- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
278

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13 - Strålningshämmande ytbehandling i samband med radiatoruppvärmning, av Erik O. Jonsson, byråchef

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

av (zJ/t-)i _ Ai för ifrågakommande intervall

i

\ ty — t,

y

Yr ^o

torde vara relativt ringa, synes det ej heller ur
praktisk synpunkt vara nödigt att fastställa ett dylikt
samband, utan man kan nöja sig med ett för varje
radiatortyp konstant värde. Försöksresultaten ge
följande medelvärden:

A-Rex Duplex
o,37 0,44

Radiatortyp

Simplex

0,51

2)

Med kännedom om värmeledningens drifttid D i
timmar per år och medelvärdet av tr — t0 under denna
tid erhåller man så, under förutsättning att nämnda
data i båda fallen äro lika, den genom Al-beklädnaden
av väggen uppkommande årliga värmebesparingen

_ Qb = (^i)i - Al (tr —10) D k’ kcal/m2 .... (3)

» Vid beräkning enligt (2) och (3) av den genom
Al-beklädnad av väggen bakom radiatorn uppkommande
värmevinsten har förutsatts, att väggens
värme-genomföringstal ej ändrats. Om väggen både
värme-isoleras och beklädes med aluminium får man beräkna
värmegenomgången i dess helhet dels före och dels
efter åtgärden. För denna beräkning måste man
känna tf dels för lackmålad vägg (index 1) och dels
för Al-klädd vägg (index Al). Försöken ha gett

följande värden på

t.; — t,

Radiatortyp
ti —t0

tr — t Q

ftj — t o\

U—v

Al

tr —
Simplex

0,06
o,57

Al och

A-Rex

0,06

o,4 3

h —
tr t Q

Duplex
0,06

0,50

l:

(4)

(5)

Med tillhjälp av dessa värden och med kännedom om
medelvärdet under eldningsperioden av tr —10
erhåller man medelvärdet under samma tid av t

Känner man medelvärdet under eldningsperioden
av ti — ty får man den årliga värmeförlusten genom
väggen

Qv = D k’ {ti — ty) kcal/m2...........(6)

Om den lackmålade väggen har k’ — k\ och den
Al-klädda har k’ — k\\ blir den årliga
värmebesparingen

Qb = D (k\ (ti — ty)x — k’Al (ti — ty)M) kcal/m2 (7)

Väggbeklädnadens inverkan på en radiators
värme-avgivnings i ’

Man kan ^beräkningsmässigt visa att en radiators
värmeàv^vjfiTVg avtager med bakomvarande
väggytas strålningstal. Genom de utförda provningarna
har förhållandet mellan värmeavgivningen vid
Al-klädd och lackmålad vägg bestämts. Såsom
medelvärde av åtta bestämningar för varje radiatortyp
ha följande värden erhållits:

Radiatortyp Simplex A-Rex Duplex

(Ør) Al /v . AN

l&jT-^ °’945 °’"5–(8)

där (<2>-)ai betecknar värmeavgivningen vid Al-klädd
vägg och (Qr)\ värmeavgivningen vid lackmålad vägg.

Som man kan vänta sig är inverkan av
Al-beläggningen störst för Simplexradiatorn och minskar i
samma mån som den rena konvektionsvärmeytan
ökar. För radiatorer av typerna Nisch I, Triplex,

Nisch II och Special bör därför bli ännu större
(Qr) 1

än för Duplex.

Där både panel- och sektionsradiatorer äro
anslutna till ledningsgrupp med en och samma
vattentemperatur, kommer således anbringandet av
Al-beklädnad på väggen bakom radiatorerna att
medföra ojämn uppvärmning, såvida ej radiatorerna
från början beräknats med hänsyn till den genom
Al-beklädnaden minskade värmeavgivningen.

Al-klädselns lönsamhet

Av det föregående framgår, att en
strålningshäm-mande beklädnad av väggen bakom radiatorn
minskar såväl värmeförlusten utåt genom väggen som
radiatorns värmeavgivning. Eftersom den sistnämnda
minskningen i de praktiskt förekommande fallen är
väsentligt större än den förstnämnda, måste radiatorns
värmeavgivning således ökas för att samma
uppvärmning av rummet skall erhållas. Denna ökning
av värmeavgivningen kan ske antingen genom
utökning av radiatorns storlek eller genom höjning av
dess temperatur. I båda fallen åstadkommes
härigenom en viss stegring av värmeförlusten genom väggen
bakom radiatorn. Den erforderliga ökningen av
radiatorns yta kan lätt beräknas och blir procentuellt
något mindre än den av väggbeklädnaden orsakade
nedsättningen av radiatorns värmeavgivning.

Beräkningsexempel rörande inverkan
av väggen bakom radiatorn

av Al-klädsel

[-Måttenhet-]

{+Mått- enhet+} Simplex A-Rex Duplex
Radiatorns värmevta .... m2 2,12 3.77 5,75
Radiatorns på väggen
projicerade värmeyta . . .. » 1,00 I,oo 1,00
’y .................... °C + 2 + 2 + 2
*, .................... 42,8 42,8 42,8
t0 .................... » l8 l8 l8
’Qr) 1 .................. kcal/h 378 576 817
(Qr) Al.................. » 333 544 779
(Qr)l (Sr) Al .......... » 45 32 38
^ 1 = ^ Al = ............ — 1,0 1,0 1,0
Vid Al-klädsel erforderlig ökning av radiatorytan m2 O, 2 I 0,16 0,21
Vid Al-klädsel
uppkommande värmebesparing Mcal/år 77 57 67
Kostnad för ökning av radiatorytan vid
Al-klädsel .............. ca kr. 4,20 3.00 3,60 3.00
Merkostnad för väggens Al-klädsel i samband med nybyggnad ...... » 3.00 3.00
Sammanlagd kostnad för Al-klädsel............ » 7,20 6,00 6,60
Värmebesparingens värde vid ett värmepris av i öre/Mcal............ kr/år 0,78 0,57 0,68
Värmebesparingens värde vid ett värmepris av 2 öre/Mcal............ » 1,56 1,14 1,35

2l8 Byggmästaren 1949, 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free