- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
382

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 18 - Husbyggnadstekniska fel, av professor E. Suenson, Köpenhamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tonglager, varför returluften strök fram över
markytan från vilken den upptog vatten, och då det
ständigt var samma luft som cirkulerade blev den mer
och mer vattenmättad, och i kallt väder kondenserade
vattnet på de kalla takytorna och droppade ned och
bildade sjöar på golvet.

Marken borde varit täckt med betong eller takpapp.

Man hade dessutom begått ett annat fel, nämligen
att minska takpanelens tjocklek från det normala
25 mm till blott 22 mm och likväl använt normal
pappspik, som är 26—27 mm lång och därför blev
synlig på takets insida. Vid kall väderlek droppade
det från dessa spikspetsar och det uppstod rostfläckar
omkring dem.

2. Kondensvatten i plana trätak

I ovannämnda fall får man kondensvattnet i
huvudet i form av dropp och kan vidtaga erforderliga
åtgärder. Värre kan det vara om det bildas i
otillgängliga utrymmen, där skadorna först uppdagas när de
äro långt framskridna.

Plana papptäckta tak på vinterbonade bostäder
medföra risker av detta slag (fig. 3). De bäras av
lätta träbjälkar, panelade på över- och undersida.
Den övre panelen täckes med takpapp, den undre röras
och putsas. Eftersom pappen är lufttät, kan utrymmet
— om ventilationsöppningar saknas — endast »andas»
genom den undre ytans porer och eventuella sprickor.
Sådan andning sker varje gång luften i utrymmet
ändrar temperatur och därmed tryck. Skiner solen på
taket pressas luft ned i det underliggande rummet;
avkyles bjälklaget suges luft in från rummet. Är
rummet bebott och det är vinter kommer bjälklaget
att vid andningen avge kall luft, som innehåller få
gram vatten per m3, och suga in varm luft, som
innehåller många gram vatten per m3. Vindsutrymmets
fuktighetsgrad kommer alltså att växa; förr eller
senare kommer vattnet att kondensera på den övre
panelens undersida och ge anledning till
svampangrepp. En ökning av det underliggande takets
lufttäthet kommer att minska de mängder vattenånga som
tillföras vinden, men fullkomlig lufttäthet kan
knappast uppnås i praktiken. Därför bör sådana
vindsutrymmen förses med öppningar ut till fria luften, så
att andningen sker genom dessa. Takets
värmeisole-rande verkan minskas därvid väsentligt, och det
underliggande takets isoleringsförmåga bör följaktligen
ökas i motsvarande grad (3).

Denna princip ser man också tillämpad i kalla länder
som Norge och Sverige. Fig. 4 visar ett norskt hus
vars tak består av 3 paneler, 1 lag fiberplattor, 4 lag
papp och ett luftrum.

3. Vatten i plana betongtak

Fig. 5 visar ett plant betongtak, bestående av en
horisontell bärande armerad betongplatta, vars
översida är belagd med värmeisolerande plattor och
slaggbetong. Jag har upprepade gånger undersökt
vattenmängden i sådana tak och funnit den mycket stor,
vilket naturligtvis nedsätter värmeisoleringsförmågan
mycket starkt. I ett fyra år gammalt tak innehöll
slaggbetongen 30 volymprocent vatten (4).

Detta vatten är otvivelaktigt till ganska övervä-

Fig. 2. Badmintonhall.

Fig. 3. Ventilation av pappavtäckta brädtak.

Byggmästaren 1949, 190 ^21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free