Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Hus av betongelement, av Holger Röhfors, civilingenjör SVR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. i. Principskiss av stomme i Siporex elementhus.
HUS AV BETONGELEMENT
Av civilingenjör svr Holger Rök fors
Inom Svenska Cementföreningen har undersökts,
vilka möjligheter som finnas för ökad och mer
rationell användning av betong i småhus. Arbetet har
koncentrerats på källarväggar, bjälklag och
våningsväggar. Husets övriga element ha vi ej givit oss på,
emedan de icke erbjuda aktuella betongproblem. Vi
ha dels studerat sådana betongbyggnadsmetoder, som
redan ha hävd i Sverige dels undersökt, om andra,
på olika håll prövade metoder, kunna förväntas ge
likvärdigt eller bättre tekniskt och ekonomiskt
resultat.
I många länder har småhusbyggandet varit föremål
för ett både långvarigare och mer omfattande
intresse än här i Sverige, därför att en- och
tvåfamiljs-hus i utlandet är en betydligt vanligare bostadsform
än här. Både efter förra och senaste kriget ha gjorts
energiska försök att få fram material- speciellt
trä-besparande konstruktioner, som kräva liten
arbetsinsats, särskilt av yrkesutbildat folk.
Går man igenom de nya byggnadsmetoder, som
kommit fram t. ex. i England, där småhusbyggandet
studerats efter realistiska linjer, finner man, att
husens stomme oftast utföres av betong. Detta
materialval är icke speciellt för England utan gäller bl. a.
också Frankrike, Holland, Danmark, d. v. s.
överhuvudtaget länder, där virkestillgången är dålig.
Skälen till att betong valts som konstruktionsmaterial äro
bl. a. följande: Betongen består huvudsakligen av
lokalt förekommande billiga material. Bränsleåtgången
för materialproduktionen, d. v. s. för bränning av
cementen, är ringa. Betongen medger mycket vida
gränser för konstruktiv behandling och arkitektonisk
formgivning. Den ger permanent, brandsäker stomme
och låg underhållskostnad. Tillverkningen av
byggnadselementen är relativt okomplicerad och kan
sålunda genomföras utan kostsamma
fabriksanläggningar.
Ovanstående synpunkter på betongen, som i alla
delar kunna tillämpas även i Sverige, gav oss
anledning att överhuvudtaget syssla med problemet småhus
av betong. Liksom trähus kunna småhus av betong
antingen fabrikstillverkas eller byggas på platsen.
Stommens utformning beror i hög grad av den väg
man här väljer. I förra fallet monteras stommen av
fabrikstillverkade element, i det senare kunna på
arbetsplatsen gjutna byggelement användas eller också
utformas huset som helgjutet betonghus, dock med
mer rationell formsättning än som vanligen brukas.
Både fabriks- och platstillverkningen har sina
fördelar. Några typiska exempel kunna vara belysande
för de mångskiftande möjligheter betongen bjuder.
Lättbetong lämpar sig genom låg volymvikt och
speciella tillverkningsbetingelser för fabriksframställda
element. Man kan erhålla stora men ändå
lätthanterliga element, som dessutom icke fordra extra
värmeisolering. I Sverige ha vanliga siporexblock, 50 X 25
cm, funnit användning även i småhus. Siporexbolaget
har dessutom sedan flera år experimenterat med och
även byggt en del hus med större vägg- och
bjälk-lagselement (fig. 1). På grund av materialets låga
volymvikt, 0,5, samt de få fogarna kan
ytterväggstjockleken minskas till 20 cm.
Betonghålblock är ett annat exempel på
fabrikstillverkade byggnadselement, använt ungefär sedan
sekelskiftet och sålunda väl prövat. Sedan man nu
kommit till klarhet om hålblockens
värmeisoleringsförmåga och behovet av tilläggsisolation, samt med
nuvarande bättre blocktyper och fabrikationsmetoder bör
hålblock kunna accepteras utan misstänksamhet. Detta
har skett beträffande grunder. Ca 90 % av alla
småhus utföras med grundmurar av hålblock. Då
påfrestningarna på våningsväggarna i regel äro mindre än
på grunden finnes inget skäl, varför blocken ej skulle
användas även ovan mark. Så har också skett i ökad
omfattning (fig. 2). Våningsytterväggarna
värme-isoleras i regel med invändiga träullsplattor. I fråga
om byggnadskostnad torde hålblocken f. n. ligga lägst
bland de konventionella stenmaterialen. Då det gäller
individuell bebyggelse komma block allt framgent
sannolikt att väl hävda sig. En möjlighet till
rationalisering ligger i, att blocken utföras med så
noggranna mått och i övrigt på sådant sätt att de kunna
muras utan bruk. Metoden har redan praktiserats
bl. a. i Tjeckoslovakien.
Byggmästaren 1949, 7 ^55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
