- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
281

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13 - Värmemätning i bostadshus, av Sten Sjöstedt, major

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(t. ex. en kontorsbyggnad, fabriksbyggnad,
restaurang. hotell och bostadshus), samt
lägenhetsmätare för främst fördelning av en
fastighets värmekostnad, eventuellt av med huvudmätare
eller gruppmätare fastställd viss värmemängd eller
värmekostnad, på de olika lägenheterna.
Som vid all mätning och registrering — särskilt
då det gäller debitering efter mätare — är det
betydelsefullt att mätningskostnaden står i rimlig
proportion till ändamålet och nyttan av mätningen. Av bl. a.
detta skäl. liksom helt naturligt även med hänsyn till
mätarkapaciteten, komma oftast mätarkonstruktioner
enligt helt olika idéer och typer till användning för
de skilda ändamålen.

Man kan med hänsyn till de tekniska fordringarna
skilja på kalorimätare och fördelningsmätare.

Med kalorimätare förstår man en
värmemängds-mätare, kalibrerad t. ex. direkt i Mcal., i regel
utförd att mäta värmemängden, som tillföres antingen
med cirkulerande vatten eller medelst
förbrukningsvatten genom en varmvattenledning. Mätarnas
noggrannhetsgrad inom visst mätområde liksom storleken
på mätområdet är helt beroende på användningen.
Gäller det att mera exakt beräkna verkningsgraden
viel olika belastningar, bli kraven på precision stora.

Med fördelningsmätare — kanske rättare benämnd
»fördelningsregistrator» — förstår man en apparat,
som främst avses för uppdelning —-
proportionalitets-mätning — av en viss värmekostnad med rimlig
rättvisa. Dylika mätare kunna vara relativt enkla, om
de få arbeta likformigt och under en och samma
tidsrymd, t. ex. endast avse årsregistrering.

Någon skarp gräns kan icke dragas mellan de
angivna mätarslagen varken enligt den första eller
andra indelningsgrunden. Sålunda är helt naturligt
en kalorimätare — ehuru kanske ur kostnadssynpunkt
härför olämplig — användbar för fördelningsändamål.

Här nedan skall lämnas en kortfattad översikt över
de metoder för värmemätning som f. n. användas i
Sverige eller som äro möjliga att få fram under cle
närmaste åren.



Fig. i. Siemens mätare med multiplikator och inbyggt fallbvgelverk
samt flottörmanometer.

lika rotor i en elektrisk generator (fig. 3). Den här
alstrade växelströmmen blir direkt proportionell mot
vattenhastigheten (mängden) och inmatas efter
likriktning i torrlikriktaren till en elektrisk mätbrygga.
I dennas grenar äro inkopplade motståndselement
insatta dels i tilledningen tillsammans med nyssnämnda
generator, dels i återledningen. Elementens motstånd
ändras i proportion till temperaturerna, varigenom
temperaturskillnaden kommer att ändra mätbryggans
»balans». Spänningsskillnaden mellan bryggans
diagonalpunkter integrerar i denna mätare produkten av
vattenmängden och temperaturskillnaden samt
åstadkommer en häremot svarande ström, vilken
registrerar värmemängden medelst ett skrivande instrument
eller en summerande mätare, t. ex. en
elektrolyt-mätare.

Genom speciella lagerkonstruktioner och ett
turbinhjul med ringa motstånd blir friktionen hos mätarens
enda rörliga del obetydlig. För att emellertid göra
mätaren fullt oberoende av friktionens inverkan och

Kontroll- och huvudmätare (kalorimätare)

Den första mera kända och allmänt använda
kalorimätaren är Siemens värmemän g dsmätare.

Siemensmätaren har genomgått flera
utvecklingsskeden och utföres numera med fallbygelmekanismen
driven av en liten elektrisk asynkronmotor. Till
stryp-organet anslutes en flottörmanometer (fig. 1). När en
viss inställd vattenmängd flutit genom mätaren slutes
en kontakt, varigenom den nämnda motorn driver
mätarens excenteraxel ett varv. Fallbygeln gör
samtidigt en rörelse upp och ned. Denna nyare
konstruktion, som i princip framgår av fig. 2, har bl. a.
fördelen med mindre antal rörliga clelar än tidigare
konstruktioner.

En Siemensmätare kostar i regel exkl. montering
ca 2 500 kr. Dess användning är i regel begränsad
till mätning av större värmemängder, d. v. s. som
kontroll- och som huvudmätare.

En nyare svensk konstruktion är autometern. Denna
kalorimätare består av ett i framledningen eller i
shuntledningen till densamma insatt turbinhjul, till-

Fig. 2. Principskiss över Siemens kalorimätare av nyare
konstruktion.

Byggmästaren 1949, 13

1949, 13 2 S I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free