- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
252

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11 - Höganäs-Billesholms AB:s nya centrallaboratorium, av civilingenjör Göran Lindblad, Helge Zimdahl, arkitekt SAR, professor Nils Ahrbom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rium till vilket det hör. En särskild krän på 85 cm
fri höjd är avsedd för diskning av byretter och
pipetter. Sådana extra högt placerade kranar finnes också
på några laboratorier.

För fotografiska arbeten finnes ett större mörkrum
med sluss, samt i anslutning härtill även ett
tank-framkallningsrum avsett för skärmbildsframkallning
o. dyl. Detta senare har tankarna nedsänkta i golvet
och är klinkerklätt. Väggar och tak i mörkrum och
sluss har belagts med kadmiumsulf id (CdS), som har
en absorptionskoefficient av 95 % för våglängder
under 5 100 Å och nästan noll över 5300 Å (fig. 35).
Vid användandet av indirekt ljus ernås härigenom ett
för ögat ljust rum i ett fotografiskt mörkt rum (detta
gäller naturligtvis ej för pankromatisk film).
Bordsskivorna har målats grå, varigenom negativ, som
placerats därpå, lättare observeras. Skilda vaskar har
anordnats för framkallning av elektronmikroskop-,
spektrograf- resp. röntgenplåtar. För spektrograffilmer
användes mjukt vatten vid skölj ningen.

Två av de för röntgen- resp.
elektronmikroskop-arbeten avsedda preparatlaboratorierna är även
avsedda för arbeten med kvicksilver och har linoleum
som golvbeläggning. Vid väggarna är här mattan lagd
ovanpå en sned list för att rummet skall bli som en
»båt».

Biblioteket är inrett med flyttbara vägghyllor
utmed två sidor samt fack för tidskrifter, skåp för
referenskort och kartotek, vertikalfack samt
utlåningsbord, större och mindre forskarbord. De senare är
försedda med hylla för uppställning av de böcker, som
samtidigt användas av forskaren. Borden och hyllorna
är försedda med platsbelysning. För övrigt belyses
rummet med en specialutformad större armatur i
rummets mitt, vilken även lämnar över ljus till trappan.
Konferensrum och bibliotek har specialritade
möbler av ek, vilka i de båda rummen är av enhetlig typ
för att vid konferenser och föredrag kunna
sammanställas. Ena kortväggen i konferensrummet är utförd
som en skåpvägg i ek, vilken innesluter filmduk, svart
tavla, bokhyllor, högtalare och ur, se fig. 7. Vid
andra kortväggen har gjorts en liten elektrisk central
för ljusmanövrering, vägguttag till projektionsapparat,
högtalareuttag, optisk och/eller akustisk signalering
för byte av projektionsplåtar. Väggarna är
tapetserade med mönstrad tapet och taket målat i mörkare
färgton, varför takarmaturen utförts med reflekterande
vita skärmar.

I entréhallen har en vattenkonst, »Vishetens brunn»,
utförts av klinkermosaik med figurmotiv.

Möbler och armatur i centralhallen har även
komponerats särskilt för ändamålet. Vänthallen har
försetts med gardiner i glastextil.

Konsulterande och entreprenörer

Arkitekter har varit Ahrbom & Zimdahl
arkitektkontor, där arkitekt sar Einar Lovén närmast
medverkat vid byggnadsarbetet, möbelarkitekt Carin
Bryggman med möbler och armatur samt arkitekt
sar Rolf Bergh med konstnärlig utsmyckning.

Konstruktör för byggnadsstommen har varit
Ingenjörsfirman Jacobson och Widmark1, Stockholm.

1 Dessa har dessutom medverkat med uppgifter från
resp. specialområden som underlag för denna artikel.

Fasadreliefen har utförts av skulptören Robert
Nilsson.

Konstruktörer för ventilation, värme och sanitet
resp. elektrisk installation har varit Hugo Theorells
Ingenjörsbyrå AB1, resp. Elektriska
Prövningsanstalten AB1, samtliga i Stockholm.

Huvudentreprenörer har varit för byggnadsarbeten:
Nya Asfalt AB, Malmö; för värme, sanitet och
ventilation: AB Sana resp. AB Svenska Fläktfabriken,
Malmö; för elektriska installationer: Asea, Malmö.

Litteraturförteckning

1. Byggmästaren 419, 1945 (nr 22).

2. Teknisk Tidskrift 79, 231, 1949.

3. IVA 14, 427, 1943, särskilt fig. 3 och 4 (1943:6).

4. IVA 15, 48, 1944, fig- 4 (1944: 1).

5. Y. BJÖRNSTÅHL: The new laboratory of physical
chemistry at Upsala University, Lund 1934, sid. 171,
fig. 20.8.

6. Svensk Pappersmassetidning 682, 1946, fig.:
»Laboratoriet för organisk syntes».

Till tjänst för dem som kommer i beröring med
laboratoriebyggnadsfrågor, lämnas här några hänvisningar till
beskrivningar av några svenska laboratorier. Bland
nybyggda enheter, för vilka beskrivningar ännu ej
publicerats, märkes laboratorier tillhörande Bolidens Gruv AB,
Stockholms Superfosfat Fabriks AB, Uddeholms AB samt
Metallografiska Institutet.

ASEA, (tillbyggnad) IVA 15, 92, 1944 (1944:2).
AB Astra, IVA 15, 34, 1944 (1944:1) och Svensk
Kemisk Tidskrift 56, 158, 1944.
AB Bofors, Teknisk Tidskrift 73, A 579, 1943.
AB Bofors Nobelkrut, forskningsarbeten i halvstor skala,

IVA 14, 424, 1943 (1943:6).
Cellulosabolaget, IVA 17, 102, 1946 (1946:3), Svensk
Pappersmasse-Tidning 681, 1946 (nr 12) och The Paper
Industry and Paper World 29, 534, 1947.
EKA, EKO från EKA 6, 2, 1947.
Göteborgslaboratorier, IVA 15, 102, 1944 (1944:2).
IVA :s Försöksstation, separattryck utg. 24/10 1944; IVA

15, 87, 1944 (1944:2) och 14, 417, 1943 (1943:6).
Mo & Domsjö-koncernen, IVA 15, 44, 1944 (1944:1).
Statens Institut för Folkhälsan, dess tillkomst,
organisation och lokaler jämte berättelse över verksamheten
budgetåret 1940/41, Stockholm 1941.
Svenska Forskningsinstitutet för Cement och Betong,

Handlingar nr 2, 1945.
Svenska Träforskningsinstitutet, Svensk Papperstidning

47, i is, 1944 och 49, 515, 1946.
Svenska Textilforskningsinstitutet, Meddelande från
Svenska Textilforskningsinstitutet nr 1, 1946.
Ett flertal laboratorier: Byggmästaren, nr 22 och 23, 1945.

Beräkning av ett laboratoriums storlek diskuterades av
förf. Lindblad i Affärsekonomi 22, 15, 1949. För
genomförandet av undersökningar över två viktiga problem:
mekaniska störningar, alstrade av vibrationer, och
elektriska, alstrade av spektrografemittator, får förf. tacka
professor V. Koern. Den första undersökningen har
publicerats i Teknisk Tidskrift 79, 231, 1949, den andra är ännu
icke publicerad.

Till slut må nämnas
Journal of Scientific Instruments 25, 157, 1948
Ind. & Eng. Chemistry 39, 440, 1947
Die Chemische Technik 15, 175, 1942
IVA 14, 398, 399, 411; 1943 (1943:6)
IVA 17, 226, 1946 (1946:6)

Meddelande från Sveriges Kemiska Industrikontor 27, nr
6, 1944

Teknisk Tidskrift 79, 337, 1949.
Foto: C. E. Rosenberg.

2l8

Byggmästaren 1949, 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free