- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
381

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 18 - Husbyggnadstekniska fel, av professor E. Suenson, Köpenhamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-husbyggnads-tekniska-]{+husbyggnads-
tekniska+} pel

Av professor E. Suenson, Köpenhamn

A. Inledning

Husbyggnadstekniken är i färd att ändra karaktär.
Man överger de gamla beprövade byggnadssätten och
byggnadsmaterialen till fördel för nya, av vilka man
ännu blott har begränsad erfarenhet. I en sådan
period begås fel, som uppenbaras först vid en mer
eller mindre sen tidpunkt, och av förståeliga skäl äro
cle invigda inte ivriga att publicera sina erfarenheter,
som därför bli allmän egendom först vid en ännu
senare tidpunkt och under mellantiden begå många
samma fel. Genom ett snabbare utbyte av
erfarenheter kunde pengar sparas och förtretligheter
undvikas, och till det skulle jag gärna vilja ge ett bidrag
med denna uppsats.

Innan ett nytt byggnadssätt eller ett nytt
byggnadsmaterial införes i praktiken bör det naturligtvis
undersökas grundligt i ett laboratorium; det är billigare
att göra sina erfarenheter i laboratoriet än på
byggnadsplatsen. Är materialet grundligt undersökt är
risken mecl att använda det mycket starkt reducerad,
men pricken över i sättes dock av de praktiska
erfarenheterna. I laboratoriet kan man omöjligtvis på
förhand överblicka och undersöka alla cle
kombinationer av påverkningar ett material kan bli utsatt för
i ett byggnadsverk (i)1. Först när materialet har
använts i en följd av år under olika förhållanden
känna vi oss alldeles säkra på clet, trots att det
fortfarande är möjligt att clet kan utsättas för en ny
kombination av påfrestningar, som det inte tål.

Som exempel kan nämnas tegelmurverk, som man
kunde tro att vi känna utan och innan. I Danmark
har clet använts seclan Absalons tid, och vi har
sedan detta århundrades begynnelse tvättat nyuppförda
fasader mecl saltsyra utan att någon — varken
murare. tegelbruksfolk eller kemister — anat att det
därvid kan bildas mycket svårartade sprängande
kristaller. Och så händer clet att man en särskilt varm
sommar uppför några hus med hålmur. Denna
kombination av värme och hålmur medför en så snabb

1 Siffrorna hänvisa till en litteraturförteckning sid. 392.

Fig. i. Tegelstensfasad sprängd vid avsvrning.

DK 624.059.22
69 059.22

uttorkning av fasaden att avsyrningen inte kan tålas;
de nämnda kristallerna bildas i murbruket, som
pressas ut ur fogarna och tar mecl sig skal av stenen

i) (2).

Ett annat exempel är betongens krypning. Betong
har använts i 100 år, men krypningen har bara varit
känd cle senaste 20—30 åren.

Av de skador som här skall redogöras för
härstamma en del från bildningen av kondensvatten, och
dem ämnar jag samla i en grupp oavsett materialets
art. De övriga skall jag sortera efter material och
nämna i ordningen betong, asfalt, murverk.

B. Skador förorsakade av kondensvatten

i. Kondensvatten i idrottshallar

Idrottshallar ha ofta golvet liggande i höjd mecl
marken eller endast något högre, och de byggas ibland
utan betonggolv mecl endast ett lager grus utlagt över
marken. Luften i hallen kommer då att upptaga
fuktighet från marken, och om hallen är helt sluten blir
luften mättad mecl fuktighet. När yttertemperaturen
sjunker om natten eller när väderleken växlar,
avkyles taket och vatten kondenseras på dess insida.
Resultatet blir dels fuktfläckar, dels dropp. Består
yttertaket av takpapp på bräder, komma dessa att
arbeta och riva i pappen, som snart blir otät.

Dessa hallar måste ventileras kraftigt genom öppna
fönster eller på annat sätt.

Fig. 2 visar en baclmintonhall mecl trägolv, vars
bjälkar vila på låga långväggar av betong, gjutna
på 3 m avstånd och genombrutna för luftcirkulation.
Hallen uppvärmes mecl varmluft, som inblåses
genom cle långsträckta ventilerna till vänster ovanför
fönstret och utsuges till höger genom liknande
ventiler vid golvet. Från dessa strömmar den under
golvet tillbaka till värmekammaren, där den åter
uppvärmes.

Man hade underlåtit att täcka marken mecl ett be-

Byggmästaren 1949, 189 ^21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free