- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
336

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15 - Ungdomens fritidsproblem, av Lennart Holm, teknolog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

På vilket sätt finner ungdomen det umgänge den
söker utanför familjen? (Stockholm 1944.) (5 sid. 159)

En undersökning i Borås 1942 lämnar följande
besked om arten av ungdomens föreningsanslutning:

(i sid. 16)

Plats för sammanträffande eller orsak till kontakt Antal personer av det närmaste umgänget för Summa Antal personer av det närmaste umgänget för Summa
Män födda är Kvinnor födda år
1928 1924 1920 1928 1924 1920
Arbetet................. 16 46 65 127 27 45 61 133
Skolan.................. 97 82 46 225 98 53 55 206
Barndomsvän............ 22 7 5 34 14 19 20 53
Hos bekanta eller släkt .. 12 46 64 122 36 69 81 186
Föreningssammankomst... 22 20 25 67 15 15 13 43
Offentlig dans........... 9 9 18 7 11 9 27
Granne................. 11 16 8 35 5 3 3 11
Syskon.................. 2 2 1 — 4 5
På gatan................ 20 7 2 29 6 2 5 13
Annat sätt.............. 32 24 42 98 17 19 35 71
Summa 234 257 266 757 226 236 286 748

Intervjuresultatet visar att absolut övervägande
antalet kontakter uppstått på annan tid än den utanför
arbetet och hemmet förlagda fritiden. Vi får inte
överdriva fritidsverksamhetens socialitetsbefrämjande
värde, vi har ingen anledning att konkurrera med
arbete, skola och existerande släkt- och vänband, men
vi får heller inte glömma hur den ökade rörligheten
försvagar dessa möjligheter (jfr de till Stockholm
nyinflyttade landsortsflickornas vanart ovan). Vi har
inga normer att värdera umgänge med, varken
kvalitativa eller kvantitativa, vi kan inte säkert veta om
kontakt mellan människor av olika typ är en positiv
tillgång, men vi måste hålla fast vid att de
möjligheter till fritidsliv vi vill åstadkomma bör befrämja
vänskap, förståelse och okomplicerad uppriktighet
människor emellan.

Den slutna fritidsverksamheten arbetar medvetet
att skapa innehållsrika kontakter genom att samla
människor kring gemensamma intressen, studier,
hob-bies, aktiva tidsfördriv och sport.

Frivilliga studier har — kanske inte bara som
verkligt intresse utan ofta som meritjakt i konkurrensen
— mer och mer dragit till sig aktiva, receptiva
ungdomar.

En undersökning 1945 visar hur ungdomar landet
runt fullföljt sina för tre år sedan avslutade
folkskolestudier : (3 sid. 371—372)

Yrkesskola..............................12 5 19 14 11 5 66 28 26

Folkhögskola................................I 9 — — — 8 18 1 —

Korrespondenskurser ................37 35 24 18 31 10 155 2 3

Kurser (delvis hobby) ................11 13 7 25 48 67 171 46 50

Studiecirklar ................................39 28 8 8 10 10 103 2 2

Enskild Usn,g .............................2 9 I 2 10 , 35 3 ,

Intet —_—_—_—_–_— saknas_78_39

_Summa ni 99 50 67 no 101 548 163 119

l-andsbygd Pojkar I Flickor Tltort Pojkar Flickor Stad Pojkar Flickor Total Stockholm Pojkar I Flickor

Studiecirklarna har sin största publik på
landsbygden, medan städerna med sin större tillgång på lärare
och föreläsare mer drivit bildningsarbetet i kursform.
Tyvärr lämnar endast Stockholmskolumnen besked
om antalet som inte deltagit i vidareutbildning.

Detta frivilliga studiearbete har tagits om hand och
blivit den stora uppgiften för en viss typ av de
riksomfattande ungdomsförbunden som ABF, NTO,
IOGT, SLS, JUF, SLU m. fi. Även om
bildningsarbete inte är den vanligaste formen för
föreningsverksamhet har det ur lokalsynpunkt stort intresse
genom sina speciella krav på utrustning och
regelbunden disponibilitet. Övrigt föreningsarbete blir ju
mera sporadiskt och kan leva under primitivare
förhållanden.

Medlem i följande slag av förening Manliga födda Kvinnliga födda Samma
förenings-anslutningar
1919 1923 1919 1923
5 9 3 10 27
Kyrklig, frikyrklig............... 3 11 13 15 42
Gymnastik- jch idrotts-........... 38 65 20 16 139
3 13 6 3 25
9 17 12 13 51
8 18 9 20 55
Summa 66 133 63 77 33»
Antal förtnlngsanslutna personer ... 54 91 52 5$ 258

Av 764 tillfrågade bildade 258 personer 339
föreningsledamöter: (i sid. 17)

Föreningsanslutna i procent av samtliga:
manliga födda kvinnliga födda Summa
1919 1923 1919 1923 abs. tal [-procent-] {+pro- cent+}
31 36 24 21 212 28
5 10 2 4 38 5
— 3 — 1 8 1
Föreningsanslutna i procent av samtliga.. 36 49 26 26 258 33
» absoluta tal.......... 54 94 52 58

Så länge vi rör oss med föreningar, kurser,
organiserad hobbyverksamhet, idrottsträning, spel och
lekar, biblioteks- och utställningsarbete, social
upplysning av olika slag o. s. v. har vi att göra med aktiva
människor mecl bestämda synpunkter och förmåga att
formulera sina önskemål. Det är en tacksam och
intressant uppgift att inom den givna ekonomiska ramen
utarbeta ett lokalprogram till en för dessa parter
godtagbar kompromiss.

När Ungdomsvårclskommittén behandlade frågan
om nöjeslivet, var den tydligen medveten om det
ofrånkomliga förhållandet (som påpekades i
inledningen till denna artikel) att samhället i mycket hög
grad består av socialt passiva individer, som tillsynes
utan grämelse låter sin fritid bli till stoft. Förhållandet
är irriterande och sårande för varje progressiv
samhällstänkare1 och kommittén clrog sig ur det på
samma sätt som alla vi som trott att de s. k.
fritids-problemen löses med arbetsterapi: »För att fritiden
skall kunna utnyttjas på ett ur individernas synpunkt
lyckligt sätt erfordras ett inte obetydligt mått av aktivt
intresse inriktat åt ena eller andra hållet, av
företagsamhet, av behov av produktivt sj älvskapancle, om
möjligt även av intellektuell spänstighet. Den till
övervägande delen passivt väntande, ointresserade,
parasiterande människotypen har mindre möjlighet att välja
mellan de olika alternativ som står till buds.»

(3 sid. 21)

Vad denna uppsats hittills har velat visa är att
arbete och hemliv i nuvarande former visst inte är
en garanti för att gruppen »parasiterande»
människotyper skall minska och vad den i fortsättningen vill
visa är att dess problem är de svåråtkomligaste, mest

1 Ett exempel på denna förtret har vi nyligen fått i Tage
Lindboms bok »Den nya fronten» (KF 1949, kr 6:—).

I sitt sökande efter ett arbetarrörelsens nya innehåll
uppehåller sig författaren till stor del vid samma problem som
denna artikel och är fylld av förslag till aktivisering av
den »förslöade» arbetarungdomen. Boken är i högsta grad
värd läsning och diskussion — vid författandet av
byggnadsprogram för fritidscentra eller folketshus kan
Lindboms synpunkter inte förbigås, men väl kritiseras och
ledas till andra lösningar.

Byggmästaren 1949, 144 ^21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free