- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
151

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Werno-metoden — konstruktioner i halm och vass, av Folke Werneskog, disponent

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

block för att erhålla uppgift om deras bärförmåga.
Några exakta uppgifter av dessa provningar kunna
tyvärr ej lämnas ännu. då dessa ej äro avslutade, men
de muntliga förhandsuppgifter som erhållits tala om
synnerligen gocla resultat.

En mycket vital sak i samband med hållfasthet och
formbeständighet är limmet och dess förmåga att
motstå alla påfrestningar, som förekomma i ett hus. Det
tar för stort utrymme att göra en ingående
redogörelse för detta, men mycket omfattande provningar
ha gjorts på Chalmers tekniska högskola, vilka visat,
att det använda konsthartslimmet fyller de krav, som
kunna ställas såväl i fråga om fästförmåga och
fuktbeständighet som köldbeständighet och åldring.

Fuktens inverkan på konstruktionen har undersökts
mycket noggrant och ingående provningar ha
företagits av Statens Provningsanstalt. Så t. ex.
förvarades väggblock i 21/2 månader i en fuktkammare
med 85 % luftfuktighet. Sedan provades dessa block
på tidigare nämnt sätt och exakt samma värden
erhöllos som vid provningar med torra block. På de
nedfuktade blocken kunde endast några små
mögelfläckar upptäckas på fiberplattan, under det att någon
lukt av fuktig halm ej kunde kännas.

En farhåga, som ofta uttalas, är att halmhus måste
vara oerhört eldfarliga. Provningar utförda på
fabriken ha emellertid visat rakt motsatta förhållandet. Man
byggde upp ett litet provhus med sektioner av olika
konstruktioner. Där fanns stolpväggar med
spånfyll-nad. plankväggar med högporös fiberplatta samt
stråblock i golv, inner- och ytterväggar. Det
brandfarligaste elementet visade sig vara stolpväggen, som
redan efter 12 minuter var genombrunnen och brann
mecl full låga på motsatta sidan. Denna väggtvp visar
sig också vara mycket svårsläckt, då stickeld framkom
än här och än där och gjorde, att blocket på mycket
kort tid var helt genombrunnet. På
stråkonstruktionen däremot antändes endast ytskiktet, som brann så
länge elden underhölls, men halmen innanför
förkolnade endast sakta och slocknade av sig själv. Någon
genombränning eller värmeutveckling på motsatta
sidan förekom ej.

En jämförelse mellan stråblock och traditionella
träkonstruktioner visar att en omfattande
träbesparing erhålles. Nedanstående siffror grunda sig på en
jämförelse med en vedertagen konstruktion av 2"
plank i ytterväggarna och i innerväggarna ett
regelverk med 3/4" panel på båda sidor samt vanliga
träbjälklag. I ytterväggen göres en träbesparing av
47 %, utan att hänsyn därvid tagits till att den
högporösa fiberplattan kunnat slopas. Innerväggen visar
den största besparingen eller 70 %. Varför en så stor
siffra är möjlig beror helt enkelt på, att man på grund
av stråmaterialets styrka kunnat taga bort alla
upp-stvvande paneler bakom fiberplattorna. I detta
sammanhang kan nämnas, att ej en enda kvadratmeter
mera fiberplattor användes i denna konstruktion än
i tidigare nämnda. I bjälklagen erhålles en besparing
av 44 % trävirke. Här har man ju också möjlighet
att spara på de dyrbara dimensionerna i långa
längder, som måste sågas av grövre stockar och som har
ett högre kubikfotspris.

Från en trerumsvilla mecl en bostadsyta av ca 80 m2,
som byggts i Jönköping, kunna följande siffror an-

föras. Här gjordes en total träbesparing av 547 kbft
och användes 733 kbft trä mot tidigare 1 280 kbft.
Denna kvantitet kan emellertid reduceras ytterligare.
Om man t. ex. i stället för 1" ytterpanel, som
förekommer i detta fall, använder en putsvägg liknande
den professor Granholm utexperimenterat, kan siffran
utan vidare reduceras med 100 kbft och återstår alltså
623 kbft. Såsom vi se av konstruktionsritningen, kunna
vi utbyta innertakpanelen mot innertakluckor av strå,
som både ersätter takpanelen och spännpappen.
Därigenom göres en ytterligare träbesparing av 65 kbft
trä och återstår då 558 kbft. För att driva
virkesbesparingen ytterligare kan istället för 11/4//
golvbeläggning en linoleummatta läggas direkt på
stråblocken och därvid reduceras virkesåtgången ytterligare
med 100 kbft. Till yttertak och bärande
konstruktions-delar i huset kvarstå sedan endast 450 kbft, vilket
utgör en total virkesbesparing av 65 %. Vi ha ändock
kvar ett trähus utan någon större användning av
stenmaterial eller dylikt material.

Som tidigare framhållits har man försökt få fram så
färdiga element som möjligt för att därigenom
förenkla, förbilliga och påskynda byggnadsarbetet. Som
bekant byggas de flesta småhusen av
egnahemsbyggaren själv med hjälp av goda vänner. Därav
framgår ju, att det är till stor fördel, om konstruktionen
och monteringen kan göras så enkel som möjligt
samtidigt som lätta byggnadsblock givetvis äro att
föredraga både vid montering och transport.

Vad beträffar kostnaden för stråblocken kan
anföras, att ytterväggarna äro ca 15 % och
innerväggarna ca 20 % billigare än clen vanliga
plankkonstruktionen. Genom den kortare byggnadstiden blir
självfallet en del kostnader reducerade, såsom arbetslöner
samt ränte- och hyresutgifter. Dessa kostnader
variera ju högst betydligt efter olika förutsättningar,
varför någon exakt siffra ej kan anges.

Planer finnas på att utföra en yttervägg kombinerad
av en stomme av stråblock i likhet med vad som
tidigare beskrivits, dock utan ytterpanel, samt 1/2-stens
fasadtegel utvändigt. Fasadteglet sammanbindes mecl
stommen med förbindningsjärn. Mellan stommen och
fasadmaterialet anordnas ett ventilerat utrymme.
Kostnaderna för denna vägg överskrida ej nämnvärt clet
reveterade plankhusets ytterväggskostnad, och man
har då fått tegelhusets utvändiga gedigna egenskaper
mecl dess ringa underhåll och trähusets invändiga
fördelar i form av en torr och sund vägg.

Den nationalekonomiska betydelsen av den nya
byggnadsmetoden har ej här nämnvärt berörts, men
denna torde ändock vara uppenbar på grund av att så
dåligt utnyttjad råvara som halm och annan
stråmaterial direkt och utan fördyrande
tillverkningsprocedurer kan användas i vår kostnadskrävande
byggnadsverksamhet. Detta ger även lantbrukarna en god
möjlighet till avsättning av sina halmprodukter.

Här har ej kunnat beröras tillverkningsprincipen
för stråblocken. Nämnas kan dock att stora problem
ha förefunnits från det att de första försöken gjordes
tills nu då maskiner finnas färdiga, vilka sinnrikt och
effektivt bearbeta strået direkt från kärven och till
clen färdiga produkten. Hitintills har av clen löpande
produktionen ett hundratal stråhus levererats till olika
delar av landet.

Byggmästaren 1949. 6 I 3 I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free