- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
147

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Prefa-systemet, av Carl-Henrik Kreüger, arkitekt SAR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PREF A-SYSTEMET

Av arkitekt sar Carl-Henrik Kreiiger

När jag för ungefär fem år sedan mera
systematiskt började studera problem i samband med
monteringsfärdiga hus, gjorde jag samma fel, som jag
förmodar de allra flesta gjort i samma situation. Jag
stirrade mig nämligen blind på själva
byggnadsstommen och dess grad av monteringsbarhet och det
dröjde, innan jag kom på bättre tankar. Emellertid
hade detta clet goda med sig, att jag fick upp ögonen
för hur väsentligt själva materialproblemet är, vad
byggnadsstommen beträffar. I ordets egentliga
mening monteringsfärdiga byggnadselement måste vara
enkla, hållbara, lätta, isolerande, billiga etc. —
egenskaper som är mycket svåra att förena i ett och samma
material, eller i lämpliga materialkombinationer.

Av civilingenjör Carl Munters fick jag i slutet av
år 1943 i uppdrag att närmare studera och utarbeta
ett nytt material, baserat på Wellit. Detta nya material,
som kallas Tvärwellit, är också uppbyggt av
korrugerade pappersskikt i flera lager. De på vanligt sätt
erhållna wellitdynorna har emellertid sågats till
strimlor, vilka vändes och i tvärställt läge limmas mellan
lämpliga ytmaterial. Härigenom erhålles ytbärande
konstruktioner med mycket förnämliga egenskaper.

Ytbärande konstruktioner är sedan länge kända,
speciellt inom flygplanstekniken, men har först på
senare år tillämpats inom byggnadstekniken. Principen
är den att man vid användning av ett i och för sig
icke bärande, fyllningsmaterial utnyttjar två till detta
fästade ytskikt för att upptaga nedkommande
belastningar. Det är därvid ytterst väsentligt, att
fyllningsmaterialet är homogent, med kontrollerbara tekniska
egenskaper, om konstruktionerna med erforderlig
säkerhet skall kunna användas för bärande delar i hus.
Tvärwelliten är därvid ett idealiskt sådant material,
då man allt efter önskan kan variera papperets
egenskaper och vid ev. beräkningar kan utgå från kända
och säkra värden betr. livslängd, hållfasthet, vikt etc.

År 1945 fick jag i uppdrag av Sandvikens Jernverk
att försöka åstadkomma billigare och bättre bostäder
på monteringsfärdig väg. Detta uppdrag har sedan
överförts på den konsulterande firma, inom vilken
jag är verksam, och föreligger i dag i viss
utsträckning färdigt i form av ett byggnadssystem, som tills
vidare kallas Prefa-systemet. Arbetet har utförts i
intimt samarbete med uppdragsgivaren och även flera
andra av landets större industrier, som varit
intresserade i detta sammanhang.

På ett tidigt stadium uppdrogs vissa riktlinjer och
fastslogs vissa principer, som borde ligga till grund
för arbetet:

För det första borde man söka undvika att för en
ev. produktion av husen behöva investera mycket
kapital i nva maskiner och industrianläggningar, utan

Fig. i. Bild av syllband av stål med hål för rörståndare i
ytterväggarna.

Fig. 2. Bild av väggfog uppifrån visande hur de övre
distansorganen anbringas.

Fig. 3. Golvblocken utläggas.

Byggmästaren 1949, 6

147

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free