- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
294

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14 - Konstruktiva problem vid skolbyggnader, av Sten Albrektsson, civilingenjör SVR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tt

Ti?. 2. Vv av korridorvägg i klassrumslänga med sprickbildningar orsakade av bjälklagens krympning

för folkskolor normerade spännvidden ca 20 cm,
vilket är tillräckligt för att erhålla erforderlig luft- och
stötljudisolering. S. k. flytande golv av något slag
erfordras sålunda icke, utan golvbeläggningen —
vanligen linoleum — kan anbringas direkt på den
stål-slipade bjälklagsplattan.

För korridorerna ställas i regel inga krav på
ljudisolerande bjälklagskonstruktioner. Vanligen användas
tunna, enkelspäncla massivplattor. Denna konstruktion
blir billigare än att utföra massivplattan över
klassrummen kontinuerlig över hj ärtmuren.

Klassrumslängor bli ofta mycket långa, ej sällan
100 m och mera. Betongens krympning blir därvid en
faktor att räkna med. Om inga särskilda åtgärder
vidtagas får man som regel i den färdiga byggnaden
konstatera mer eller mindre svåra sprickbildningar
i korridorväggen enl. fig. 2.

Sprickorna bli störst mot gavlarna, såvida
bjälklagen ej här kontinuerligt ansluta till bjälklag i en
intilliggande huskropp, som förmår hindra
sammandragningen. Det vanligaste fallet är emellertid att
klassrumslängan har trappförbindelse!’ vid gavlarna.
Då de tunga bjälklagen dra väggarna med sig utan
större hinder av de lätta trappkonstruktionerna blir

resultatet i sämsta fall, att det inre trapploppet skiljer
sig från väggen och att 5—10 mm breda springor
uppstå mellan sockel och trappsteg.

Erfarenheten visar att sprickbildningar enligt ovan
aldrig uppträda vid mindre byggnadslängd än ca 50 m
och att de bli besvärande först viel en byggnadslängd
på 80—100 m eller mera beroende på betongkvalitet,
arbetstakt m. m.

Teoretiskt och för all del även praktiskt kan detta
problem lösas med genomgående dilatationsfogar i
byggnaden. Dessa bli emellertid ganska dyra och
försköna just inte fasaderna, varför man ofta föredrager
att ta de besvär och kostnader som äro förknippade
med efterlagning av uppträdande sprickor. Problemet
kan dock lösas på ett enkelt sätt, genom att fogar
utan genomgående armering inläggas i bjälklagen
mitt över tvärgående väggar, lämpligen efter vart
tredje fält. I korridorplattan lämnas mitt för varje
fog ca 0,5 m breda partier öppna för att igengjutas
vid senast möjliga tidpunkt. Fogar erfordras däremot
icke i fasadväggarna. Kostnaderna för
avstängnings-formar och framför allt ökad armering i bjälklagen
bli emellertid icke alldeles obetydliga.

Fig. 3. Några exempel i sektion
på samlingslokaler och
gymnastikbyggnader.

2l8

Byggmästaren 1949, 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free