- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
340

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15 - Ungdomens fritidsproblem, av Lennart Holm, teknolog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

deras möjlighet att som vuxna leva ett tillfredsställande
liv i sexuellt hänseende. ’Det går inte att sätta i en flicka
motvilja mot och fruktan för könsförbindelser under tjugu
års tid och sedan i en handvändning få henne att
acceptera dem som korrekta, värdiga och glädjebringande.’

Något vetenskapligt stöd för den åsikten, att
kärleksförbindelser som leder till könsumgänge under tonåren,
skulle äventyra anpassningen i äktenskapet på ett senare
stadium, har veterligen inte presterats. Kinseys
undersökning ger tvärtom stöd åt den motsatta tesen, nämligen
att lyckliga erfarenheter från ungdomsåren skulle
underlätta anpassningen i äktenskapet och öka båda parters
förmåga att göra samlivet rikt och tillfredsställande.»

Vårt försök att via statistik och mer eller mindre
allmängiltiga iakttagelser skaffa oss en noggrannare
bild av ungdomens problem kanske är alldeles
meningslöst — åtminstone måste vi ställa oss starkt
kritiska till delresultatens tillförlitlighet. De olika
intervjuerna rör sig med olika människomaterial, inga
uppgifter på felgränserna är åtkomliga och endast i
några fall känner vi samplingarnas storlek och
representativitet. Men rent metodiskt skulle det på ett
liknande tillvägagångssätt vara möjligt att erhålla rikare
fasetterad kunskap i dessa frågor än vi kan nå
genom ärliga självbetraktelser.

Betydligt tyngre vägande än kritiken av metoden
är kritiken av resultatens användbarhet: Kan den
inhämtade kunskapen hjälpa oss att skapa harmonisk
miljö för ungdom? Eller på gamarnas språk: nu, när
du vet så mycket, tala om för oss hur vi ska göra!

Vi avbröt för ett ögonblick resonemanget om
innehållet i posten »ute» men lyckades varken fylla den
med kriminalitet eller sexualitet och måste fortfarande
acceptera att en stor del av ungdomens fritid
tillbringas passivt. Den polisiära vägen är kanske att
fylla även denna tid med aktiva sysslor —
Fångvårdsstyrelsens funderingar gick ju i den riktningen. Den
humana vägen måste vara att skapa möjligheter för
frivillig aktivitet utom arbetsplats och bostad, men i
lika hög grad att utan pedagogiska eller kommersiella
bitankar ge rum för nöjen och »passiv» samvaro. Och
den vägen kanske inte i första hand är teknisk eller
ekonomisk utan social och moralisk: innan vi själva
uppfattat ungdomen på ett realistiskt sätt och slutat
tro att dess problem och oro kan sövas med
arbetsterapi och sublimering, har vi inte
grundförutsättningen att utforma ett byggnadsprogram — varken i
översikt eller detalj — som ligger på samma
våglängd som ungdomens behov. Vi kanske inte, som
anmärkts tidigare, löser några av de väsentligare
ungdomsproblemen genom att bygga fritidsanläggningar,
men låt oss i alla fall, när vi bygger, försöka
tillfredsställa ungdomens bevisligen egna behov, i stället för
behov, som riksdagsmän och sekteristpredikanter
anser vara ungdomens. (Den riksdagsdebatt, som följt
Ungdomsvårdskommitténs arbete, har späckats med

radikallösningar som mer än i omtanke om ungdomen
tycks ha sin rot i motionärernas pubertetsneuroser
eller uppförgyllda skenbilder av sin egen ungdom.)

Att konkretisera ett lokalprogram för ungdomens
fritidsanläggningar har inte varit min avsikt, bara att
betona varför, i diskussionen om ett sådant,
proportionerna mellan sluten och öppen verksamhet måste
bli en huvudfråga. Den slutna verksamheten har ju
redan ganska väl kunnat fixera sina önskemål, medan
den öppna inte är stort mer än ett begrepp i
kom-mittébetänkanden. Inom den öppna verksamhetens
ram skall ungdomen finna nöjen, avkoppling och
mänskliga kontakter. Flickor och pojkar skall kunna
vara tillsammans på ett självklart sätt utan uppskruvat
idealistiska motiveringar. Unga och gamla skall kunna
umgås utan att åldersskillnaden direkt skall medföra
skillnader i auktoritet och befogenheter. Det är svårt
att omsätta sådana allmänna, svävande målsättningar
till ett byggnadsprogram, och vi kan inte göra det
utan en fördjupad kunskap om mönstret för de ungas
beteenden och önskningar.

Denna artikel är en antydan till ett metodiskt
studium av en av de många komponenter som motiverar
byggandet av fritidsanläggningar. Om dessa bör
utföras som koncentrerade centra eller decentraliseras
över hela det aktuella området är en fråga som inte
kan avgöras av dessa iakttagelser, åtminstone inte på
detta stadium — här måste naturligtvis också den
ekonomiska kalkylen komma in.

Materialet till tabeller, referat och uppskattningar
har hämtats ur följande litteratur:

Ungdomsvårdskommitténs betänkandcn:

1. II. Stöd åt ungdomens föreningsliv. SOU 1944:31.

2. III. Ungdomen och nöjeslivet. SOU 1945:22.

3. IV. Ungdomens fritidsverksamhet. SOU 1947: 12.

4. V. Stöd åt utvecklingshämmad ungdom. SOU 1947 :

17-

5. VI. Ungdomen och arbetet. SOU 1948:21.

(Sedan denna artikel skrivits har publicerats en
granskning av Ungdomsvårdskommitténs betänkanden
författad av konsulenten Set Dahlbeck [GHT 28 mars
1949]. D. ger intressanta upplysningar om hur
Göteborgs barnavårdsnämnd sedan ett tjugotal år arbetat
med dessa frågor, i synnerhet den öppna
fritidsverksamheten.)

6. Bcfolkningskommissionens betänkande i sexualfrågan.
SOU 1936: 59-

7. Befolkningsutredningens betänkande i abortfrågan.
SOU 1944: 51.

8. Betänkande angående familjeliv och hemarbete. SOU
1947:46.

9. Statistisk årsbok för Sverige 1948.

10. Fångvårdsstyrelsens utredning angående
ungdomsbrottsligheten (Stockholm 1942).

11. Stockholms Stads Ungdomskommittés betänkande nr I
med förslag rörande ungdomens bostadsfråga, stöd åt
den inflyttade ungdomen, ungdomens
fritidsverksamhet och samordning av åtgärder för ungdomens
välfärd. (Stockholm 1946.)

12. Kinseyrapporten. (Sv. upplaga på Ljus förlag, 1949.)

13. »Ungdomssexualitet.» (Bonniers 1948.)

Byggmästaren 1949, 148 ^21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free