- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
154

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Diskussion om småhusbyggandet - Civilingenjör Robert von Bahr - Professor Hjalmar Granholm - Överdirektör Ragnar Schlyter - Arkitekt SAR Yngve Steen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

krafter (se fig. 2). Då taket är gjutet, upplyftes hela taket
ungefär 2" över den slutliga höjden. Därefter uppreses
väggarna, varefter taket sänks ner så att det passar in
i falsar i taklisten.

Professor Hjalmar Granholm

Herr ordföranden nämnde att värmekapaciteten av hela
konstruktionen har en viss betydelse. Vi har sett en hel
mängd olika lätta hustyper, vilka alla kännetecknas av att
ytterväggarna har ett jämförelsevis stort värmemotstånd
men samtidigt att deras värmekapacitet är tämligen låg.
Vi frågar oss, vad detta har för betydelse? Mången säger
att en hög värmekapacitet i ytterväggarna är önskvärd
eller nödvändig.

Jag skulle vilja ge ett kategoriskt svar på denna fråga.
Värmekapaciteten i ytterväggarna har icke någon
praktisk betydelse, förutsatt naturligtvis att k-värdet är lågt.
Vi inse att detta svar är riktigt för det fall vi dygnet
runt håller en konstant innertemperatur, alltså om vi ha
en centralvärmeanläggning, som arbetar kontinuerligt. Då
spelar värmekapaciteten i ytterväggarna ingen roll, utan
det är endast väggens k-värde som betyder något. Litet
mer komplicerat blir problemet, när vi arbetar med inter-

mittent uppvärmning. Då visar det sig att om vi önskar
utnyttja den i ytterväggarna magasinerade värmen, så är
vi tvungna att sänka innertemperaturen ganska mycket.
Ytterväggens yttemperatur är nämligen åtskilligt lägre
än lufttemperaturen i rummet. Vi får, även om vi har
en god värmekapacitet i ytterväggarna, tillbaka mycket
litet av den i väggen upplagrade värmemängden. Skall
man av någon anledning ha en värmekapacitet i
byggnaden, då skall man se till att den värmekapaciteten
placeras på sådana ställen, där man kan utnyttja den. Det
är i bjälklagen, i mellanväggarna och i inredningen, där
man eventuellt kan ha någon nytta av den. Bjälklag,
mellanväggar etc. har samma temperatur som den omgivande
rumsluften och den värmemängden är därför mycket
lättare att ta vara på.

Överdirektör Ragnar Schlyter

Jag begärde egentligen ordet med anledning av
professor Granholms anförande. Han sade, att vi
civilingenjörer inte tillräckligt beaktat småhusets problem tidigare.
Emellertid måste för alla de småhus som byggas varje år
även anlitas byggmästare av olika kategorier. För att ge
dessa byggmästare möjligheter att fullgöra sitt värv på
bästa sätt anordnar Hantverksinstitutet
fortbildningskurser för att meddela de senaste rönen och erfarenheterna.
Ofta visar det sig emellertid att av dem som söka till
dessa kurser blott ett fåtal är kapabla att följa
undervisningen. Detta visar alltså, att här i landet bedrives
byggnadsverksamhet av en mängd s. k. byggmästare, som
inte ens innehar det kunskapsmått som är nödvändigt
för att deltaga i en sådan kurs.

Arkitekt Yngve Steen

Jag skulle i det här sammanhanget med några ord vilja
beröra frågan om kraven på flexibilitet vid småhusens
planlösning. Man har ägnat studiet av vägg- och
bjälklagselement m. m. ett relativt ingående studium vad
beträffar konstruktionen, men när det gäller dimensionerna
på dessa element tycks man välja dessa ganska
godtyckligt och flexibiliteten i planlösningen får bli vad den blir.
I många fall bestämmer man sig helt enkelt för ett antal
typhus och söker få köparen att acceptera detta så helt
och fullt som möjligt för att inte trassla till
produktionen. Med andra ord, produktionskrav och
flexibilitetskrav dra i många fall åt skilda håll.

De studier som företagits på Byggstandardiseringen
bl. a. i samband med utformningen av standard för
köksinredningar, har emellertid vad småhusen beträffar gett
vid handen att de tänkbara och möjliga varianterna i plan
ej är så överskådligt många som man föreställer sig.
Man torde med en systematisk undersökning kunna få
fram material för bedömning av inom vilka gränser t. ex.
husbredderna varierar, vilka intervall på breddmåtten som
lämpligen skall väljas o. s. v. En sådan allsidig
utredning skulle säkerligen kunna kartlägga kraven på
flexibilitet och redovisa variationsmöjligheterna i
planlösningen, så att man med större säkerhet kunde välja
dimensioner på de delar som ingår i småhusen. Har man
på så sätt fått fram ett måttligt antal element, som väl
tillgodoser rimliga krav på flexibilitet, så torde det finnas
förutsättningar för en rationellare produktion.

Byggmästaren 1949, 6 162

Fig. i.

Fig. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free