- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
293

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14 - Konstruktiva problem vid skolbyggnader, av Sten Albrektsson, civilingenjör SVR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONSTRUKTIVA PROBLEM VID
SKOLBYGGNADER

Av civilingenjör sar Sten Albrektsson

Våra större skolbyggnader projekteras numera ofta
med vad man skulle kunna kalla ett öppet
byggnadssystem med klassrum, aula, lärarrum,
gymnastikutrymme, specialrum etc. i skilda byggnadskroppar.
Denna byggnadstyp skiljer sig i konstruktivt
hänseende avsevärt från hallskolan, där flera eller färre
av de olika enheterna sammanförts till en monolitisk
byggnad och grupperats kring en flervåningshall med
dagsljusbelysning. Även kombinationer mellan de båda
byggnadssystemen förekomma.

Hallskolan anses ge lägre byggnadskostnader än ett
fullt genomfört öppet byggnadssystem, men en
differentiering av lokalerna ger å andra sidan arkitekt och
konstruktör större möjligheter att åstadkomma enkla,
kompromisslösa byggnadsstommar, som kunna
genom-studeras och anpassas efter respektive
anläggningsdelars funktion.

Öppet byggnadssystem

Klassrumslängor

Kungl. Skolöverstyrelsens anvisningar och
bestämmelser angående byggnader för folkskoleväsendet
stadgar bredd-, längd- och höjdmått för klassrum
samt breddmått för korridorer. Den likriktning som
dessa bestämmelser innebära ökar önskvärdheten av
att byggnadsstommen detalj studeras med hänsyn till
ändamålsenlighet och ekonomi. Förutsättningarna
äro i stort sett desamma för klassrumslängor även till
andra skolor än folkskolebyggnader.

Bärverket kan konstruktivt utformas efter två olika
principer enl. fig. i.

I båda systemen förutsättes bärande väggar.
Skelettsystem kan nämligen i normala fall lämnas ur
räkningen, eftersom det medför högre
byggnadskostnader, utan att några fördelar vinnas.

Utförande enligt i a medför enkelspända bjälklags-

Fig. i a och b. Plansektioner för olika byggnadssystem.

DK 727.1/.2

plattor eller bärande tvärgående balkar samt
mellanväggar mellan klassrummen av plattväggstyp.

Typ i b avser byggnad med bärande mellanväggar,
som ge möjlighet att utföra bjälklag med
dubbelspända plattor eller långsgående kontinuerliga balkar.

Det förstnämnda av dessa båda system var
ensamrådande så länge byggherren och hans arkitekt höll
fast vid kravet på flyttbara mellanväggar. Det visade
sig emellertid medföra vissa olägenheter, som
framträdde särskilt tydligt, då vid mitten av 30-talet bl. a.
stigande järnpriser framtvingade en övergång från
de tidigare gängse järnbalksbjälklagen till
massivplattor av armerad betong. Enkelspända plattor på
denna spännvidd ge nämligen deformationer,
orsakade av krympning och plasticering, som åstadkomma
svåra sprickbildningar i mellanväggarna. Försök att
ersätta vanliga plattväggar med kloasongväggar
visade ingen nämnvärd effekt.

Mot slutet av 30-talet bröts motståndet mot fasta,
bärande mellanväggar, sedan erfarenheten visat, att
kravet på flyttbarhet ytterligt sällan motsvarades av
praktiska behov. Detta innebar ett långt steg framåt
mot rationella och ekonomiska konstruktioner.
Bärande mellanväggar kosta föga mer än traditionella
dubbla plattväggar, medan å andra sidan bjälklagen
bli avsevärt billigare. Härtill kommer, att fasadväggen
blir mindre hårt belastad, vilket ger möjlighet att
minska fönsterpelarna. Andra fördelar äro förbättrad
ljudisolering mellan klassrummen och minskade
nedböjningar av bjälklagen samt sist men icke minst
sprickfria väggar.

En förutsättning för bärande mellanväggar i
fler-våningsbyggnader är givetvis att väggarna stå rakt
över varandra. I en klassrumslänga innebär detta krav
vanligen inga svårigheter, om blott den projekterande
arkitekten från skisstadiet är medveten om
önskvärdheten av ett genomgående bärverkssystem.
Avlastningar av hela väggar eller delar av dessa kunna
emellertid utföras utan större svårigheter eller
kostnader genom att utforma ovanförvarande vägg som
skivbalk av armerad betong. Ett tidigt samarbete
mellan arkitekt och konstruktör är här som annars på
sin plats.

Bjälklagen utföras, som tidigare framhållits, i regel
som massivplattor av betong. Tjockleken blir med

3

2l8 Byggmästaren 1949, 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free