- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
247

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11 - Höganäs-Billesholms AB:s nya centrallaboratorium, av civilingenjör Göran Lindblad, Helge Zimdahl, arkitekt SAR, professor Nils Ahrbom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 27. Diskrum.

Fig. 28. Korskopplingstavla.

Ånganläggning

För att tillgodose de ångbehov, som förefinnes, har
installerats en elpanna med en effekt av 120 kW
(= 150 kg/h) och ett arbetstryck av 8 atö. Uttag
för ånga finnes dels inom vissa lokaler i
laboratorieflyglarna, dels i experimenthallen i anslutning till
ovannämnda uttag för hetvatten.

Ventilation

Ventilationen av huvudbyggnaden sker genom
inblåsning av förvärmd friskluft och evakuering av den
förbrukade luften med fläktar. Friskluften, 20 000
m3 h, erhålles från två ventilationsaggregat på
fläkt-vinden, i vilka luften filtreras och värmes till
rumstemperatur. I lokaler med stort luftbehov sker
inblåsning direkt genom perforerade trummor, medan i
övrigt inblåsning sker i korridorerna, varifrån luften
inkommer i rummen genom ljudisolerande springor
över dörrarna. Härigenom erhålles ett övertryck i
korridorerna, som förhindrar, att förorenad luft kan
tränga ut från en lokal till en annan.

För varje dragskåp (bredd 115 cm) finnes en
separat evakueringsfläkt med en kapacitet av 600 m3/h,
manövrerad från resp. lokal. Även andra lokaler mecl
stort luftbehov har separata fläktar, medan i övrigt för
flera lokaler gemensamma fläktar användes.
Sammanlagt är ett 30-tal fläktar uppställda på fläktvinden.

Följande tabeller ger några siffror på
omsättningstalet för luften för några olika typer av rum:

Antal
luftväxlingar per
timme, mätt

Standardforskningslaboratorier.......... 6

Oorganiskt analytiskt laboratorium ...... 10

Organiskt analytiskt och syntetiskt
laboratorium ........................... 13

Stinkrum............................. 23

Experimenthallen evakueras genom ett tidigare
beskrivet stoftutsugningssystem i golv.

Tryckluft, gas, vatten och avlopp

Tryckluft erhålles från en kompressorcentral
gemensam för hela industriområdet och distribueras i

under markytan förlagda ledningar. Till nämnda
rörsystem har byggnadens system anslutits. Ledningarna
av smidesjärnsrör är förgrenade i byggnadens
källarplan, varifrån stamledningar uppdragits i rörschakten
till de olika förbrukningsplatserna inom
laboratorielokaler och experimenthall (fig. 31).

Gas erhålles från en i förrummet till
experimenthallen installerad gasolanläggning. Gasolen förvaras
flytande under tryck i 2 st. 50 kg stålbehållare, som
omväxlande sändes för laddning. Gasolen övergår
efter reducering av trycket i gasform. Ledningarna
av smidesjärn är förgrenade inom byggnaden i likhet
med tryckluftledningarna.

Generatorgas användes huvudsakligast inom
experimenthallen och erhålles från en utanför hallen
passerande ledning. Från densamma har utsträckts en
ledning av järnplåt med en invändig diameter av 500
mm. Ledningen är förlagd vid tak och försedd med
proppade avstickare för anslutning vid behov. Denna
gas innehåller 20 % CO och har ett värmevärde av
endast 1 300 kcal/m3, varför den icke kan användas
för normalt laboratoriebruk.

Laboratoriets behov av kallvatten tillgodoses från
två olika håll, nämligen från stadens vattennät och
från ett av Höganäsbolaget anlagt vattennät för
grundvatten från bolagets gruvor. De bägge
vattensorterna håller 13 resp. 18 hårdhetsgrader.
Stadsvattnet användes i huvudsak som kallvatten inkl.
dricksvatten inom laboratorielokalerna, gruvvattnet på grund
av sitt billigare pris för kylningsändamål vid större
förbrukade kvantiteter. Viss del av stadsvattnet
avhärdas genom jonbyte i ett natrolithfilter med en
kapacitet av 130 1 min, bl. a. till beredning av
varmvatten i en i m3 beredare med värmeytan 2,5 m2.
Kapaciteten är 55 1/min 55°-igt varmvatten.

Det mjuka vattnet användes även för tillverkning
av dest. vatten i en automatisk destillationsapparat
med en kapacitet av 10 1 timme. En efterföljande
cistern rymmer 200 1 och är utförd i förtent kopparplåt.
Dest. vatten går sedan genom rör av rent engelskt
tenn till ett tappställe i varje korridor. Ledningarna
går icke genom kontor eller laboratorier för att
undvika ljud. förorsakat av vattenslag.

Det kalla vattnet framledes i rörledningar av galv.

Byggmästaren 1949, 10

2 X ^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free