- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
286

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14 - Hur stora bör skolhus vara, av Alfred Roth, professor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lekskola i Wangen a. Aare 1948. Arkitekt bsa Alfred Roth, Zürich.
Korsformig plan, en klass om 36 barn.

Skola i Zürich 1947. A. H. Steiner, Zürichs stadsarkitekt. Fyra
småskoleklasser (ca 150 barn) samt lekskola i bottenvån. (36 barn).
T. v. gymnastiksal med rasthall.

bort dåligt inflytande och att lära det att sätta sig
själv till motvärn. För Pestalozzi rörde det sig alltså
framförallt om människodaning och först i andra hand
om undervisning i intellektuella och manuella ämnen
med vetande och praktisk färdighet som mål.
Uppgiften att omsorgsfullt fostra människoplantorna kan
enligt Pestalozzi inte skiljas från föräldrauppfostran
i hemmet (vilken sanning även i dag!). Den
uppfostran och bildning, som barnet får i skolan, bör
betraktas som en fortsättning på föräldrarnas
bemödanden. Därför bör flesta möjliga nära förbindelser
finnas mellan skola och hem, lärare och föräldrar.
Pestalozzi fordrade t. ex. att klassrummet skulle likna
ett bostadsrum i kontakt med naturen, i vilket barnet
utan störande hinder kan utvecklas fritt och känna
sig hemma. Naturligtvis skall det också finnas en för
barnet förtrogen, inbjudande atmosfär i skolhuset i
dess helhet och i dess omedelbara omgivning. Dessa
pedagogens huvudkrav kan endast uppfyllas genom
byggnadsfrågans differentiering, d. v. s. genom
anpassning av klassrum, skolhus och skoltomt till
barnens anspråk i olika åldrar. I vilken krass motsats
står inte det helt för barnet koncipierade moderna
»skolhemmet» till den överdimensionerade, vräkiga

Skola i Luzern 1947—48. Arkitekter sia Jauch & Bürgi, Luzern.
Tolv klasser om 36 barn, en lekskola om 36. Varje paviljong fyra
klasser med rasthall i bottenvåningen.

Skola i Zürich 1936—37. Arkitekter bsa A. & H. Oeschger, Zürich.
Lekfältet i norr, t. v. två gymnastiksalar. Tvåvånings
klassrumslänga med 22 klasser (ca 800 barn). 3 separata byggnader två
lekskolelokaler samt slöjdrum.

och fantasilösa skolkasernen efter gammal
uppfattning, oavsett om den uppfördes först i går, t. o. m.
i moderna former!

Grupperingen av barnen i åldersgrupper förutsätter
en motsvarande dimensionering och fördelning i
skolbyggnaden. Barnet skall utan möda finna en
övergång från clen minsta enheten lekskolan (30 barn) till
den närmast större, småskolan (4—6 klasser).
Härifrån blir det lätt för barnet, tack vare sålunda
vunna erfarenheter, att finna sig till rätta i den
närmast större byggnaden, folkskolan (10—12 klasser).
Denna gradering av skolbyggnadernas storlek, som
den t. ex. numera tillämpas av Bauamt i Zürich, är
inte bara fördelaktig för barnets gradvisa inlemmande
i en allt större gemenskap utan även för det dagliga
livet och leken i skolan. Lärare och lärjungar skall
bilda en familj och varandra närstående
familjegrupper, och då utgör 30 barn i en klass, 120—180 i en
småskola och 300—400 i en folkskola (lägre, högre)
just ett lagom stort antal. Vad slutligen beträffar
storleken av skolbyggnader för högre undervisning såscm
läroverk, behöver här av närliggande skäl gränserna
ej sättas alltför snävt. Ty så småningom har barnet
blivit en självständigt tänkande och handlande ung

Byggmästaren 1949. ij.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free