- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
283

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13 - Värmemätning i bostadshus, av Sten Sjöstedt, major

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 6. Termoelektrisk radiatorvärmemätning.

Fig. 7. CB-radiatormätare.

Fig. 8. Exempel på placering av CB-varmvattenmätare, gemensam
för badrum och kök.

varmed man fastställer en mätarkonstant för varje
mätgrupp.

Som framgår av figuren, som enbart visar ett
exempel på koppling, sker vid detta system liksom vid
användning av LME-mätaren varmvattenberedning
separat för varje mätgrupp (lägenhet). Vid Ahlréns
system måste dessutom alla radiatorer,
varmvattenberedare o. s. v. liksom lämpligen även bela
mätgrup-pen, vara försedda med shuntventil. Denna senare
ventil medgiver central (lägenhets-)värmereglering,
och om den förses med motorventil, styrd av en
rumstermostat, kan bekvämt varje förbrukare mera
automatiskt reglera sin värmeförbrukning. Nyttan av
shuntreglering av varje radiator är bland värmekon-

struktörer diskuterad. Dessa shunt-(exakt-) ventiler
innebära i varje fall en betydligt ökad kostnad, enär
ju lokalreglering även kan ske med enstaka
radiatorers avstängning under längre eller kortare tid.

Ahlréns mätsystem har i flera år prövats i några
mindre anläggningar, både då det gäller huvud-,
grupp- och lägenhetsmätning, med enligt uppgift gott
resultat både beträffande sparsamhetsandan som
mätnoggrannheten (± ca 5 %).

Om man vid Ahlréns metod medräknar
merkostnaden för exaktventiler och lokal varmvattenberedare,
torde totala mätarkostnaden för en 2- à 3-rumslägenhet
i regel bli minst 400 kr.

Tanken har ofta framkastats, att man även vid
lägenhetsvärmemätning borde tillämpa kalorimätning
och alltså kontraktsenligt fastställa ett visst pris per
Mcal. Härigenom skulle ju fastighetsägaren kunna
ekonomiskt helt inkopplas beträffande
värmeförsörjningen. Ehuru med Ahlréns system kanske en
approximativ kalorimätning är möjlig, om mätaranläggningen
ofta kontrolleras och viel behov justeras, ligger av
flera skäl fördelningsmätning närmare till hands. Ett
av dessa är svårigheten — icke minst så länge nu
rådande hyresregleringslag är gällande — att
fastställa ett pris per Mcal, som tillfredsställer alla
parter. Värmeleverantören (fastighetsägaren) måste ju
då alltid räkna med en — i detta fall relativt stor —
säkerhetsmarginal, om icke (såsom viel statlig och
kommunal värmeförsörjning) det är möjligt att
reglera förluster med skattebetalarpengar. Även nu
fastlåsta hyror och’ därmed erforderlig hänsyn till
lägenheternas olika inbördes värmebehov allt efter
belägenheten inom fastigheten, talar mycket för
fördelningsmätning.

Även andra konstruktörer ha ifrågasatt
värmemätning med enbart temperaturintegrering i värmesystem
med konstanta motstånd och jämna
temperaturförhål-lanclen t. ex. vid hetvattenssystem med värmeväxlare.
Man måste dock härvid räkna med en mycket
approximativ mätning.

Lägenhetsmätare

Som ovan anförts, är det med nuvarande statliga
reglering av hyresmarknaden ytterligt försvårat att
vid värmemätningsdebitering undvika
exklusivesystemet, d. v. s. det då man låter hyresgästerna
gemensamt betala den verkliga bränslekostnaden. Man kan
emellertid även tänka sig att låta fastighetsägaren
ingå som bränsleintressent motsvarande viss del av
bränslekostnaden. Ett förslag i denna riktning
avvisades emellertid 1947 av hyresgästorganisationen.

Ett annat tänkbart sätt att tillämpa värmemätning,
eller då övergångsvis enbart radiator- eller
varmvattenmätning utnyttjas, är att med bibehållet
inklu-sivesystem endast använda mätarna för premiering
av sparsamhetsandan.

Varje speciell värmemätningsmetod kräver
emellertid mycket detaljerade bestämmelser, vilka vid helt
tillämpad fördelningsmätning enligt hela verkliga
bränslekostnaden, icke äro erforderliga. Bl. a. därför
bör alltid såväl radiatorvärmen som varmvattnet göras
till föremål för mätning och med tillämpad
exklusiveklausul. Det är även betydande kvantiteter av dessa
»förbrukningsartiklar», som kunna tillvaratagas en-

2l8 Byggmästaren 1949, 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free