- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
136

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Bostadsstyrelsens experimenthus av trä, av byrådirektör Sven E. Dybeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig- 5-

Fig. 6.

1 Stomme
Ytterpanel x spik

2 Stomme
Ytterpanel i spik
Innerpanel i spik

3 Stomme
Ytterpanel i spik
Innerpanel 2 spik

4 Stomme
Ytterpanel i spik
Innerpanel 2 spik

Panel på innerväggar i spik

5 Stomme
Ytterpanel i spik
Innerpanel 2 spik

Panel på innerväggar 2 spik

6 Stomme
Ytterpanel i spik
Innerpanel 2 spik

Panel på innerväggar 2 spik
Träfiberskivor uppsatta

7 Stomme
Ytterpanel 2 spik
Innerpanel 2 spik

Panel på innerväggar 3 spik
Träfiberskivor uppsatta

Fig 7-

stenen skulle stå — och dels efter ytterväggarnas
diagonal. Den största inverkan på stabiliteten erhölls, då
träfiberskivan spikades på invändigt. Skillnaden
mellan att spika ytterpanelen med en eller två spikar
däremot var mycket ringa. Den deformation som vid
det fullt färdiga huset uppkom för den största
vindlasten, ungefär 125 kg/m2, var ca 4 mm och den gick
praktiskt taget helt tillbaka vid avlastningen. Man
kan därför anse att den stomme som här utförts ur
stabilitetssynpunkt är fullt tillfredsställande.

Bjälklagets nedböjning vid 200 kg last per m2 blev
2,5 mm. Tillåten nedböjning är 9 mm. Vid 200 kg last
var påkänningen i träet 90 kg/cm2. Vid 400 kg last
blev nedböjningen 5,5 mm och o — 130 kg/cm2.
Bjälklaget är alltså ur hållfasthetssynpunkt fullt
tillfredsställande.

För att utröna inverkan av takstolstassarna,
påfördes en last av 160 kg/m2, varefter tassarna
avsågades. Deformationen blev 1 mm och ökade icke
trots att lasten låg kvar i 20 timmar. När lasten från
halva taket tagits bort kunde en ytterligare rörelse
på i mm uppmätas. Vid den här relativt branta
takresningen hade alltså takstolstassarna ingen inverkan
på stabiliteten.

Ett par detaljer kanske kan vara av intresse. Fig. 7
visar den ytterpanel som vi använt.

Två panelbräder sågas ur en planka av 11/4// X 6"
och förses med urfräsningar. Det är av vikt att
ur-fräsningen blir någon mm djupare än lilländen av
den intilliggande brädan. Panelen har något mindre
medeltjocklek än 3/4" och har hittills fungerat bra.

Fig. 8 visar uppsättning av isoleringsmattan i
ytterväggen.

Jämförd med en normalt utförd 2." plankvägg
kräver provhuset ca 30—40 % mindre virke. Den totala
virkesåtgången till stommen är i provhuset 900 kbft
under det att vi i medeltal för trähus av den här
storleken brukar räkna med 1 100—1 300 kbft.

De hittills gjorda erfarenheterna kunna
sammanfattas på följande sätt:

1. Ett stolphus med de relativt klena dimensioner som
här använts är fullt tillfredsställande ur
stabilitetssynpunkt.

2. Stolphuset synes vara den ur kostnads- och
virkesbesparing enklaste utformningen för enfamiljs
trähus.

3. Systemet att färdigställa stommen i ramar, som
sedan resas, har fungerat tillfredsställande och
synes innebära vissa fördelar ur arbetsteknisk
synpunkt.

4. Sist men icke minst — skall man nå ett verkligt
gott resultat ur kostnads- och
materialbesparings-synpunkt, måste också de små husen projekteras
omsorgsfullt. Det lönar sig att beräkna bjälklag
och takstolar noga. Småhusbyggandet måste även
ses som ett ingenjörsproblem.

I 36

Byggmästaren 1949, 7 ^"33

Fig. 8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free