanligt
sätt och den egentliga stommen är klar.

Den kanske största svårigheten, då det gäller att
lansera regelkonstruktioner i stället för den nu
brukliga konstruktionen med plank, är de byggandes
motstånd mot de lätta väggkonstruktionerna. Man anser
att väggen för att bli tillräckligt stabil måste göras
av plank. För att erhålla ett resultat som så mycket
som möjligt ger en bild av vad som sker i
verkligheten, ha vi försökt göra provbelastningen sådan att
den så mycket som möjligt ansluter sig till de
verkliga förhållandena.

Vertikallasten på bjälklaget erhölls genom att i
överplanet en vattenbassäng anordnats av asfaltpapp.
Taklasten erhölls genom en i princip liknande
anordning och vindkraften genom ett dragstag som
fästes vid huset med clubbla U-balkar. Vertikalkraften
regleras av den mängd vatten som påfylldes och
dragkraften åstadkoms med en vantskruv och avlästes på
en dvnamometer. (Se fig. 5.)

För att få en uppfattning om, hur mycket de olika
delarna bidrogo till uppstyvningen gjordes på- och
avlastningar efter varje etapp i byggandet, första
gången med endast stommen rest och ytterpanelen
spikad med en spik och sedan undan för undan.
Resultaten åskådliggöras i fig. 6. Mätningarna av
husets rörelse vid vindbelastning gjordes dels från en
fixpunkt i mitten av huset — på den plats där skor-

Fig. 4. Provhusets stomkonstruktion.

3*

Byggmästaren 1949, 6 143

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free