- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
145

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Några material- och arbetsbesparande trähuskonstruktioner, av Hilding Brosenius, civilingenjör SVR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA MATERIAL- OCH ARBETSBESPARANDE
TRÄHUSKONSTRUKTIONER

Av civilingenjör svr Hilding Brosenius

HSB och Svenska Trähus ha båcla ägnat frågan
rörande rationalisering av de monteringsfärdiga
trähusen stort intresse, och för att befrämja
rationaliseringen ha bl. a. Svenska Trähus och HSB för något
över 3 år sedan bildat ett gemensamt forskningsbolag,
SHT Trähusforskning, som uteslutande sysslar med
trähusens rationalisering. Detta arbete har resulterat i
ett nyligen publicerat byggnadssystem, som främst är
baserat på användning av en limmad s. k. panelplatta,
framställd av relativt tunna bräder. Denna platta
användes som beklädnad på alla invändiga väggytor.
Väggarnas bärande stomme utgöres av stående
stolpar, mellan vilka tillkapade isoleringsplattor anbringas
på platsen. Bjälklag och tak utföras av lösvirke på
hittills sedvanligt sätt, likaså ytterväggarnas
yttersidor, och systemet har sålunda förutom panelplattan
huvudkaraktären av ett fabriksmässigt tillpassat
lös-virkessvstem, varvid särskilt eftersträvats möjligaste
virkesbesparing.

Parallellt med denna gemensamt med Svenska
Trähus bedrivna rationaliseringsverksamhet har HSB
separat fortsatt sitt tidigare utvecklingsarbete, ehuru
efter delvis något andra linjer. Strävan har även här
gällt virkes- och materialbesparing, men i stället för
lösvirkessystem med många mindre byggnadsdelar har
här eftersträvats att utföra huset av relativt få men
större och i fabrik möjligast förär betade
monteringsfärdiga delar. Samtidigt har därvid måst beaktas, dels
önskemålet att huselementen skola kunna framställas
vid befintliga trähusfabriker utan större
nyinvesteringar i form av ändringar eller utbyggnader, dels
att byggnadselementen allt fortfarande ha sådant
utseende och utförande särskilt i avseende på
ytbeskaf-fenhet och styvhet, att de tillfredsställa den
husköpande allmänheten, dels att eventuella förbättringar
i fråga om monterbarheten på byggnadsplatsen icke
få köpas med fördyringar vid fabrikationen .utan helst
böra representera avgjorda besparingar även vid
denna. Uppfyllandet av dylika krav inskränker i viss
grad den konstruktiva valfriheten. I det följande skall
de viktigaste byggnadselementen viel en i möjligaste
mån monteringsfärdig villabyggnad i korthet
omnämnas.

Väggkonstruktionerna vid detta system äro utförda
som spikade monteringsfärdiga väggblock av ungefär
samma huvudtyp, som HSB :s sedan 5 år tillbaka
använda s. k. typ »Varmvägg I», d. v. s. en vägg,
bestående av en utvändig och en invändig tunn
bräd-panel på ömse sidor om ett regelverk och där vid
ytterväggarna lämpligt värmeisoleringsmaterial
anbragts i mellanrummet mellan panelerna. Skillnaden
från tidigare utförande ligger i, att regelsystemet
utförts ytterligare träbesparande och vid ytterväggarna
i två varandra korsande skikt, vilket bl. a. gjort det
möjligt att använda stående ytterpanel och liggande
innerpanel. För innerpanelen har härvid använts blott
15 mm tjocka bräder i billiga kortlängder.
Blockbredderna äro givetvis utförda i modulmått.

Det skulle vara frestande att söka belysa några av
de faktorer man måste ta hänsyn till viel utformningen
av en praktiskt gångbar rationell väggkonstruktion,
men här skall inskränkning göras till en enda faktor
— den allra besvärligaste — och det är den byggande
allmänheten. Den är mycket värre än både
hållfasthetsfrågor och isoleringsproblem.

När det gäller vissa bostadsbyggnadsvanor
representerar allmänheten ett slags marschformation, som
med obetvinglig kraft tågar fram i en en gång
utstakad riktning, och som det fordras domkrafter av
hittills okänd storlek att förmås att ändra
marschriktning. Riktpunkten för denna oemotståndliga
marschriktning är i fråga om trähusen än så länge den
massiva men träslukande plankväggen. Och den
trähusfabrikant som härvidlag försöker målmedvetet arbeta
för tekniskt och ekonomiskt rationella träbesparande
väggkonstruktioner, riskerar i allt för stor
utsträckning att få behålla sin virkesbesparande
väggkonstruktion för sig själv, medan den byggande
allmänheten går över till en annan fabrikant, som
producerar s. k. »solida» och »gammaldags rejäla»
massiva väggkonstruktioner. I varje fall har HSB, som
med typ »Varmvägg I» sedan åtskilliga år sökt
propagera för en högisolerad, träbesparande
väggkonstruktion av paneltyp och utan plankstomme, rönt
mycket ringa förståelse för denna från allmänhetens
sida, som envist fasthållit vid plankidealet. Att
massivt trä har ett värmeisoleringsvärde som är 3 ggr
sämre än ett modernt lätt isoleringsmaterial och att
man för bärighetens skull inte behöver mer än
bråkdelen av virket i en plankvägg samt att en lätt
trävägg rätt utformad har samma livslängd som en
plankvägg, det är fakta som har svårt att tränga in
hos clen byggande allmänheten. Därför är det troligt,
att det krävs många år ännu av upplysning och
propaganda om man inte kan finna på effektivare medel
att befordra en allmän övergång till den lätta
regel-och panelväggen från den för närvarande dominerande
mera träslukande plankväggen.

Väggen enligt fig. 1 innehåller netto ungefär 2,0
kubikfot virke per kvadratmeter vägg mot cirka 3,3
kubikfot i en ordinär plankvägg och ändå kan den
förstnämnda väggen utan svårighet ges betydligt
bättre värmeisoleringsförmåga än en lika tjock vägg
med 2" plankstomme.

Eftersom en av de viktigaste metoderna att
rationalisera trähusbyggandet utgöres av bättre
utnyttjande av virkesspill och avfall, kan det på tal om
ytterväggskonstruktionerna vara motiverat att beröra
en form av ytterväggsisolering av avfallsprodukter,
nämligen i form av komprimerad kutterspån. Denna
är också ett typiskt exempel på ett oförskyllt offer för
clen byggande allmänhetens misstänksamhet. Vanlig
kutterspånsfyllning är inte ett bra
väggisoleringsmate-rial för permanenta byggnader, emedan spånen med
ticlen sjunker ihop och kvarlämnar dåligt isolerande
hålrum. Genom komprimeringsom enkelt kan ut-

Byggmästaren 1949, 6 153

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free