Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12 - Byggstandardiseringens förslag till revidering av detaljer till fönstersnickerier, av Hilding Brosenius, civilingenjör SVR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
limningar. Största olägenheten mecl dessa
fönsterdörrar är dock, att de är svåra att inordna i en löpande
fönstertillverkning, vilket är ett önskemål med tanke
på det ringa antalet fönsterdörrar, som förekommer
i jämförelse med fönster.
Det föreliggande förslaget upptar därför
konstruktioner enligt brukligt sätt.
Fyllningsdelen utgörs liksom i gällande standard av
en profilerad, stående panel i ytterdörren. I
innerdör-ren består den av en skiva, som hoplimmats av två
hårda och en mellan dessa inlagd porös träfiberskiva.
Skivan är runt om försedd med kantlist av trä för att
underlätta fastsättningen i dörrkarmen. För att
undvika kondensation i den porösa skivan, borras en serie
hål i den yttre hårda skivan.
Förslaget har utförts så att de långa sidostyckena
i huvudsak har samma profilering i såväl glas- som
fyllningsdelen. På de punkter detta icke är fallet
erfordras endast en enkel, kompletterande urfräsning
med planstål.
För inåtgående fönsterdörrar har endast föreslagits
understycke med metallskena, ty dels är det särskilt
angeläget att hindra vatteninträngning vid tröskeln,
dels behövs skenan som skydd mot mekanisk åverkan.
Merkostnaden blir obetydlig, då fönsterdörrar
förekommer i så ringa antal och den torde alltid vara
motiverad av de fördelar, man vinner.
Bredden på sidostyckena har dikterats av den plats,
som förekommande stängningsbeslag kräver. Då
par-fönsterdörrar leder ut till terrass, vill man ofta
utrusta dem med låsbar espagnolett. som fordrar ett
särskilt brett bågstycke. Även i detta fall hänvisas
till tabellen på sidan 270.
Tätning av fönster och fönsterdörrar
Frågan om fönstersnickeriernas tätning har
diskuterats livligt inom kommittén, varvid närmast två
meningsriktningar framkommit. För att kunna få del
av de erfarenheter, som landets fackmän besitter,
redovisas här båda meningsriktningarna. Under den
tid remissen är ute för yttrande, utför Statens
Provningsanstalt provningar på befintliga fönster,
försedda med olika tätningsanordningar för att vi på så
sätt skall få material till grund för ett
ställningstagande.
Laboratorieprovningar, som företogs i samband
med utarbetandet av den nuvarande
fönsterstandarden, utvisade dels, att den vanliga ylle-(cellull-)listen
var ett gott tätningsmaterial med hänsyn till de
material som f. n. finns att tillgå, dels att
anliggnings-vtan borde vara plan, d. v. s. listen borde icke
placeras i ett upphyvlat spår. Det är nämligen tätheten
mellan packningen och dess anliggningsyta, som är
avgörande för fönstrets täthet, ju bredare denna yta
är, desto bättre blir tätningen. Då en tätningslist utan
spår ger en bredare anliggningsyta än om den
placeras i spår, bör således tätningen bli bättre i förra
fallet än i det senare. Även en mycket liten defekt
på packningen ger stort luftläckage. Förses fönstret
med spår för tätlist, är det mycket svårt, för att inte
säga omöjligt, att på inåtgående bågar åstadkomma
täthet mitt för gångjärnet, som skär av spåret.
Dessutom erfordras en justering för hand på bågens hörn
för att spåret skall fungera riktigt — ett arbete som
Sidostycken med spår för tätlist, a utåtgående, b inåtgående.
tyvärr ofta förbises. De nu standardiserade profilerna
är utformade enligt de på provningsresultaten
baserade principerna. Flertalet ledamöter i den
reviderande kommittén ansluter sig också till dessa
principer. En av dem har dock hävdat en annan uppfattning.
Han anser, att man med en plan anliggning (alltså
utan spår) pressar ut listen så att den förlorar sin
elasticitet, vilket däremot icke är fallet om den
placeras i ett spår. Vid ommålning bestrykes i regel även
tätlisten med målarfärg, som sedan stelnar. Ligger
listen då i spår, bibehålles således den av spåret
skyddade delen sin elasticitet. Han anser också, att om
tätlisten ligger i ett spår, minskas springan mellan
bågens yttersida och karmanslaget på inåtgående fönster.
I avvaktan på resultatet av Provningsanstaltens
undersökningar publiceras föreliggande förslag
uppritat med plan anliggning för tätlisten. Förslaget får
på denna punkt därför icke betraktas som definitivt.
Som förut framhållits är vi intresserade av att få
sådana synpunkter på detta problem, som kan bidraga
till det slutgiltiga ställningstagandet.
Dessa och övriga synpunkter på förslaget bör vara
Byggstandardiseringen till handa senast torsdagen den
i september 1949. Adressen är Drottning Kristinas
väg 73, Stockholm.
Svar önskas i första hand på följande frågor:
Inåtgående fönster
1. Anser Ni, att karmdjupet bör ökas till 4V2"?
2. Anser Ni, att glaset i innerbågen bör flyttas ut,
så att kälningen blir lika på alla bågar?
3. Anser Ni understycket rätt utformat?
4. Anser Ni fönsterdetaljerna till inåtgående fönster
för övrigt rätt utformade?
Utåtgående fönster
5. Anser Ni, att innerbågen bör göras 33 mm tjock,
d. v. s. så att den får samma dimension som
ytter-bågen, vilket för med sig att karmdjupet blir
4 Va"?
6. Anser Ni fönsterdetaljerna till utåtgående fönster
för övrigt rätt utformade?
Fönsterdörrar
7. Anser Ni in- och utåtgående fönsterdörrar rätt
utformade ?
Tätningen
8. Anser Ni, att tätningslisten bör placeras på plan
vta, således icke i spår ? I så fall, varför ?
9. Anser Ni, att tätningslisten bör placeras i spår ?
I så fall, varför?
2l8 Byggmästaren 1949, 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
