- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
273

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13 - Ventilation i bostadslägenheter, av John Rydberg, professor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ventilation i bostadslägenheter

Av professor John Rydberg

Under åren 1945—47 har med medel, beviljade
av Statens Kommitté för Byggnadsforskning, utförts
ganska omfattande mätningar rörande ventilationens
storlek i bostadshus. Undersökningarna ha omfattat
inemot 2 000 rum i ett hundratal fastigheter i
Stockholm med omgivningar. Som bas för mätningarna har
laboratoriet vid Institutionen för uppvärmnings- och
ventilationsteknik vid Tekniska Högskolan använts.

Mätningarna ha utförts så att små kvantiteter
vätgas släppts ut i de rum, där ventilationen skulle
bestämmas, och sedan har man med hjälp av ett
specialkonstruerat instrument konstaterat, hur snabbt
vätgasen ventilerats bort. Det förekommer ganska
många olika typer av ventilationsanordningar i
bostadshus, men i de flesta fall kan man hänföra
anordningarna till någon av de principer, som
schematiskt visas i figur 1. Figurerna 1 A och 1 B visa
naturlig ventilation, där man dels kan ha utsugning
med separata kanaler från varje rum, eller också ha
utsugningen centraliserad till en eller två större
utsugningskanaler, vanligen placerade i lägenhetens kök.
Figurerna 1 C, 1 D och 1 E visa schematiskt de typer
av mekanisk ventilation som förekommer. Man
använder även där systemet med utsugning från varje
rum, varvid man dock icke behöver ha separata
trummor från varje rum ända upp till taket. Man har även
vid mekanisk ventilation utsugningen ofta
centraliserad till ett ställe i lägenheten, vanligen badrummet,
såsom framgår av figur 1 D. I figur 1 E visas ett
system för mekanisk ventilation, där man genom
användning, av s. k. kontrollventiler med stort tryckfall
har kunnat driva förenklingen av trumsystemet
särskilt långt.

Det har vid undersökningarna ansetts nödvändigt
att göra ett så stort antal mätningar i de olika
rums-och lägenhetstyperna, att man kunnat få fram
någorlunda tillförlitliga medelvärden. De enskilda
observationerna variera nämligen i hög grad. Tabell 1 ger
en översikt av de resultat, som erhållits. I tabellen
anges för olika ventilationssystem och för olika typer
av rum clet antal gånger rumsluften byts ut per
timma. Vidare anges rumsvolymen, som spelar en
ganska stor roll i detta sammanhang. Varje siffra i
tabellen är ett medeltal av bestämningar i ett 30-tal
olika rum.

Det är till en början av intresse att få fram
jämförelser i ventilationshänseende dels mellan olika
hustyper, dels mellan olika byggnader, försedda med
olika ventilationssystem. I tabellen har gjorts
skillnad mellan tjockhus och smalhus, huvudsakligen
därför att det ofta ansetts att smalhusen skulle vara
bättre i ventilationshänseende.

Det gamla systemet med naturlig ventilation och
en utsugningskanal från varje rum förekommer dels
i de typiska gamla innerstadshusen, alltså tjockhus,
dels i de moderna smalhusen. Det framgår av tabell

Fig. i.

DK 628.83

i att, då det gäller köken är luftomsättningen
kraftigare i smalhusen än i tjockhusen. Detta
sammanhänger emellertid med att tjockhusens kök ha större
volym. För ett kök är emellertid luftväxlingen i m3/h
avgörande, och i sistnämnda avseende synes de bägge
hustyperna vara ganska lika. Luftomsättningen i
smalhusens badrum var som synes i tabellen låg. Detta
berodde emellertid på att man icke hade
friskluftstillförsel till badrummen. I stället äro dessa badrum
försedda mecl fönster, vilket väl torde få anses uppväga
olägenheterna med den låga luftomsättningen genom
kontinuerlig ventilation. För boningsrum utan
utsugning och utan friskluft erhölls mycket låga värden på
luftomsättningen, 0,42 för tjockhusen och 0,48 för
smalhusen. Dessa siffror kunna icke anses
tillfredsställande. Det förekommer emellertid icke rum, som
sakna alla ventilationsanordningar i någon större
utsträckning. I tjockhus får man icke bygga på detta
sätt. I smalhus har det däremot byggts rum utan
ventilationsanordingar på senare år.

Den centraliserade utsugningen, där man har flera
rum kopplade till samma utsugningskanal, har fått

2*

Byggmästaren 1949, 13

273

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free