- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
158

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Diskussion om småhusbyggandet - Civilingenjör SVR Hilding Brosenius - Godsägare K. Bergström - Byråchef Harry Bernhard - Direktör Bengt Lindeberg - Överfyringenjör Rikard Frost

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

intermittent eldning. I amerikanska hus har man ofta
gaseldning eller oljeeldning, och då har
värmekapacitetsproblemet ganska ringa betydelse, därför att uppvärmningen
följer värmebehovet. Hur skall man då åstadkomma den
behövliga värmekapaciteten vid småhus på billigaste sätt?
Värmekapaciteten bestämmes ju av en produkt av flera
faktorer, massan, specifika värmet och
temperaturdifferensen mot omgivningen. När det gäller ytterväggen är
den sistnämnda faktorn inte så gynnsam på grund av
temperaturfallet i väggen och vid dess insida. Därför äro
sådana saker som finns inne i huset vid högre temperatur,
såsom skorstensstock, mellanväggar och möbler,
förmånligare med hänsyn till husets värmekapacitet. Ett
möblerat och färdigt hus håller värmen bättre över natten än
bara en färdig byggnadsstomme. Nu kan man ju inte
gärna begära att folk skall animeras t. ex. att skaffa sig
en massa möbler för att höja produkten av
temperaturdifferensen och massan, utan man får tillgripa billigare
metoder! En sådan metod är att hålla hög vikt hos bl. a.
mellanväggar (och bjälklag), men en annan metod är helt
enkelt att utnyttja vattnets höga specifika värme, som
ligger vid i. Vattnet är ju billigt och — vad som är
viktigast — kan enkelt bibringas hög temperatur. Jag har
som ett resultat av vissa experimentella undersökningar
rörande värmekapacitetsproblemet tillämpat den
tankegången i ett provhus, där i serie med värmepannan är
kopplad en vattenbehållare på 500 1. Det är visserligen
där pumpcirkulation — jag har inte hunnit prova, om det
går att ordna även vid självcirkulation — men där kan
man t. ex. genom eldning under dagtid värma upp
vattenmagasinet, medan detta under natten avger värme. Det
blir billigt, själva behållaren av tunnplåt kostade bara
185 kronor, och framförallt får man gynnsamma värden
både på specifika värmet och på temperaturdifferensen,
vilket medför att värmemagasinet i en relativt liten
behållare kan ges samma storleksordning som för bela
huset i övrigt. Därför vill jag ifrågasätta om inte denna
metod att använda ett vattenmagasin i anslutning till
värmesystemet är en väg, som bör provas i större
utsträckning just för småhus, där
rationaliseringssträvandena lett till lätta och materialbesparande konstruktioner.

Godsägare K. Bergström

Det finns ett ganska stort område inom
byggnadsverksamheten, som är att hänföra till underhålls-,
reparations-och ombyggnadsarbeten. Vart man kommer ute på landet,
så träffar man på arbetarbostäder, som står på gränsen till
fallfärdighet. Om en person då vill sätta i gång och på ett
rationellt och ekonomiskt sätt bygga om eller modernisera
genom att använda träfiberplattor i stället för träpaneler,
papp och tapeter, som dels är avsevärt dyrare, dels
ohåll-barare och kräver större underhållskostnad, så delas dock
ej hans ekonomiska sinnelag av skattemyndigheterna.
Enligt gamla bestämmelser, som troligen härstamma från
fiberplattornas tillkomst, anses detta material som något
alltför modernt, varför reparationer utförda därmed anses
som förbättringar och således ej är avdragsberättigade.
Samma är förhållandet med gamla köksinredningar, t. ex.
otidsenliga zinkbänkar, som utbyts mot rostfria.

Byråchef Harry Bernhard

Då det gäller myndigheternas inställning till nya
byggnadsmetoder, är det givetvis ganska svårt för dem att
i ett bestämt fall gripa in och säga att det här är en bra

Byggmästaren 1949, 6 158

sak, den tror vi på och den skall vi hjälpa fram. Jag
tror att myndigheten mycket snart skulle utsätta sig för
att bli beskylld för partiskhet. Det finns dock några
synpunkter, som kan vara till en viss ledning, när man
frågar efter myndigheternas möjligheter att främja
utvecklingen. I dagens läge, när statliga lån utnyttjas i den
omfattning som är fallet, kanske man med hjälp av
långivningen indirekt kan stödja de billigare och de bättre
husen, inte genom att belåna dem förmånligare, men genom
att sätta belåningsvärdena efter dem. Nu talar jag närmast
ur den synpunkt som bostadsstyrelsen kan lägga på
långivningen. Men en dylik utväg skulle anknyta till de
synpunkter som ingenjör Mossberg tog upp, när ban
resonerade om kostnadsfrågan, sedd ur bottenlånegivarnas
synpunkt. Förfarandet är vanskligt, men i någon mån kan
man arbeta efter den linjen.

De sista månaderna har det yppat sig en ytterligare
möjlighet att påverka utvecklingen genom att
byggnads-tillståndsgivning och lånegivning kommer att samordnas.
Detta innebär att byggnadstillstånd ej kommer att lämnas
till egna hem, som för sitt uppförande är beroende av
statliga lån, om man inte i förväg vet att de kan få lån.
Å andra sidan kommer det inte att lämnas lån till hus som
inte har byggnadstillstånd eller inom en nära framtid
får det. Situationen blir därigenom gynnsam för dem, som
kan bygga bra, d. v. s. med låg byggnadskostnad, låga
underhålls- och driftskostnader och en tillfredsställande
kvalitet. När investeringarna är begränsade, är det
riktigt och rimligt att slå bort de sämsta byggnadsprojekten
och släppa fram de bästa. Nu är alltså den rätta tiden för
företagarna att presentera det bästa, som de kan prestera.

Direktör Bengt Lindeberg

Det var i samband med den fortgående
nedkrymp-ningen av vår valutareserv, som
träbesparingspropagan-dan tog full fart i höstas och det har gett mig anledning
att för en tid sedan försöka klargöra, hur det ligger till
med råvaran trä, i förhållande till möjligheten att öka
vår export av trävaror.

Jag vill bara säga, att utvecklingen för den närmaste
tiden förmodligen kommer att bli sådan, att vi få
överskott på trä av den kvalitet, som används vid
bostadsbyggande här i landet, vilket kanske rent av kan leda
till en prissänkning för byggnadskvaliteterna, möjligen
också under påverkan av en viss nedgång i
exportpriserna på sågade trävaror för innevarande år. Detta gör,
att man får lov att ha i minnet, att ett påkallat och i och
för sig alldeles riktigt krav på träbesparing både när det
gäller trähus och höghus inte så säkert leder till det mål,
man har föresatt sig, en ökad export av våra stapelvaror,
utan vi kanske får ligga kvar med dessa trävaror i våra
brädgårdar och lager. Det finns alltså inte någon
anledning att gå ifrån bebyggelsen med trähus i den
omfattning, som gjorts gällande.

Överfyringenjör Rikard Frost

Lotsverkets bostadshus för lots- och fyrpersonalen har
i regel att utstå mycket svåra klimatiska påfrestningar.
De är i allmänhet utförda av trä med stomme av plank
eller stockvirke, och de flesta av dem ha stått sig bra,
oaktat många av dem äro över hundra år gamla. Men
ytterpanelen och den underliggande isoleringspappen måste
med vissa tidsmellanrum bytas ut, ej blott på grund av
att panelen angripits av röta, utan även beroende på att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free