- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
259

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12 - Sättningar i tegelmurverk, av Lars Erik Nevander, Olle Sturén, civilingenjörer SVR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sättningar i tegelmurverk

Av civilingenjörerna svr Lars Erik Nevander och Olle Sturen

DK 624.058.4: 693.2

Ett överflyttande av arbete från byggnadsplatsen
till fabriker eller verkstäder, där man kan framställa
byggnadselement i hela serier och med rationellare
metoder, bör vara en väg till minskning av de höga
bostadskostnaderna i vårt land. En förutsättning för
att denna överflyttning utan olägenhet skall kunna
ske är, att de å byggnadsritningarna angivna måtten
även kommer att återfinnas i verkligheten eller med
andra ord, att bl. a. byggnadsstommen uppföres med
större exakthet än vad som är brukligt i dag. Det är
sålunda t. ex. ingen svårighet att när som helst
övergå till att kapa och gänga rörstammar på fabrik, men
man gör det icke därför att variationerna i
byggnadsstommen är så stora, att man oftast skulle bli tvungen
att ändra längden å de efter ritningarna
fabrikstill-verkade stammarna.

Med utgångspunkt från ovanstående är det av stort
intresse för Byggstandardiseringen att erhålla en
uppfattning om sättningarnas storlek i murverk för att
med utgångspunkt härifrån och från standardiserade
byggnadsmaterial försöka bidraga till en minskning
av de nuvarande måttavvikelserna i
byggnadsstommen. Direkta mätningar av deformationer hos
lättbetongväggar jämte jämförande laboratorieprov har
utförts av arkitekt sar Gunnar Heimbürger (1). För
tegelväggar har mätningar på hus under uppförande
utförts av Stockholms Stads Byggnadsnämnd (2) samt
i Danmark av civilingenjör J A Laursen (3). I
litteraturen finns även en del erfarenhetsvärden på den
över höj ning, som bör utföras för att kompensera
sättningen. Därvid anges denna till 1 à 2 cm per våning.

Den hittillsvarande kunskapen om sättningarna i
tegelmurverk baserar sig således endast på mätningar
i hus under uppförande. Sådana mätningar kan dock
icke utföras med någon större noggrannhet, och
Byggstandardiseringen ansåg det därför önskvärt att
genom laboratorieprov erhålla något exaktare värden
å sättningarna samt att genom mätningar å hus under
uppförande kontrollera laboratorieresultaten.

Därför igångsattes en undersökning som har
omfattat såväl laboratorieprov, vilka utförts av Tekniska
högskolans byggnadstekniska institution med
ekonomiskt bidrag från Sveriges Tegelindustriförening, som
mätningar å tegelbyggnader under uppförande. Den
del av undersökningen som åvilat
Byggstandardiseringen har utförts av arkitekt sar Hasse Billman.

Laboratorieprov

Laboratorieproven har omfattat dels murpelare
utsatta för successivt ökande belastning, dels
krympning hos en fog omedelbart efter murningen. Den
förstnämnda undersökningen utfördes på tegelpelare
1X1 sten (25X25 cm2) med 11 skifts höjd (ca
1,0 m). För att uttorkningen huvudsakligen skulle ske

Fig. i. Provningsanordning (endast halva provningsanordningen
visad).

på samma sätt som för en 1-stens vägg, beströks två
motstående sidor med asfalt. Belastningen åstadkoms
genom hävarmar, vilka förankrades i en
underliggande balk, på vilken pelarna ställdes. (Fig. 1.)
Pelarna provades alltid två och två. Härigenom kuncle
provningsanordningen flyttas oberoende av
förankringsmöjligheter i golv eller tak. De avlästa
deformationerna har korrigerats för temperaturändringar.
Deformationsmätningarna påbörjades 1 à 2 tim. efter
murningen.

Det använda teglet, format 25 X 12 X 7,5, hade
volymvikten 1,45 och tryckhållfastheten 190 kg/cm2.
Teglets elasticitetsmodul uppmättes till ca 85 000 kg/
cm2. Bruket var dels kalkbruk berett av Karta-Oaxens
puderkalk och med 9 % kalkhydrathalt
(viktsproportioner kalk : sand 1 : 10), dels kalkcementbruk nr 2
berett av 2 volymdelar av ovannämnda kalkbruk och
i volymdel cementbruk 1 :3. Det förtjänar i detta
sammanhang påpekas, att ett kalkcementbruk nr 2
berett på ovanstående sätt får ^/^proportionerna
kalk : cement : sand ungefär 1 : 1,5 : 15, alltså större

Fig. 2. Beräknad belastningshastighet för normalt smalhus.

2l8 Byggmästaren 1949, 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free