- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
255

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12 - Metoder för bestämning av fuktigheten i byggnadskonstruktioner, av Björn Örbom, civilingenjör SVR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tabell i. Resultat av provborrningarna.

Material Fukt kvot, v i k t - %
Vattenlagrat IfUftlagrat
88 % rel. luftfuktighet 71 % rel. luftfuktighet 40 % rel. luftfuktighet
borrprov kontr.prov borrprov kontr.prov borrprov kontr.prov borrprov kontr.prov
Materialgrupp I.
Furu, kärna.................. — — 24,1 24,4 11,3 I I,o 6,8 6,8
Furu, splint.................. — — 24,8 27,2 12,5 14,2 9,5 9,6
Ek.......................... —■ — 19,0 21,5 9,9 IO,3 4,5 5,1
Masonite, härdad ............ — — 14,8 14,8 7,2 7,8 4,0 4,2
Masonite, hård .............. — ’—" 21,4 21,8 9,6 IO,5 5,8 5,9
Materialgrupp II.
Treetex, halvhård ............ -— — 27,6 27,3 n,4 I3,o 6,8 7>2
Treetex, porös ................ — — 24,6 26,4 11,4 13,3 6,6 6,9
Träullsplatta ................ — — 12,9 I4>7 7,° 7,1 4,2 4>2
Arkimatta.................... ■—’ — 74’° — 17,2 — 13,8 13,2
Materialgrupp III.
Siporex, block................ 42,8 44,0 I2,o 12,9 3,4 3,3 2,4 2,3
Ytong, block ................ 48,1 47-5 22,5 23,6 3,4 3,5 1,8 1,9
Siporex, platta .............. — — I4>9 15.9 3,5 3,9 2,o 1,9
Ytong, platta ................ ■— ■— 19,2 19,6 3,7 3,8 2,1 1,7
i, 2-tegel .................... — •—" 0,34 0,58 0,27 0,30 0,19 0,20
1,4-tegel .................... •— —- 0,54 0,77 0,47 0,48 0,13 0,23
1,6-tegel .................... 14.2 I7.1 0,11 0,18 —- 0,18 0,04 0,09
Masugnsslaggbetong .......... — — 13.3 II,I 2,1 2,8 1,5 1,4
Betonghålsten................ — — 18,5 19,5 0,78 0,8 i 0,5 2 0,47
Nopsasten.................... — ■— 2,9 3,° 0,91 0,81 0,55 0,58
Kalkbrukputs................ -— •— I,o i,i 0,74 0,62 0,39 0,46
1,4-tegel i mur................ — — — •— 0,29 0,3 7 0,21 0,2 2
Betong ...................... — — ■—■ ■—■ 1,68 1,73 — -
Materialgrupp IV.
Kutterspån .................. — — 36,4 — 16,5 — 9,3 -
Masugnsslagg ................ — — 13,6 - ~ — — 2,5 -
Rockwool.................... — — 1,21 — 0,4 2 — 0,09 —

a) En serie vattenlagrades.

b) En serie konditionerades vid rel. luftfuktigheten
88 ± 5 % och medeltemperaturen + 19,7° C (18,0°—
20,0° C).

c) En serie konditionerades vid rel. luftfuktigheten
71 ± 4 % och medeltemperaturen +20,1° C (18,2°—
22,8° C).

d) En serie konditionerades vid rel. luftfuktigheten
40 % och medeltemperaturen + 20° C.

Den förstnämnda serien omfattade endast
materialen murtegel, Siporex och Ytong, medan övriga serier
omfattade samtliga i tabell 1 angivna material.
Provkropparna vägdes med vissa mellanrum för
fastställande av när fortfarighetstillstånd i
fuktighetshänseende inträtt. Konditioneringen pågick för den
vattenlagrade serien i två veckor, medan clen för övriga
serier utsträcktes till 12—20 månader.

Provborrningarna utfördes alltid i resp.
konditioner ingskammare. Ur varje provkropp uttogos 2—4
borrkärnor. Borrkärnorna från sten- och
trämaterialen uppdelades i delprov med avseende på
borrningsdjupet, och delprov från samma provkropp och
borrningsdjup sammanslogos till ett prov. Genom
uppdelningen av borrkärnorna kunde ett begrepp om
fuktens ev. olikformiga fördelning i cljupled i
provkroppen erhållas. Kontrollprov uttogos ur provkropparna
genom mejsling för fastställande av den vid
borrningen ev. uppkomna fuktförlusten hos borrkärnan.

*     *
*



Delprov och kontrollprov förvarades i glasburkar med
tättslutancle skruvlock av ebonit. Proven uttorkades
till full torrhet i värmeskåp vid 100—105° C temp.
och fuktkvoten beräknades ur viktskillnaden.

Resultat av provborrningarna

I tabell i ha fuktkvoterna hos borrproven och
motsvarande kontrollprov angivits. I regel hade de ur
provkropparnas inre uttagna delproven något lägre
fuktkvot än proven från ytskikten, men för åtskilliga
borrkärnor var förhållandet det motsatta, varför några
bestämda slutsatser icke kunna dragas av
provborrningarna angående fuktens fördelning i djupled hos
luftkonditionerade byggnadsmaterial. I tabell 1 har
därför endast medeltalen av borrprovens fuktkvoter
angivits.

Mecl ledning av de erhållna värdena på
kontrollprovens fuktkvoter vid olika rel. luftfuktighet ha
fukt-absorptionskurvor för materialen uppgjorts (fig. 2—
4). Fuktabsorptionskurvorna angiva sambandet
mellan fuktkvoten hos ett material, som endast innehåller
hygroskopiskt bundet vatten, och den omgivande
luftens rel. fuktighet vid fortfarighetstillstånd.

Fuktabsorptionskurvor för byggnadsmaterial ha
tidigare publicerats, bl. a. i Byggmästaren nr 17/1946
av C. H. Johansson och G. Persson. Flertalet av dessa
kurvor grunda sig på försök med finfördelade bygg-

2l8 Byggmästaren 1949, 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free