- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
258

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12 - Metoder för bestämning av fuktigheten i byggnadskonstruktioner, av Björn Örbom, civilingenjör SVR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 5. Mätning i tegelmurprovkropp med Philips fuktighetsmätare.
Två mätkroppar insatta i hålen. Mätinstrumentet anslutet till den
ena mätkroppen.

Fig. 6. Kalibreringskurvor för provkrcpp till Philips fuktighetsmätare.

Tabell 5. Resultat av provning av Philips
fuktighetsmätare.

Material F u k t k v 0 Enligt Philips fuktigh. -mätare t, v i k t - % Verklig
Furu .................. IO,i II,i
Siporex, block .......... 3.4 3.3
Ytong, block............ 3.7 3.5
i, 2-tegel................ 0,31 0,30
1,6-tegel................ 0,18 0,18
Masugnsslaggbetong...... 3.2 2,8
Nopsasten .............. 1,0 0,8

ken erhålles från en i mätinstrumentet inbyggd
röroscillator. Mätkropparna innehålla även ett fintrådigt
termoelement, vilket anslutes direkt till 50-periodig
växelström vid mätningstillfällena och anger
temperaturen (från —30 C till 340 C) hos luften i
hålrummet.

För nollindikering av mätbryggan är instrumentet
utrustat med en rörförstärkare och optisk indikator.
Ett värde på det vid mätningstillfället rådande ohmska
motståndet hos mätkroppen erhålles genom avläsning
på endera av mätinstrumentets två fuktighetsskalor
sedan instrumentet nollinställts. Fuktighetsskalorna
ånge motståndets io-logaritm och motsvarande rel.
luftfuktighet erhålles ur en särskild för varje
mät-kropp gällande kalibreringskurva. Ur
fuktabsorptions-kurvan för materialet kan därefter erhållas den
fuktkvot, som motsvarar den avlästa rel. luftfuktigheten.

Vid mätningarna införes mätkroppen i ett
uppborrat hål (med diam. ca 25 mm) i materialet, varefter
ett slutet hålrum åstadkommes genom att en ihålig
tätningsring av gummi, som omsluter mätkroppens
skaft, pumpas upp med luft så att den helt avstänger
hålets inre från lufttillträde utifrån.

För kontroll av den till varje mätkropp hörande
kalibreringskurvan (sambandet mellan avläst motstånd
och rel. luftfuktighet) utfördes två
kontrollkalibre-ringar av mätkropparna mecl ca ett års mellanrum.
Kalibreringen utfördes så, att mätkropparna
nedfördes till lämpligt djup i termosflaskor, vilka delvis
voro fyllda mecl saltlösningar [KC1, NaCl och
Mg(N03)2]. Efter inträdd jämvikt avlästes
motståndet och temperaturen, varefter motståndet kunde
avsättas i kalibreringsdiagrammet som funktion av den
i luften över saltlösningen rådande rel.
luftfuktigheten, vilken kan erhållas ur tabeller. Resultatet av
kalibreringarna för två av mätkropparna återges i
fig. 6.

Av fig. 6 framgår att motståndets storlek vid en
viss rel. luftfuktighet icke varit oberoende av tiden
utan undergått en ökning, som åtminstone viel lägre
rel. luftfuktighet varit betydande. Orsaken härtill är
svår att finna; möjligen kan den vara att söka i en
med tiden uppkommande sprickbildning i
gelatinskiktet eller i kontaktytan mellan gelatinet och
elektroderna, varigenom det ohmska motståndet skulle öka.
Det förhållandet att förändringarna hos motståndet
voro mindre vid högre rel. luftfuktighet motsäger icke
denna förklaring. Hur som helst blir instrumentets
redan förut förhållandevis begränsade mätområde
genom dessa tidsberoende förändringar ytterligare
beskuret.

Provning av instrumentet

Provningen av instrumentet utfördes i samband
med provborrningarna, varvid mätkropparna
infördes i resp. borrhåll omedelbart efter det borrkärnan
uttagits. Avläsning av instrumentet utfördes sedan
mätkroppen suttit i borrhålet 1 timme. På grund av
instrumentets begränsade mätområde kunde
provningar endast utföras på de provkroppar, som lagrats
vid 71 % rel. luftfuktighet. Några av
provningsresultaten framgå av tab. 5. Den mot en viss rel.
luftfuktighet svarande fuktkvoten hos ett visst prov har
erhållits ur diagrammen fig. 2—4.

2l8

Byggmästaren 1949, 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free