- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
266

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12 - En formbeständig lamellytterdörr, av Dr H. Baumann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 7-

aluminiumplåt, vilken ur vikts-, bearbetnings- och
korrosionssynpunkt är vida överlägsen andra
material, som t. ex. järnplåt. Aluminiums
utvidgningskoefficient är mycket stor, nämligen 2,2 • io-5. Vid
standardförsöket i provrummet måste man vänta sig
en temperaturdifferens av minst 150 C mellan båda
plåtarna. Insättes i ekv. (3) e = 3,3 • io~4 och d = 3,4
så erhåller man / = 5 mm, d. v. s. dörren skulle under
försöksvillkoren kröka sig 5 mm, men denna gång åt
motsatta hållet, då nu den varma sidan blir längst.
Furuträets utvidgningskoefficient, 4 • io~6, kan
härvid praktiskt taget försummas.

Man kunde däremot hoppas, att en viss
kompensation mellan plåtens och kryssfanerets olika
böjningstendenser skulle äga rum. Faktiskt konstaterades vid
standardförsöket endast en maximal dörrkrökning
mot den varma sidan av 1—11/2 mm. Sedan dess har
ett antal praktiska långtidsförsök genomförts, som
undantagslöst bekräftade dörrens stora överlägsenhet
mot den gamla konstruktionen.

I detta samband måste dock påpekas, att en
placering av värmeelement i omedelbar närhet av dörren
kan innebära en väsentligt större påfrestning för
dörren än som under normala förhållanden förekommer.
Av teoretiskt lättförklarliga skäl antog t. ex. vid
standardförsöket dörrytorna inte fullt omgivningens
temperatur. Den maximala temperaturdifferensen
inom dörren var därför inte 340 C utan
uppskattningsvis ej mera än 20° C. (Exakta mätningar betr.
temperatur- och fuktighetsförhållanden i lamelldörrar
under försöksvillkoren kommer att genomföras inom
kort tid.) Genom strålningsvärme kan däremot
dörrytan lätt uppvärmas betydligt över rumstemperatur
och dörrens krökning härvid överstiga den ovan
angivna gränsen.

Skydd mot vatteninverkan på dörrens underkant

Jämte temperatur- och fuktdifferenser är det
naturligtvis också vatten i flytande form, som kan skadligt

inverka på en ytterdörr. Ett tillräckligt tjockt
ytbehandlingsskikt av en modern syntetisk olje- eller
konst-hartslack skyddar i allmänhet mycket bra mot regn
o. d., i synnerhet då vatten i större mängder aldrig
kan samla sig på dörrens lodräta yta. Fördelaktigt
vid den nya konstruktionen är dessutom, att vatten,
som genom event. skadade lackpartier tränger fram
till faneret, icke kan komma längre än till spärrplåten
och därför även avdunstar relativt lätt igen. Betydligt
farligare är däremot, om vatten längre tid får inverka
på dörrens horisontella underkant. Detta fall inträffar
ofta, om regnvatten genom avrinning från den
lodräta dörrytan eller den lodräta springan mellan dörr
och karm samlas på dörrtröskeln, i synnerhet om
vinden är riktad mot dörren. Visserligen lämnas i
regel en springa av några mm bredd mellan dörrens
underkant och dörrtröskeln. Dock visar ett enkelt
praktiskt prov, att vatten icke ens kan avlägsnas ur
en lutande springa av 5 mm bredd, utan att det hålles
kvar där av kapillärkrafterna i form av en
sammanhängande lamell. Den avbrytes, när dörren öppnas,
men utbildas igen i samma ögonblick som dörren
stänges. På detta sätt kan en ytterdörr under längre
regnperioder veckovis stå direkt i vatten.

Fig. 7 visar, hur detta problem praktiskt löstes vid
den nya ytterdörrkonstruktionen. Springan mellan
dörr och karm är 10 mm bred, så att utbildningen av
vattenlamellen med säkerhet förhindras. Då en så bred
springa gör ett oestetiskt intryck, om den är synlig,
döljes den av en med konsthartslim pålimmad
sparkbräda, som i sin tur förhindrar, att vattendroppar
från dörrytan under normala förhållanden kunna nå
tröskeln. Om vatten vid mycket kraftig blåst ändå
tränger fram till tröskeln, avrinner det obehindrat igen
på grund av tröskelns lutning och springans bredd.
Denna anordning har inte minst bidragit till de
gynnsamma resultat, som erhölls med den nya dörren vid
cle ovan beskrivna långtidsförsöken.

Sammanfattning

Lamelldörrens kända benägenhet att kröka sig
under inflytande av större temperatur- resp.
fuktighetsdifferenser har undersökts under exakta
försöksvillkor. Försöken bekräfta antagandet att formändringen
står i samband med fuktdifferenser inom dörren.
Överensstämmelsen mellan den iakttagna och den
beräknade utböjningen bevisar, att dörrens krökning
förorsakas huvudsakligen genom träets
svällningsför-måga i längdriktningen, ett faktum, som ofta ej
beaktas. Då en ökning av formbeständigheten genom
fukt-isolation ej kunde väntas, elimineras träets
svällnings-förmåga i den nya ytterdörrkonstruktionen genom
in-limning av aluminiumplåtar mellan stommen och
kryssfaneret. Denna förbättrade ytterdörr, som sedan
hösten 1948 finns i marknaden har både vid
labora-torie- och långtidsförsök visat sig vara vida
överlägsen den vanliga lamellytterdörren. En speciell
utformning av dörrens nedre partier och dörrtröskeln
förhindrar dessutom, att dess underkant kommer i
beröring med regnvatten.

2l8 Byggmästaren 1949, 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free