- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
186

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9 - Tendenser i modern italiensk arkitektur, av Piero Maria Lugli, arkitekt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Monument på Milanos kyrkogård över italienare döda i tyska
koncentrationsläger. Arkitekter Belgiojoso, Peressutti, Rogers 1946.

TENDENSER I
MODERN ITALIENSK
ARKITEKTUR

Casa del Fascio i Como, 1939. Arkitekt Terragni.

Byggmästaren 1949, 6 9

dk 72(45)

Man kan inte klarlägga dagens tendenser i den
italienska arkitekturen utan att i korthet peka på
de fakta, som varit bestämmande för de moderna
strömningarna i Italien och nämna namnen på dem,
som rest milstolpar i utvecklingen. Det är snarare
enstaka personer eller små arkitektgrupper än
allmänna rörelser i tiden med gemensam målsättning,
som ha uppburit utvecklingen och deras arbeten te
sig så olika från en stad till en annan, att de vid en
flyktig anblick synas sakna all gemenskap, ja t. o. m.
verka motstridiga.

Arkitekt Antonio S. Elia föregriper »1’esprit
nouveau» i futuristgruppens berömda manifest år 1912
genom att förkunna: »Vi skola planera och bygga
upp framtidens stad som ett väldigt skeppsvarv,
rörlig, levande och dynamisk i varje del, och framtidens
hus skall likna en gigantisk maskin.» Och ändå
projekterades omkring år 1940 för världsutställningen
i Rom byggnader med kolonner, bågar och allsköns
stilhistoriska påfund !

För att förklara dessa ur en helt naturlig reaktion
av polemisk karaktär uppkomna motsägelser skulle
jag här vilja beröra de olika riktningarna i vår
arkitektur i förhållande till de lokala förutsättningar, de
miljöer och historiska fakta, som betingat dem.

Det dröjde anmärkningsvärt länge, innan Italien
fick något större antal fullt utbildade och kunniga
arkitekter, innan det alltså skapades en modern
arkitektanda, som verkligen motsvarade det praktiska
livets krav. I själva verket hade man före år 1921
(grundläggningsåret för den första högre skolan för
arkitektur i Italien) helt lättvindigt delat upp
projekteringen av en byggnad så, att ingenjörerna
uppgjorde planerna och utförde konstruktionerna, under
det att arkitekterna, eller rättare sagt lärarna i
arkitekturritning, diplomerade från konstakademien,
utförde fasad- och detalj ritningarna. Äran av att ha
rättat till dessa missförhållanden tillkommer i första
hand ett antal lärare, främst Gustavo Giovannoni
(död 1947), en av de mest stridbara teoretikerna i
Italien och skaparen av grundläggande teorier om
stadsbyggnadskonst och restaureringsarbete, och
Ar-naldo Foschini, som lyckades genomdriva, att de
tidigare byggnadsskolorna ombildades till
arkitekturhögskolor.

S. Elias död i det första världskriget medförde ett
avbrott i utvecklingen av arkitekturen i den
futuristiska riktning, som kom att prägla de andra bildande
konsterna, även om dessa ofta undergingo
förändringar och influerades från annat håll. Därför te
sig de närmast följande åren som en vilo- och
förberedelsetid för arkitekturen. Men knappt hade de
nya skolorna börjat släppa ut de första unga
arkitekterna, förrän dessa samfällt återupptogo den
avbrutna kampen, och år 1926 publicerade gruppo 7
(bestående av Terragni, Lingeri, Sartoris, Figini,
Persico, Pollini och Pagano) sitt manifest i Rassegna
Italiana. Trots att dessa arkitekter sökte direkta
anknytningspunkter till den övriga europeiska och
speciellt då den tyska och holländska rationalismen
och funktionalismen, var deras inställning till
problemet typiskt italiensk. De förkunnade sålunda:
»Vårt förflutna och vår nutid äro inte oförenliga. Vi
vilja inte bryta traditionen. Det är traditionen, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free