- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
335

(1949)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15 - Ungdomens fritidsproblem, av Lennart Holm, teknolog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tresse, studier, nöjen) skall kunna blomstra. För vissa
människor skärpes kravet därhän, att de måste ha ett
arbete som ger glädje och tillfredsställelse för att över
huvud taget kunna trivas med livet.» (5 sid. 10)

Ungdomen och fritiden

Inom hemmet

Våra olika fritidsanläggningar får, för att
fördelaktigt skiljas från biografer, kaféer, dans- och
ping-ponghak, ofta gå under namnet »komplement till
hemmet». Det ligger mycket gott bakom en sådan
värdering, i synnerhet god tanke om hemmets positiva
betydelse. Det betyder att vissa delar av en
fritidsanläggning är beroende av sitt områdes bostadsstandard
(ex. enskilda studieceller, bad- och bastumöjligheter
m. m.) men samtidigt att varje hem måste anses
ofullständigt och att varje bostadsområde ovillkorligen
måste kompletteras med ett antal större lokaler för
sluten och öppen fritidsverksamhet. I den
bostadssociala grunden till fritidsanläggningsprogrammet
måste vi förutom stark trångboddhet och låg teknisk
standard också placera problemet den inneboende
ungdomen, som i de större städerna utgör en tämligen
stor procent.

I fråga om den från landsorten till storstaden
inflyttade ungdomen ställs svårigheten i »social
anpassning» på sin spets, vilket belyses av följande
sammanfattning av med. lic. Torsten Freys utredning
»Om vanart hos flickor i Stockholm»:

»Undersökningen avser de 600 flickor i åldern 15—20
år, som under åren 1938 till och med 1941 blivit föremål
för barnavårdsnämndens ingripande. Trots att till
Stockholm räknats icke blott själva staden utan även i
anslutning till staden liggande landskommuner och städer,
befunnos landsortsflickorna utgöra mer än hälften av
klientelet, närmare bestämt 53,2 %. Denna grupp bestod,
framhålles det, av från landsorten inflyttade flickor med
fullständig ovana vid staden. Åldersgrupperna 15 till och
med 18 år voro helt dominerande och representerade
sammanlagt 83 % av de anmälda. Av de 319 landsortsflickor,
som ingingo i undersökningen, hade icke mindre än 199,
d. v. s. 62 %, blivit anmälda till nämnden inom ett år
efter inflyttningen. Utredningsmannen anser sig av den
sålunda företagna utredningen kunna draga den
slutsatsen, att 1,3 % av alla inflyttade landsortsflickor inom ett
år efter ankomsten till Stockholm skulle bli föremål för
barnavårdsnämndens åtgärd på grund av social
komplikation. Av de 40 flickor, som med säkerhet prostituerat
sig, voro 36 inflyttade landsortsbor och endast 4
stockholmare. I utredningen framhålles också, att det
individuella omhändertagande, som för närvarande kommer
till stånd på ett sent stadium, ofta visat sig både
ineffektivt och dyrbart.» (11 sid. 42)

För ungdomen, som bor med sin familj är
problemet kanske inte att få goda kontakter utåt utan
snarare att göra sig fri från de band familjen lägger på
den. En gallup 1942 visar att dessa band inte är
särskilt besvärande, åtminstone har inte några starkare
reaktioner väckts av frågan »Anser Ni att Era
föräldrar låta Er ha tillräckligt stor frihet? Eller lägga
de sig för mycket i vad Ni har för Er? Eller lämnar
de Er för stor frihet?»: (2 sid. 90)

Städer Landsbygd Tätort Pojkar Flickor Totalt
i pro c e Q t
Tillräckligt stor frihet . . . 84 82 84 84 83 833
Lägger sig i......... 7 7 6 6 8 65
För stor frihet....... 2 i 1 1 1 1.2
Vet inte........... 2 6 3 4 3 3.7
5 4 7 6 6 53

Att känslan av frihet ofta kommer ur nonchalans
och bristande förtroende mellan föräldrar och unga
tycker man sig se i två kompletterande gallupfrågor:
»Brukar Ni tala om för Era föräldrar vad Ni gör
om kvällarna?» (2 sid. 89)

Svar Pojkar Flickor
16-17 år 18-19 år 20 år 16-17 år 18-19 år 20 år
i p r c e n t
41 39 27 72 65 59
37 35 45 11 18 15
21 20 16 14 12 21
1 6 12 3 5 5
I allt 100 100 100 100 100 100

»Skulle Ni vara för eller emot ett strängare
ingripande i ungdomens nöjesliv?»: (2 sid. 91)

Fäder Mödrar
medelklass arbetare summa medelklass arbetare summa
i pro c e n t
56 35 45 52 47 49
25 43 34 23 26 25
Vet inte........... 19 22 21 25 27 26
I allt 100 100 100 100 100 100

I genomsnitt tycks fritiden till V*—V3 tillbringas
i »hemmet», märkligt nog utan större variationer
mellan familjehem och förhyrd enskild eller delad
bostad. (2 sid. 44)

Fritidssysselsättning under en vecka S t ä d e r L and b y g d
14-17 år 18-20 21-23 24 år 14-17 18-20 21-23 24 år
i pro c e t
26 22 24 21 35 36 33 37
Kurser, arbete....... 14 16 17 15 11 13 15 18
Nöjen ........... 16 16 12 13 13 15 14 9
11 13 17 17 10 9 10 12
Sport, friluftsliv...... 13 11 9 11 8 7 7 5
• Ute. ........... 10 11 10 11 8 6 7 6
4 5 7 7 6 7 7 8
Uppgift saknas...... 6 6 4 5 9 7 7 5
I allt 100 100 100 100 100 100 100 100
Antal undersökta kvällar 1328 1 688 1 104 800 2 688 3 488 2 192 1816

Utom hemmet

Den del av ungdomens fritid som närmast
intresserar oss i resonemanget om fritidsanläggningarnas
program är alltså de 2/3—3/* som tillbringas utom
hemmet. (Att det inte finns någon anledning att
betrakta denna tidsindelning som konstant, hoppas jag
de föregående uppgifterna om arbete och hemliv
bevisat. Vill man på allvar komma åt
ungdomsproblemen kanske större delen av arbetet just faller inom
dessa två etapper i den dagliga rutinen, men i detta
fall får vi laborera med något liknande
variationskalkyl, där variablerna arbete och hemliv låses vid de
förhandenvarande, långt ifrån tillfredsställande
formerna.) Låt oss iakttaga hur ungdomen med eller mot
sin vilja formar denna fritid bortom föräldrarnas
synfält, undersöka hur psykiska och fysiska behov leder
cless önskningar, för att därigenom få en uppfattning
om hur vi som yrkesmän bäst skulle kunna hjälpa den
till ett harmoniskt vardagsliv.

Byggmästaren 1949, 15 33 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:45:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/byggmast/1949/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free