- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
288

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14 - Enhetsskoletanken, av Helge Zimdahl, arkitekt SAR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Exempel 1 : Varje ruta : 5 elever

60 barn pr årskull, landsbygd

Centralskola

Bygdeskolor

Antal Antal
elever klassrum

I princip begagnas detta schema även
vid större elevantal.

Centralskolan bör ej ha mer än 600
lärjungar. Två centralskolor inrättas
senast, när årskullen överstiger 4X35 =
140, tidigare om elevernas skolvägar
talar härför.

Det gäller då att höja och göra de skapande
hantverksämnena jämte den estetiska skolningen i
teckning och musik intresseväckande och fruktbärande för
vidare yrkesutbildning för att motverka den
övervärdering av de rent intellektuella färdigheterna i
relation till övningsämnena, som i viss mån
kännetecknat senare tids skolväsen.

För att nå det flyktigt ovan antydda syftet har
utformningen av skolmiljön en stor betydelse, även
om de primära förutsättningarna givetvis ligger på
annat plan, undervisningens och lärarnas kvalitet,
klassernas storlek o. s. v. Arkitekterna kan således
genom inlevelsen i skolans uppgift i större eller
mindre grad skapa förutsättningar för ett
skolarbete enl. skolkommissionens idéprogram. Från
arkitekthåll har sedan lång tid tillbaka de
huvudprinciper skolkommissionen givit uttryck för framförts i
debatten. Vi har sålunda anledning att efter bästa
förmåga deltaga i frågans vidare utveckling för att
nå fram till goda resultat. Därvid måste förutsättas
att en försöksverksamhet torde bli nödvändig, innan
det kan bli tal om mer allmängiltiga
skolbyggnadsprogram enl. de nya riktlinjerna. Vi hoppas också
att denna levande uppgift aldrig skall behöva
steriliseras utan att stor frihet alltid må kunna ges åt
vakna pedagoger och arkitekter att föra utvecklingen
framåt med tillvaratagande av tidigare gjorda
erfarenheter.

Ser man frågan teoretiskt, skulle man kanske vilja
tänka sig klassrummen som centraler för allt arbete
i skolan. Detta går emellertid av naturliga skäl
endast att genomföra i småskolan. Redan på
enhetsskolans lågstadium inställer sig behovet av specialrum,
vars omfattning ökar ju högre upp man kommer. På
gymnasiestadiet överflyglar specialrummen
klassrummen i frekventering. Man kan emellertid i betydligt
högre grad än hittills göra klassrummen mångsidigt
användbara genom friare inredning och möblering.
Skolkommissionen gör sig till tolk för den
uppfattningen att klassrummets yta per elev räknat bör vara
störst på lågstadiet för att sedan successivt minska
högre upp. Det finns således skäl att ompröva
normerna för klassrumsmåtten och rummens utformning
och inredning. På gymnasiestadiet finns
förutsättningar att söka lösningar med enbart ämnesrum,
kompletterade med studiecirkelrum, rum för enskilt
arbete, studieceller o. s. v. Biblioteket tillmätes en
centralare betydelse för undervisningen än hittills
och kan med fördel utbildas som en medelpunkt i
kretsen av klassrum och övriga lärosalar. En icke
oviktig detalj är att möjligheten att anordna
samundervisning i olika ämnen hålles öppen, särskilt
på lågstadierna, då ofta en och samma lärare leder
undervisningen i ett flertal ämnen. Som exempel kan
nämnas att fysikundervisning kan ha nytta av
samverkan med metallslöjd, teckning med slöjd,
övningssalar med scenuppsättning o. s. v. Man vill söka
motverka en alltför stor splittring av undervisningen i
specialfack som arbetar utan inbördes kontakt. Detta
syfte kan i viss mån befrämjas genom en
planlösning, där man ger akt på detta.

Skolbyggnadernas storlek har varit föremål för
mycket meningsutbyte. Det har med rätta höjts röster
mot mastodontskolorna både från inhemska talesmän

2l8 Byggmästaren 1949, 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free