- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
337

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15 - Ungdomens fritidsproblem, av Lennart Holm, teknolog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

komplicerade och samtidigt mest brådskande och
energikrävande. Man löser dem inte mecl en
föraktfull axelryckning och några fiaspel.

Ungdomsvårdskommittén inser visserligen att clet
ligger »en fara i att man söker göra hela nöjeslivet
alltför ideellt och högtsyftande, eftersom följden kan
bli att i synnerhet de ungdomar som man främst vill
nå — cle som överfrekventerar danshak och biografer
m. m. — kan skrämmas bort från cle sålunda
anordnade tillställningarna genom att tro att clessa är
tråkiga och alltför högtidliga.–-Ungdomens
behov av att få roa sig under profana former måste
erkännas såsom legitimt och ofrånkomligt.» Men när
den drar upp linjerna för den öppna verksamhet som
genom sin frihet från tråkighet skall clra den
kulturellt indolenta ungdomen från danshaken
rekommenderar den nöjen, som skulle få clet mest lättroade barn
att somna: »Den öppna verksamheten kan givetvis,
beroende på lokala förhållanden, erhålla många olika
former. Ibland kan den kanske bestå i ett
ungdomskafé som utgör en del av fritidsgården, ibland av en
läsestuga, ibland av några smårum som får utnyttjas
av vem som vill. Också om inte den öppna
verksamheten bör vara programbestämd, bör dock material och
utrustning finnas som gör det möjligt för besökarna
att på sätt cle själva önskar fördriva tiden. Tidningar
och böcker, spel av olika slag, borclstennisutrustning
— om utrymme härför finns — liksom möjlighet att
få beställa en kopp kaffe eller en läskedryck torde
härvid vara det viktigaste.» (3 sid. 69)

Vi kan till en början betrakta utbredningen av
ungdomlig passivitet. I förut nämnda gallupundersökning
förekom en fråga som ställdes dels till ungdom, dels
till föräldrar: »Är det något särskilt som Ni skulle
vilja att man gjorde för ungdomen här?» (1 sid. 45)

Ungdomens svar i procent.

Städer Landsbygd
pojkar flickor pojkar flickor
Tillkomst av samlingslokal.................. 9 8 9 9
Befrämjande av föreningarnas verksamhet____ 3 4 2 9
Tillkomst av ungdoms- eller hemgård........ 2 4 3 3
Tillkomst av danslokal och nöjeslokal........ 3 7 4 4
Befrämjande av idrott och sport............. 15 3 9 1
Befrämjande av bildningsmöjligheter......... 6 2 3 5
Sanering av nöjeslivet...................... 5 4 2 4
Vet inte .................................. 57 68 68 65
Summa 11)0 100 100 100

Föräldrarnas svar 1 procent.

Städer Landsbygd
fäder mödrar fäder mödrar
Tillkomst av samlingslokal.................. 16 11 11 8
Befrämjande av föreningarnas verksamhet____ 2 5 2 —
Tillkomst av ungdoms- eller hemgärd........ 2 4 2 1
Befrämjande av idrott och sport............. 6 2 3 2
Befrämjande av bildningsmöjligheter......... 19 9 9 9
Sanering av nöjeslivet...................... 6 4 5 6
Göres tillräckligt.......................... 12 13 2 4
Vet inte.................................. 37 52 66 70
Summa 100 100 100 100

Samlingslokalen och sporten har eggat en del
ungdomar, samlingslokal och ökade bildningsmöjligheter
deras föräldrar. Föreningar och hemgårdar ligger
flera varv efter, medan »Vet inte» segrar över hela
fältet.

I den tidigare visade tabellen över
»Fritidssysselsättning under en vecka» sid. 335 tog posterna
»Nöjen» och »Ute» ungefär samma tid i anspråk som
»Hemma», d. v. s. 1/4—1/3 av fritiden. För den
passiva grupp ungdomar som varken deltar i »Möten»

eller »Kurser, arbete» (jfr tabellen över
stockholmsungdomarnas bilclningsarbete under tre år efter
folkskolan, posten »Intet» sid. 336) måste nöjes- och
utesiffrorna vara ännu högre, eller med
Ungdomsvårds-kommitténs terminologi: gruppen överfrekventerar
biografer och danshak.

Vi återvänder till den objektiva sanning vi kallar
statistik. Vilka fritidsresurser står svensk ungdom till

buds (1947) ? (2 sid. 13)

Ungdomsföreningar ......................23 000

Studiecirklar ..................................17 000

Dansbanor och -salonger ............3 650

Biografer ........................................2 850

Fasta teatrar ................................15

Folkparker ......................................185

Tivolin, nöjesplatser ....................370

Idrottsplatser ................................2 300

Folkbibliotek ..................................1 525

Studiecirkelbibliotek......................4 920

Hemgårdar, ungdomsgårdar ... 50

Hur föreningar och studiecirklar utnyttjas har vi
sett ovan; här några siffror rörande biograf, dans,

kafé o. d.: (2 sid. 71)

Genomsnittligt antal ’oesök per månad
pojkar flickor 1 aili
23 år 19 år 23 år 19 år
4.4 5.4 3.4 4.2 4.2
1.5 1.5 11 1.4 1.3
Kafé 0: d............... 3.3 3.7 1.8 2.2 2.7

Nöjesfrekvensen varierar inte avsevärt mecl
bostadsförhållandena, vilket anmärkts tidigare:

(2 sid. 65)

Medeltal dansbesök per månad för
pojkar flickor
24 år 20 år 16 år 24 år 20 år 16 år
Boende 1 egen lägenhet....... 2.4 5.0 _ 1.3 0.8 _
Boende hos familj el. familjemedlem 2.4 3.8 2.8 2.2 3.1 2.6
3.6 4.7 3.4 2.1 34 3 5

Utlägg för nöjen och njutningsmedel är tämligen
proportionella mot lönen (pojkar 12—15 %, flickor
5-8 %)■

Ungdomens biografbesök hade 1944 frekvensen:

(2 sid. 48)

Uppväxtmiljö Medeltal biobesök per månad av
pojkar flickor
24 år 20 år 16 år 24 år 20 år 16 år
2.3 5.5 4.4 3.6 3.8 39
4.0 6.0 5.4 3.3 3.4 3.4
4.2 4.9 4.1 3.7 4.1 3.7

Dansbesöken hade 1944 frekvensen: (2 sid. 54)

Uppväxtmiljö Genomsnittligt antal dansbesök per månad för
pojkar flickor
24 år 20 år 16 år 24 år 20 år 16 år
3.1 4 6 3.4 1.0 2.7 3.2
2.3 4.7 2.3 2.8 5.0 3.5
2.7 4:8 3.7 1.4 2.8 3.5

Ordningen på 177 olika danstillställningar landet
runt en danskväll 1943 har undersökts av IOGT:

(2 sid. 139)

Byggmästaren 1949, 145 ^21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free