- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
275

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13 - Ventilation i bostadslägenheter, av John Rydberg, professor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tabell 4. Samtliga undersökta rum.

Antal prov R u m s t y p [-Rumsvolym-] {+Rums- volym+} i
medeltal m3 [-Luft-om-sätt-ning-] {+Luft- om- sätt- ning+} i
medeltal ggr/h Luftmängd beräknad ur
medeltalen för
luftomsättning och rumsvolym m3/h
354 Kök................ 21,1 4,04 85
46 Badrum m. utsugning och utan friskluft. . 8,6 1,85 16
184 Badrum m. utsugning och friskluft ...... 6,3 6,17 39
5i Rum, som sakna
ventilationsanordningar 46,0 o,49 23
520 Rum med utsugning och utan friskluft. . 4T>9 0,87 36
342 Rum med utsugning och friskluft ...... 39,9 1.35 54
8 Rum med utsugning och öppet
ventilationsfönster ...... 57.0 2,83 161
20 Matrum m. utsugning och utan friskluft. . 18,8 0,94 18
20 Matrum m. utsugning och friskluft...... 18,8 2,03 38

risken för bakdrag i utsugningskanalen blir mindre
och att man på så sätt får en säkrare funktion, än
när man har utsugningskanaler från varje rum. I
stort sett torde man kunna säga, att systemen med
en kanal från varje rum och centraliserad utsugning
äro ganska jämbördiga.

Luftomsättningen i villor är enligt tabell 1
avsevärt större än i hyreshus. Anledningen är
huvudsakligen den, att villorna ha fler ytterväggar och ligga
mera fritt än hyreshus. Man får som synes i en villa
utan några som helst ventilationsanordningar lika
god ventilation som man får i ett hyreshus med
utsugningskanaler. Detta innebär vissa möjligheter att
bygga villorna med enklare ventilationsutrustning än
hyreshusen.

Vid mekanisk ventilation synes det för tjockhusens
del icke spela någon större roll, om man har
utsugning från varje rum eller om man har centraliserad
utsugning. För smalhusen har luftomsättningen visat
sig bli avsevärt lägre. Detta har emellertid haft sin
speciella orsak. Luftvägarna ha varit långa och
tillkrånglade. Luften har exempelvis fått passera från
ett rum genom en horisontell trumma med två
krökar ut i en hall, från hallen genom en ny horisontell
trumma, försedd med krökar, in i badrummet och
därifrån genom en dörrspringa in i ett särskilt
toalettrum, där utsugningskanalen mynnat. Figur 2 visar
ett exempel på en dylik mindre lämplig utformning.
När man får så långa luftvägar hjälper det icke med
mekanisk ventilation. I det sämst belägna rummet i
lägenheter av denna typ uppmättes
luftomsättnings-tal på cirka 0,4 ggr/h, vilket är ungefär detsamma
som man i medeltal kan få utan några som helst
ventilationsanordningar. Den sista kolumnen i tabell 1
avser s. k. kontrollventilation. Som synes ligger luft-

omsättningen här genomgående högre än för annan
mekanisk ventilation.

Tabell 2 visar medeltal för naturlig ventilation och
tabell 3 motsvarande medeltal för mekanisk
ventilation. I tabell 4 visas dessutom medeltal för samtliga
undersökta rum.

För rum, som sakna ventilationsanordningar,
erhålles, såsom framgår av tabell 4, i medeltal en
luftomsättning av 0,49 ggr/h. Detta är alltså den
luftomsättning man får, om utsugningstrummornas effekt
försvinner, och denna siffra ger därför en
uppfattning om den ventilation man får sommartid, då man
icke har någon temperaturdifferens mellan ute och
inne och därför draget i utsugningstrummorna
försvinner. Speciella mätningar av luftomsättningen som
gjorts i en och samma lägenhet vid olika tillfällen
uncler året med olika temperaturförhållanden har
också bekräftat, att när temperaturdifferensen
försvinner, så går icke luftomsättningen ned till noll
utan ned mot ungefär 0,4—0,5. Att luftomsättningen
icke går ned till noll, när draget i
utsugningskanalerna försvinner, beror på vindens inflytande. Även
vid ganska svag vindstyrka förorsakar vinden
tryckskillnader mellan en byggnads fram- och baksidor,
vilket avsevärt bidrager till luftomsättningen. En
statistisk undersökning av det material som erhållits
vid mätningar på en och samma lägenhet under olika
årstider har visat, att vinden spelar ungefär samma
roll för luftomsättningen som temperaturdifferensen.
Detta räddar i viss mån situationen sommartid vid
byggnader utrustade med ventilationssystem för
självdrag.

Om man skall försöka sig på en allmän jämförelse
mellan naturlig och mekanisk ventilation, kan man
nog säga, att den mekaniska ventilationen är
kraftigare, stabilare och möjligen också jämnare avvägd
än den naturliga. Den är naturligtvis också säkrare.
Man riskerar icke vid mekanisk ventilation att få
bakdrag i en del trummor, vilket man ofta får vid
naturlig ventilation. Mekanisk ventilation ger även
en god ventilation sommartid. Samtidigt torde man
dock få säga, att skillnaden mellan den mekaniska
och naturliga ventilationen icke är så avgörande, att
man har någon anledning ifrågasätta användbarheten
av de system, som arbeta med naturlig ventilation.
De farhågor man har haft, att den naturliga
ventilationen skulle helt bortfalla sommartid, synes vara i
viss mån överdrivna.

3*

2l8 Byggmästaren 1949, 10

Fig. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free