- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
235

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11 - Höganäs-Billesholms AB:s nya centrallaboratorium, av civilingenjör Göran Lindblad, Helge Zimdahl, arkitekt SAR, professor Nils Ahrbom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 2. Sydfasaden med huvudentrén.

Nordvästra flygeln innehåller experimenthallen.
Denna är avsedd för provtillverkningar i hel eller
förminskad skala och för provning av nya maskiner.
Avsikten är att koncentrera all provningsverksamhet hit,
så att fabriksdriften så litet som möjligt stores.
Maskinuppställningen är — frånsett en viss del av
ugnsutrustningen — icke avsedd att vara permanent. För
varje planlagt försök skall de maskiner, som behövs,
anskaffas och sättas upp. Efter avslutat försök skall
de tas bort igen och får lämna plats för andra.

Källaren innehåller tre laboratorier, ett större för
konstant temperatur och fukt, ett för färgmätningar
och ett för viss pulvermetallurgisk forskning. I övrigt
är den utnyttjad till förråd, skyddsrum, kulvertar,
städerskerum, soprum samt centralt belägna
mekaniska och elektriska maskincentraler, bl. a. ett
hög-spänningsställverk.

Vinden innehåller fläktrum, kemikalieförråd,
hissmaskinrum och rum för vattendestillering.

Byggnadssätt

Laboratoriedelen har utbildats med mittgående
bärande hj ärtmur, som är kluven i två enstensväggar
mecl ett fritt avstånd av 58 cm. Mellan dessa är
vertikala ledningsschakt anordnade. Ytterväggar samt
övriga bärande väggar är även utförda av tegel. De
större laboratorierummen bottnar mot hj ärtväggen.
Korridorer har i erforderlig utsträckning
framdragits utmed ena sidan av hj ärtväggen. På korridorens
ena sida erhålles då grundare rum, som utnyttjats för

arbetsrum av kontorstyp och sådana hjälplaboratorier,
vilka ej i större omfattning är beroende av direkt
anslutning till hj ärtmurens ledningsschakt.

För måttsättningen har ett enhetssystem tillämpats
(fig. 23), som bygger på en typisering av
inredningselementen. Enhetsmodulen för ett inredningselement
(bord, hurtsar, skåp, dragskåp m. m.) utgöres av en
kvadrat med siclan 546 mm. Inreclningselementen
utgör alltså multiplar av clenna modul.
Inredningselementen, som i allmänhet är flyttbara, uppställes mot
fasta så kallade Björnståhlhvllor, vilka innehåller cle
fasta ledningsinstallationerna. Inredningselementen har
därför i allmänhet kunnat insättas, sedan byggnaden
färdigbyggts, och passar således in i måttstandarden
för samtliga laboratorierum. Modulen är även så väld,
att den ansluter sig till fasadmurningsschemat.
Mellan två på varandra följande fönsteraxlar är avståndet
2,73 m (resp. 2,88 vid mellanväggar av enstenstegel),
vilket svarar mot fem moduler. De stora
laboratorierummen, som bottnar mot hj ärtmur, är 6,425 m djupa
och de grunda rummen 4,575 m. Korridorerna är
1,72 m breda. Det större rumsdjupet medger
uppställande av fristående arbetsplatser mitt på golvet
under förutsättning, att rumsbredden är minst två
fönsteraxlar. Samtliga 7 forskningslaboratorier har
bland andra utförts med storleken två fönsteraxlar.

För att möjliggöra känsliga organiska arbeten i
större skala utan större anordningar har på ett ställe
det övre av två ovanpå varandra liggande laboratorier
utformats som balkong. Dessutom har i ett annat la-

2l8 Byggmästaren 1949, 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free