Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13 - Strålningshämmande ytbehandling i samband med radiatoruppvärmning, av Erik O. Jonsson, byråchef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att närmare belysa Al-klädselns inverkan
anföres nedan ett beräkningsexempel för tre
radiatorer av resp. typ Simplex, A-Rex och Duplex, alla
tänkta av sådan storlek, att deras på väggen
projicerade yta d. v. s. produkten av radiatorns höjd och
längd, blir jämnt i m2. Radiatorstorlekarna äro
således fiktiva och motsvaras icke av något helt
sektionsantal.
Skall en ur kostnadssynpunkt rättvis jämförelse
mellan lackmålad och Al-klädd vägg göras, torde man
böra utgå ifrån att radiatortemperaturen i båda
fallen skall vara densamma. Till merkostnaden för
Al-klädseln, vilken beräknats till 3: -—- kronor/m2 bör
därför läggas kostnaden för radiatorytans ökning
såsom i förestående exempel skett.
I de anförda exemplen har antagits, att den
erforderliga radiatortemperaturen varit + 70° vid — 20°
yttertemperatur, att eldningsperiodens längd varit
260 dagar samt att medelvärdet av yttertemperaturen
under denna tid varit + 20. Eftersom den genom
Al-klädseln ernådda värmebesparingen i huvudsak är
direkt proportionell mot temperaturdifferensen
(tr ■—•t0), är det tydligt, att besparingen per m2
Al-klädsel ökas om radiatorytan minskas, så att
radiatortemperaturen måste höjas. I regel beräknas
radiatorerna för en högsta medeltemperatur av + 70°.
Till följd av de säkerhetstillslag, som göras i samband
med värmeförlustberäkningarna, kommer dock den i
verkligheten erforderliga radiatortemperaturen ofta
att ligga under den vid beräkningen antagna.
Härigenom sjunker den av Al-klädseln per m2 åstadkomna
värmebesparingen.
I de anförda exemplen har antagits kx’ — k’A\ — 1,0,
vilket värde motsvarar ett värmegenomgångstal för
väggen k — 0,88. Eftersom värmebesparingen enbart
genom Al-klädseln är direkt proportionell mot k’,
erhålles värmebesparingen för andra väggar genom
att multiplicera den för k’ = 1 beräknade besparingen
med det i varje fall gällande värdet på k’.
Kostnaderna för Al-klädseln ha vid en av
byggnadsstyrelsen utförd nybyggnad omkring årsskiftet
1946—47 visat sig uppgå till omkring 5 kr per m2.
Härifrån skall avgå kostnaden för den normala
målningen, vilken kostnad för olja eller emulsionsfärg kan
beräknas till ca 2,25 kr per m2 och för slamfärg till
ca 1,25 kr per m2. Merkostnaden för Al-klädseln
skulle sålunda komma att uppgå till i förra fallet
2,75 och i senare fallet till 3,75 kr per m2.
Kostnaderna för utökning av radiatorytan i
samband med nybyggnad beräknades vid samma
tidpunkt till ca 20 kr per m2 för Simplex, ca 18,50 kr
per m2 för A-Rex och ca 17 kr per m2 för Duplex.
De försöksvärden, som ligga till grund för här
angivna beräkningsförfarande, ha alla erhållits med
användning av radiatorer med 590 mm höjd och
900 mm längd, och resultaten gälla därför strängt
taget endast för denna radiatorstorlek. Man har
anledning antaga, att besparingen per m2 Al-klädd
yta påverkas även av ytans storlek och form. De
provade radiatorerna äro emellertid av en mycket
ofta förekommande storlek, och de på grund av
avvikelser från denna storlek uppkommande
ändringarna i värmebesparingen torde därför ej heller
bli avsevärda.
II. Strålningshämmande ytbehandling av radiatorer
Att radiatorytans strålningstal väsentligt inverkar
på en radiators värmeavgivning är ju självklart.
Det är också tydligt, att denna inverkan blir olika
för olika radiatortyper. Radiatorer av sektionstyp
ha en »veckad» yta och få därför, i överensstämmelse
med ekv. (1) ett resulterande strålningstal som är
betydligt högre än det för den plana ytan gällande.
Dessutom är den verksamma strålningsytan i
förhållande till totala värmeytan hos
sektionsradiatorerna betydligt mindre än hos panelradiatorerna. Av
särskilt intresse är att jämföra den mycket använda
Al-färgen med vanlig lackfärg, och provningar i
detta syfte ha därför företagits.
Proven utfördes så, att samma radiator provades
dels lackmålad och dels målad med Al-färg vid
ungefär samma temperaturförhållanden. Eftersom
strålningstalet för Al-målade ytor, såsom av det
föregående framgår, är starkt beroende av såväl färgens
sammansättning som anstrykningens tjocklek, ha de
Al-målade ytorna vid skilda prov säkerligen haft
olika strålningstal, och det är därför förklarligt,
att försöksresultaten förete relativt stora differenser.
De utförda proven gåvo till resultat att
värmeavgivningen vid målning med Al-färg i förhållande
till värmeavgivningen vid målning med lackfärg då
väggen bakom var lackmålad minskas med följande
antal procent:
Simplex................. 19
A-Rex.................. 9
Duplex.................. 4
Om man betraktar radiatorerna som veckade ytor
och beräknar deras strålningstal enligt ekv. (1), var-
a 2 x radiatorns längd X höjd
vid sin - sättes lika med-,
2 radiatorns värmeyta
och vidare den lackmålade, plana ytans
strålningstal sättes till 0,90 och motsvarande tal för den
Al-målade ytan till 0,50 samt strålningen från
radiatorns baksida antages vara hälften av strålningen
från framsidan, erhåller man vid 70°
radiatortemperatur och 18° rumstemperatur följande värden på
värmeavgivningens procentuella minskning:
Simplex................. 19
A-Rex.................. 10
Duplex.................. 5
Överensstämmelsen mellan de experimentellt funna
och de på angivna sätt beräknade värdena är sålunda
relativt god.
För att de Al-målade radiatorerna vid samma
temperatur skola avge lika mycket värme som de
lack-målade måste således de förra utföras i motsvarande
grad större. Kostnaden för en sådan utökning blir,
om värmeavgivningen per m2 minskas enligt
föregående och värmeytans pris antages lika som förut
angivits, följande
Radiatortyp Minskning av
värmeavgivningen % Erforderlig ökning av värmeytan % Kostnadsökning per m2
lackmålad radiator kr.
Simplex .... 19 23 4,60
A-Rex...... IO II 2,oo
Duplex .... 5 5 0,85
2l8 Byggmästaren 1949, 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
