- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
295

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14 - Konstruktiva problem vid skolbyggnader, av Sten Albrektsson, civilingenjör SVR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Specialrumsbyggnader

Lokaler för naturkunnighet, skolkök, handarbete,
slöjd och teckning m. m. sammanföras ofta till en
särskild byggnad, vilket även ur byggnadsteknisk och
konstruktiv synpunkt är lämpligt, då ett inlemmande
av dylika lokaler i t. ex. en klassrumslänga innebär
relativt dyrbara och besvärliga ingrepp i
byggnadsstommen genom avlastningar, nivåskillnader i
bjälklagen etc. I specialrumsbyggnaden torde det i
allmänhet vara svårt att genomföra systemet med
genomgående bärande skiljeväggar emellan lokalerna.
Antingen byggnaden utformas med mittkorridor eller
som hallbyggnad — varom mera sedan — måste
bjälklagen därför utföras enkelspända och
skiljeväggarna som s. k. plattväggar.

I vanliga läroverk, flickskolor och framför allt
tekniska skolor av olika slag, som måste utrustas med
laboratorier för fysik och kemi m. m., få
rördragningar och trummor för evakuering och friskluft stort
inflytande på byggnadsstommen. Fyllnadsbjälklag av
olika typer få ersätta de enkla massiva plattorna.
Hj ärtmurarna måste antingen göras så tjocka, att
de kunna inrymma slitsar och kanaler eller också
avbrytas med genomgående schakt med tillräcklig area.
I båda fallen saknas förutsättningar för kontinuerliga
betongplattor, medan däremot järnbalksbjälklag, som
trots höga kostnader ofta användas i detta speciella
fall, mycket väl kunna konstrueras med genomgående
balkar.

Samlingslokaler och gymnastikbyggnader

Dessa byggnader ha ur konstruktiv synpunkt det
gemensamt att huvudproblemet i båda fallen är att
överbygga relativt stora spännvidder. Åtminstone vid
större skolor framstår här kravet på separata enheter
utan samröre med andra avdelningar som synnerligen
önskvärt. Icke ens ett sammanförande av
gymnastikbyggnad och aula till en byggnad, som möjligen kan
te sig lockande, kan ur ekonomisk och
byggnadsteknisk synpunkt försvaras.

De statiska konstruktionerna bli av alltför
mångskiftande karaktär för att kunna närmare behandlas
i detta sammanhang. I fig. 3 återges några exempel
på under de senaste åren utförda samlingslokaler och
projekt till gymnastikbyggnader.

Fig. 4. lämpliga system för genomgående, bärande väggar i
hallskolor.

Hallskolor

Kravet på bärande mellanväggar kan knappast
fasthållas, om i byggnaden även skall inrymmas lokaler
av annan karaktär än vanliga klassrum. Däremot
brukar det icke erbjuda större svårigheter att erhålla
genomgående, bärande väggar i hj ärtmurarnas
förlängning enligt något av alternativen i fig. 4, vilket
ur konstruktiv synpunkt bör eftersträvas.

Korridorplattorna utföras antingen utkragade från
klassrumsbjälklagen eller upplagda på balkar och
pelare i ytterkanten, vilket senare dock sällan kan
motiveras av konstruktiva eller ekonomiska skäl.
Visserligen ger den inre pelarraden möjligheter att minska
spännvidden för taket över hallen men vinsten
uppväger vanligen ej merkostnaden för pelare och balkar
samt den ej obetydliga fördyringen av
klassrumsbjälklagen, som få större tjocklek och armering, då
det negativa momentet över hj ärtmuren minskar.
Därtill kommer, att det första alternativet ger bättre
dagsljusbelysning med mindre skuggade partier (jfr
fig. 5). Det tredje alternativet enligt figuren kan
endast ifrågakomma vid mindre hallbyggnader.

Detaljkonstruktioner

Fönsterbalkar

Vanliga tegelvalv kunna vid massivbjälklag
användas på relativt stora spännvidder, eftersom den tjocka
bjälklagsplattan utan svårighet kan armeras så att
den bär även bröstningarna mellan pelarna, varvid
valvet kan dimensioneras enbart för egenvikten.
Bjälklaget bör därvid helst ges större upplag på
murpelarna än 1/2-stens. Härför talar även, att
murpelarens bredd ofta är minimal och att förekommande
slitsar ytterligare minskar bjälklagets upplagsyta. Så
erhålles exempelvis vid 11/2-sten bred fönsterpelare
med 1/2-stens slits, och 4 kg/cm2 tryckspänning under
ett tillkommande bjälklag ett lokalt tryck av ca

4 5°° •• ii-

4 -i–= 19 kg/cm2. Okad upplagslängd är här

300

motiverad även 0111 det för med sig mer eller mindre
berättigade krav på att bjälklagskanten skall
värme-isoleras utefter hela sin längd.

Fig. 5. Principsektioner visande trenne utförandeformer för hallskolans bärverkssystem.

2l8 Byggmästaren 1949, 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free