- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
280

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13 - Strålningshämmande ytbehandling i samband med radiatoruppvärmning, av Erik O. Jonsson, byråchef - Värmemätning i bostadshus, av Sten Sjöstedt, major

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid ekonomisk jämförelse av lack- och Al-målning
bör den angivna kostnadsökningen läggas till priset
för Al-målningen.

Den av Al-målningen orsakade nedsättningen av
värmeavgivningen är som synes väsentligt olika för
olika radiatortyper. Om radiatorerna i en anläggning,
som omfattar både panel- och sektionsradiatorer
och som beräknats enligt vanliga normer, Al-målas,
kommer uppvärmningen således att bli ojämn. Enär
den Al-målade ytans strålningstal, såsom förut
framhållits, kan variera inom rätt vida gränser, är det
även svårt att på förhand beräkna anläggningen för
Al-målade radiatorer. På grund härav synes
Al-målning av radiatorer och liknande värmeytor ej
böra ifrågakomma, där både panel- och
sektionsradiatorer äro anslutna till framledningar med samma
temperatur.

Sammanfattning

Värmeförlusten genom väggen bakom en radiator
kan avsevärt minskas genom att denna del av väggen
beklädes med aluminiumfolie. Av utförda prov har
underlag för beräkning av denna värmebesparing
erhållits. Al-klädseln nedsätter emellertid
radiatorns värmeavgivning. Vid en ekonomisk kalkyl
rörande Al-klädselns lönsamhet bör man därför
rätteligen till kostnaden för Al-klädseln lägga kostnaderna
för sådan utökning av radiatorytan, att den
erforderliga radiatortemperaturen i båda fallen blir densamma.
Eftersom nämnda nedsättning av radiatorns
värmeavgivning blir avsevärt olika för radiatorer av
paneltyp och radiatorer av sektionstyp, kommer
Al-klädseln, där dessa båda radiatortyper äro anslutna

till ledningssystem msd samma vattentemperatur,
att orsaka ojämn uppvärmning, om ej radiatorerna
dimensionerats med hänsyn till Al-klädseln. Då det
gäller nybyggnader torde det därför i regel vara
lämpligare att i stället för Al-klädseln utföra väggen
bakom radiatorn med ett lägre värmegenom gångstal.
Vid kalkylering rörande Al-klädselns lönsamhet bör
beaktas, att den erforderliga radiatortemperaturen i
verkligheten ofta är lägre än vad vid anläggningens
beräkning antagits.

Värmeavgivningen är mindre för en Al-målad
radiator än för en lackmålad sådan. Denna skillnad
är procentuellt betydligt olika för olika radiatortyper.
Där radiatorer av olika typ anslutas till
ledningssystem med en och samma temperatur på det
tillförda vattnet, kommer uppvärmningen genom
Al-målningen sålunda att bli ojämn. Till följd av de stora
variationerna i Al-målade ytors strålningstal är det
ej heller möjligt att på förhand beräkna inverkan av
dylik målning. På grund härav synes Al-målning av
värmeytor böra undvikas, i varje fall där radiatorer
av såväl panel- som sektionstyp äro anslutna till
ledningssystem med samma vattentemperatur.

Förestående undersökningar ha utförts med bidrag
från Statens kommitté för byggnadsforskning. Vid
provningarnas genomförande liksom vid
försöksresultatens bearbetning har ingenjören Å. Arnell
på att mycket förtjänstfullt sätt medverkat.
Erforderligt isoleringsmaterial har kostnadsfritt ställts till
förfogande av AB Wicanders Korkfabriker och AB
Iso-flex. För provningarna erforderliga pumpar, fläktar och
kylmaskin ha kostnadsfritt utlånats av resp. AB Flygts
Pumpar, AB Svenska Fläktfabriken och AB
Elektrolux.

vàrmemàtning i bostadshus

Av major Sten Sjöstedt

Ingeniörsvetenskapsakademiens kommitté för
bostadsuppvärmning anordnade i början av innevarande år en
konferens om värmemätning i bostadshus. Därvid
redogjorde professor J. L. Mansa, Köpenhamn, för tekniska
och ekonomiska synpunkter på denna fråga, varjämte
ytterligare ett antal meddelanden lämnades rörande
svenska erfarenheter av olika metoder för värmemätning. Här
nedan lämtuis en sammanställning med bl. a. flera av de
synpunkter som framfördes z~id konferensen.

Red,

Värmemätning har visat sig kunna avsevärt
bidraga till bränslebesparing och även till rättvisare
fördelning av uppvärmningskostnaderna. Särskilt är
intresset härför stort i Danmark, där en statlig
kommitté under ordförandeskap av professor J. L. Mansa
vid Tekniska högskolan i Köpenhamn 1945—47
genomförde en omfattande undersökning av olika
vär-mefördelningsmätare och deras
användningsmöjligheter. För direkt mätning, t. ex. i samband med
eldningskontroll eller leverans av värme från större
centraler, framträder behovet även av verkliga
kalorimätare.

DK 536.6 : 697.3

Värmemätning i vidsträckt betydelse kan inom en

bostadsanläggning avse följande mätareslag:

kontrollmätare för driftkontroll av en
värmeanläggning, avseende bl. a. verkningsgrad vid t. ex. olika
bränslen och eldningsförhållanden;

huvudmätare för debitering av värme, som erhålles
från en större, t. ex. kommunal, värmecentral ;

gruppmätare för främst uppdelning, eventuellt även
direkt kalorimätning, av värmemängderna, som från
en central levereras till olika huskroppar eller större
delar av sådana inom samma värmeanläggning

2l8 Byggmästaren 1949, 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free