- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
285

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14 - Hur stora bör skolhus vara, av Alfred Roth, professor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BYGGMÄSTAREN har med detta nummer bl. a. velat påvisa några
tendenser inom svenskt skolbyggeri, som vi anse vara värdefulla. Den
schweiziska arkitekten Alfred Roth inleder numret med några synpunkter
från föregångslandet Schweiz. Arkitekt Zimdahl redogör för
enhetsskole-tanken och de nya krav den kommer att ställa på skolbyggnaderna främst
ur miljösynpunkt. Arkitekt Uhlin behandlar frågan »Kan våra skolor
bli billigare» och civilingenjör Albrektsson redogör för
konstruktionsproblem vid skolbyggnader. Slutligen visas några svenska skolprojekt, där
genom kraftigare differentiering än vad vanligen är fallet försök gjorts
att skapa en för barnen passande miljö, eller där man sökt underlätta
möjligheten att utnyttja skolan för fritidsverksamhet, och redogöres för
några inbjudna skoltävlingar av större intresse. I ett senare nummer
återkomma vi till färdiga skolbyggnader.

R:d.

ume mnmm mm mmsæm wm&v

Av professor Alfred Roth, Schzveis

Att svara på denna aktuella fråga är i och för sig
lätt om man diskuterar för vilka och för vilka
ändamål skolhus bör byggas i våra dagar.

För vilka? För den uppväxande ungdomen, d. v. s.
för barn i olika åldrar och i olika kroppsliga och
andliga utvecklingsstadier. I diskussionens medelpunkt
står således barnet, från sitt fjärde, femte år till sitt
femtonde, sextonde, för att inskränka sig till
folkskolan.

För vilka ändamål? För fostran av den uppväxande
ungdomen till livsdugliga människor. Skolhus är
byggnader, som skall ge pedagogen möjligheter att utan
hinder genomföra sin ansvarsfyllda uppgift. Och
eftersom denna uppgift är mycket omfattande och olika
för olika åldrar måste det också finnas olika
arkitektoniska lösningar.

På dessa, som det förefaller, självklara punkter
rådde i årtionden en oklarhet, som man än i dag ofta
stöter på. På grund härav har så att säga en fast
skolhustyp utvecklats, vars uppbyggnad och arkitektur
endast delvis förkroppsligar uppfostrans fordringar och
som därför tjänar formella och framförallt
representativa ändamål, vilka ligger utanför dess egentliga
uppgifter. Denna inställning, inriktad på
skolbyggnadens yttre gestaltning, gynnar automatiskt dess
över-dimensionering, dess stegring till det monumentala.
Av samma orsak föredrog man ett läge vid offentliga
platser och stråkvägar, d. v. s. ur
stadsbyggnadssynpunkt dominerande platser, som överhuvudtaget ej
kan komma i fråga för skolhus enligt nutida
uppfattning. Vi avvisa principiellt sådana till offentligt
beskådande byggda skolpalats och överdimensionerade
skolkaserner och vet att vi däri är ense med
pedagogerna. Skolhus för tusen barn och mera, i synnerhet
i de lägre åldersgrupperna, motsäger uppfostrans idé
redan därigenom att de medför massanhopning och
är främmande element i barnens värld.

När man nu lyckligtvis slår in på andra vägar
beror det närmast på att kretsen av fack- och
förvaltningsfolk, som sysselsätter sig med skolbyggeri, bör-

DK 372/373

jar sluta sig samman. Den klyfta mellan pedagog,
psykolog, arkitekt, stadsplanerare och myndighet, som
varit skuld till den felaktiga utvecklingen hittills, finns
inte längre — samarbete har blivit möjligt.
Pedagogen kan i dag inte blott formulera sina krav klarare
utan fäster även allt större vikt vid de rumsliga cch
arkitektoniska frågorna. Omvänt blir dagens aikitekt
allt mer medveten om vilken elementär betydelse de
pedagogiska, psykologiska och rent mänskliga
synpunkterna har för hans arbete. Dessutom har
arkitekturens utveckling under de senaste tio åren fått
myndigheter och allmänhet att förstå att uppgifterna
skall lösas inifrån och ut och efter människans mått.
Denna nva utveckling mot intimt samarbete mellan
olika krafter gör i dag på många håll vackra
framsteg. På skolbyggnadsområdet står England utan
tvivel på första plats och dess »Education Act 1944»
medför vittgående konsekvenser för den kommande
byggnadsverksamheten. Även i USA. landet som man
ofta kallar primitivt och ytligt, är skolbyggandet inne
på de bästa vägar, lett av förebildliga pedagogiska
insikter.

Vad mitt land Schweiz beträffar måste med
tillfredsställelse fastslås att »skolkasernen» är
övervunnen och att det redan föreligger en rad goda
lösningar av den moderna skolbyggnaden, ägnad barnet
och dess uppfostran. Om det också dröjt ganska länge
måste denna utveckling komma i det land som var
Heinrich Pestalozzis (1746—1827), den moderna
pedagogikens och barnpsykologiens store pionjär.

För att lättare få fram svaret på frågan »Hur stora
bör skolhus vara ?» lönar det sig att i detta
sammanhang helt kort analysera Pestalozzis grundtankar, som
ännu i dag har oförminskad giltighet. Som samtida
till J. J. Rousseau grundade han sitt
uppfostringssystem på dennes tes »rhomme nait bon». Uppfostrarens
mål är att göra den »av födseln goda» människan till
en god, livsduglig och nyttig medlem i det
demokratiska samhället. Det betyder med andra ord, att driva
barnets slumrande anlag i full blomning, att koppla

2l8

Byggmästaren 1949, 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free