- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
276

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13 - Strålningshämmande ytbehandling i samband med radiatoruppvärmning, av Erik O. Jonsson, byråchef

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

strålningshämmande ytbehandling- i samband
med radiatoruppvärmning

Av byråchef Erik O. Jonsson

DK 536.3 : 697-35

I. Strålningshämmande ytbehandling av väggen
bakom en radiator

En radiator, som på vanligt sätt är uppställd vid
en vägg, värmer det bakom radiatorn belägna partiet
av väggen, så att detta får en högre temperatur än
övriga delar av väggen. Är den vägg, vid vilken
radiatorn är uppställd, en yttervägg, vilket är det
vanligaste fallet, medför denna uppvärmning av väggen
en extra värmeförlust. Eftersom värmeöverföringen
från radiatorn till väggen till övervägande del torde
ske genom strålning, ligger det nära till hands att
söka begränsa värmeförlusten genom väggen bakom
radiatorn genom att förse denna del av väggen med
en strålningsreflekterande beläggning.

Dylika isoleringsanordningar, bestående av plattor
av mer eller mindre värmeisolerande material med
ytbeläggning av aluminium och avsedda att anbringas
bakom radiatorerna, ha också förts i marknaden och
i viss utsträckning kommit till användning. En
väggisolering av detta slag minskar emellertid ej
endast värmeförlusten bakåt genom ytterväggen,
utan den minskar även radiatorns värmeavgivning.

För att kunna beräkna värmeavgivningen för en
radiator och värmeförlusten genom väggen bakom
densamma måste man dels känna
värmeövergångs-talen för strålning och konvektion såväl för radiatorn
som för väggen och dels göra vissa antaganden,
exempelvis rörande den mellan väggen och radiatorn
uppströmmande luftens hastighet. Då denna
hastighet har ett väsentligt inflytande på nyssnämnda
värmeövergångstal för konvektion, kommer en sådan
beräkning att bli mycket approximativ. Den kan
emellertid vara av ett visst värde för en kvalitativ
analys av de olika faktorernas inverkan.

I syfte att erhålla tillförlitligare värden på här
ifrågavarande strålningshämmande ytbeläggnings
inverkan har en serie försök utförts.

Strålningstal för olika slags ytor

De strålningsreflekterande ytbeläggningar, som
närmast kunna komma ifråga i detta sammanhang
äro aluminiumfolier (= Al-folier) och målning med
aluminiumfärg (= Al-färg).

I den tekniska litteraturen finnas många uppgifter
över olika ytors strålningstal. Emellertid äro särskilt
aluminiumfärgernas strålningsegenskaper starkt
beroende av bindemedlets art och mängd ävensom
av-anstrykningens tjocklek. För att få närmare
kännedom om nämnda faktorers inverkan ha en serie
mätningar av olika ytors strålningstal företagits.
Mätningarna utfördes vid K. T. H:s fysiska
institution under medverkan av institutionens dåvarande

förste assistent, fil. mag. B. Nyström. Därvid
jämfördes strålningen i normalens riktning från den till
ioo° värmda provytan med strålningen i samma
riktning från en till samma temperatur värmd, sotad
yta. Under antagande att den sistnämnda ytans
strålning uppgick till 0,95 av en absolut svart kropps
strålning, kunde man på detta sätt bestämma
prov-vtans relativa strålningstal, d. v. s. förhållandet
mellan provytans strålning och strålningen från en absolut
svart kropp med samma temperatur. De undersökta
provytorna utgjordes av på olika sätt målat papper
samt av omålat papper och aluminiumfolier.
Följande värden erhöllos:

Provets [-beteckning-]
{+beteck-
ning+}

Färgens sammansättning

[-Radiator-lack-]

{+Radia-
tor-
lack+}
/o

[-Terpentin

Al-pulver-]

{+Ter-
pen-
tin

Al-
pul-
ver+}
/o

[-Zinkvitt-]

{+Zink-
vitt+}

%

[-Anstrykningens-]

{+Anstryk-
ningens+}
tjocklek

Relativt
strålningstal a
(Sotad yta
a = 0,95)

Al 38 I .. 70 IO 20 — tjock 0,44

» .. 70 10 11 — tunn 0,65

Al 38 II.. 60 20 20 — tunn 0,63

Al 38 III 50 30 20 — tjock 0,41

)> — — — ■—- tunn 0,48

Al 381 b 15 65 20 — tunn 0,46

Al 38 II b 10 70 20 — tunn 0,40

» 10 70 20 ■— tjock 0,31

Al-i S .. 10 70 20 — sprutmå- 0,41

lad i g

-Al-2 S .. 10 70 20 — sprutmå- 0,31

lad 2 g

Al-SH . . Färdigblandad Al- tjock 0,40
färg »Silber-Herbol»

» Färdigblandad Al- tunn 0,44

färg »Silber-Herbol»

Al-folio I Slät Al-folie från Finspångs 0,08
Metallverk

Al-folio II Mönsterpressad Alfolie från 0,08

I. Müntzing

Al-färg, slät yta ..............................0,46

Samma färg, veckad yta ........................0,78

Al-folie, veckad yta....................................0,20

Lack 38..I 45 I 10 I — I 45 I — 0,90

Gråpapper I................................................0,91

» II................................................0,88

Limfärgat papper........................................0,90

Den veckade ytans utseende framgår av fig. 1.

Av dessa mätningar framgår, att strålningstalet
minskas med tilltagande terpentinhalt, att
anstrykningen måste vara förhållandevis tjock för att
underlagets beskaffenhet ej skall påverka ytans
strålningstal samt att det ej synes vara möjligt att med praktiskt
användbar aluminiumfärg erhålla lägre strålningstal
än omkring 0,30. Till följd av skikttjocklekens stora
inverkan är det emellertid tydligt, att strålningstalet
för under vanliga förhållanden aluminiummålade
ytor kommer att variera inom rätt vida gränser.

2l8

Byggmästaren 1949, 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free