- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
334

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15 - Ungdomens fritidsproblem, av Lennart Holm, teknolog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fritid. (Det sista resonemanget stöter man ständigt på
i omvänd form i rationaliseringsfrågor: »Rationalisera
inte för då ökas fritiden och dess
sysselsättningsproblem.»)

Det gäller nu alltså att få en bild av hur den
huvudsakligen kroppsarbetande ungdomen valt sitt yrke,
hur den trivs och vad den önskar av arbetet.

I avgångsklassen i Stockholms folkskolor gjordes
1943 förfrågning om yrkesönskningar (antal svar

624 pojkar, 649 flickor). (5 sid. 52)

Pojkar Flickor

0/ 0/

/o /o

Jordbruk, trädgård, skogsbruk ........ 3,6 1,5

Industri, hantverk .................... 53,1 13,5

Samfärdsel, post, telefon .............. 15,0 1,5

Handel ............................... 6,6 41,8

Polis, militär, brandman .............. 7,0 —

Sjuksköterska, damfrisering, lärarinna .. — 9,4

Hotell och restaurang ................ 1,0 —

Konstnärliga yrken ................... 7,6 9,2

Husligt arbete ........................ — 15,3

Yrken som kräver högre teoretisk
utbildning ............................ 3,8 —

övriga yrken ........................ — 4,5

Ingen önskan ........................ 2,3 3,3

100,0 100,0

Önskningarna blir inte utslagsgivande för
yrkesvalet. Vid undersökningar i Borås fick man svaret att
37,6 % från början avsett ett annat yrke än det de
hamnat i, 34,9 % hade kommit in på vad de avsett
och 27,5 % aldrig haft några fasta planer. Vilka
faktorer som avgjort det första yrkesvalet redovisas för

764 Boråsungdomar. (5 sid. 41)

Faktorer som varit bestämmande för yrkesvalet enligt uppgitt
av 764 ungdomar i Borås.

%

Personligt intresse, lust och fallenhet........................................................................20-9

Påverkan i hemmet: föräldrar......................................................................................7-G

• » » syskon el. annan släkting........................................................6-9

» av lärare..........................................................................................................0-7

» » kamrater....................................................................................................4-6

Nuvarande yrke valt för utbildnings skull................................................................1-7

Bekantskap med arbetsgivare eller arbetsledare gav möjlighet till anställning 1-7

Fick plats inom branschen (t. ex. som bud) och avancerade sedan....................3-4

Hälsoskäl............................................................................................................................1-1

Ekonomiska skäl..............................................................................................................11-5

Slumpen............................................................................................................................24’7

övriga skäl och utan uppgift......................................................................................15-2

1000

Även om påverkan från släkt och vänner är relativt
liten råder det en ganska stor tröghet i
yrkesväxlingen generationerna emellan. Industrialismen har
visserligen medfört större rörlighet, men ca 1/3 av
städernas och 2/3 av landsbygdens manliga befolkning
stannar inom faderns yrkesgrupp. (5 sid. 49)

Samma förhållande avläses i tabellen över hur det
första förvärvsarbetet erhållits och utfallit. 1/3 har
fått arbete genom släkt eller bekanta. (5 sid. 45)

Sätt för arbetsförmedling vid erhållande av första förvärvsarbetet A. M ä n B. Kvinnor
Antal Härav i A11 tal Härav i
rätt yrke % fel yrke % rätt yrke % fel vrke
Off. arbetsförmedling...... 25 760 240 34 04-7 35-3
Egen annons............. 6 33-3 66-7 5 800 20-0
Arbetsgivarens annons..... 42 54-8 45-2 53 71-7 28-3
Egen förfrågan........... 61 65-6 34-4 26 76-9 231
Arbetsgivarens förfrågan... 0 6 50-0 50-0
Genom bekant............ 44 750 250 68 61-8 38-2
Genom slikting........... 35 77-1 22-9 19 68-4 31-8
Annat sätt............... 14 85-7 14-3 9 77-8 222
Summa 227 68 7 31-3 220 67-7 32-3

Att möjligheterna till yrkesval är större inom
tätorterna är givet och uttryckes nedan: (5 sid. 32)

fntråde i avsett yrke...... Procentuell andel män frän Procentuell andel kvinnor från
landsbygd tätort storstad landsbygd tätort storstad
32-7 41-5 45-4 42-4 42-2 36-1
Icke inträde i avsett yrke. 67-3 58-5 54-6 57-6 57-8 63-9
Summa 100 0 100 0 1000 fOO-o 1000 100 0

Övergången i 14—15-årsåldern från skolarbete, med
dess fria eftermiddagar och långa ferier, till en mer
eller mindre rutinmässig 48-timmars arbetsvecka
(vilket är minimum) innebär tydligen en hel del
organisatoriska svårigheter. Men framförallt innebär den att
ungdomen oförmedlat kastas in i det moderna
samhällets enerverande verklighet, som
Ungdomsvårdskommittén formulerat sålunda:

»Den allmänna välståndsökning som tekniken skänkt
har tillåtit de breda massorna av arbetande att för första
gången i mänsklighetens historia kosta på sig daglig
fritid som kan användas för annat än sömn och måltider.

Den möjlighet som här öppnar sig för den moderna
människan att syssla med någonting efter eget fritt val,
en hobby, en rekreation av vad slag det vara må, kan ur
en viss synpunkt sett sägas ha minskat den betydelse som
yrkesarbetet har för den enskildes trivsel; den som måste
sitta stilla hela dagen på sitt arbete, har möjlighet att
på kvällen röra på benen på en idrottsplats. Den som
måste syssla med ’själlöst’ arbete sina 8 timmar, kan ägna
sig åt studier eller skapande hobbyarbete på fritiden. Att
det moderna arbetslivet obestridligen inrymmer en mängd
mekaniska och enformiga arbetsmoment, som ger föga
tillfälle till utvecklande av den arbetandes initiativ eller
skaparlust, skulle alltså betyda mindre i den mån varje
enskild kan komplettera sin arbetsdag med just vad han
behöver för att känna sig tillfredsställd.

Det är dock av största vikt att man gör klart för sig,
om människan på detta sätt verkligen låter tudela sig i
en arbetshälft som inte trivs och en fritidshälft som trivs
och därunder utvecklar alla sina goda sidor. Troligare är
väl att människans alla normala funktionssätt står i ett
visst inbördes beroende av varandra, så att en person
vars arbete är honom en daglig och uppslitande plåga
också mister sin förmåga till ett harmoniskt personligt
liv. Och omvänt att en människa, som inte funnit någon
lycklig lösning på sina personliga problem, har en tendens
att göra också sin arbetstillvaro problematisk. Undantag
finns, eftersom vissa människor till synes finner möjlighet
att i sitt arbete odla alla de sidor av sin personlighet som
normalt utvecklas mest i den privata livssektorn, såsom
modersdrift, faderlig myndighet, behovet av kärlek,
intimitet, psykisk kontakt med andra människor.

Det är givetvis en personlig värderingsfråga, hur man
vill dra gränsen mellan önskvärd och inte önskvärd
’sublimering’ av denna art. Också om man erkänner att en
arbetshållning, där yrkesverksamheten får utgöra
ersättning för någon allvarlig brist i det personliga livet, i vissa
fall kan resultera i en objektivt sett storartad
arbetsprestation, kan den inte sättas som något ideal för mänsklig
livsföring. Ty att arbeta, och att arbeta gärna och väl,
är en av den vuxna människans normala livsfunktioner,
men den är inte den enda. Att arbetet åtminstone inte
uppfattas som en plåga, synes dock vanligen vara
förutsättningen för att de andra, de personliga livsfunktionerna
(kärlek, familjekontakter, vänskapskontakter, samhällsin-

Byggmästaren 1949, 142 ^21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free