- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
383

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 18 - Husbyggnadstekniska fel, av professor E. Suenson, Köpenhamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 4. Norskt stolphus. Teknisk Ukeblad 193g, nr 6 (J. E. Orvin). Fig.5. Armerat betongtak isolerat med kork, slaggbetong och takpapp.

gande del vatten från gjutningen samt regnvatten, som
insugits före pappklädningen och som senare inte
kunnat avdunsta, varken genom den överliggande täta
pappen eller genom den underliggande täta betongen.

Finns det en spricka i betongplattan, kan det uppstå
vattenfläckar i taket kring sprickan och vattnet kan
droppa från sprickan; detta kan inträffa så sent som
sju år efter gjutningen, då man kan förledas tro att
takpappen blivit otät.

Det tak som uppförde sig på detta sätt visas i
genomskärning i fig. 6 a. Slaggbetongens medeltjocklek
var 20 cm. Taket göts 1942 och har upprepade gånger
droppat, senast våren 1949. Droppet kommer icke
efter regnväder utan när temperaturen stiger från
frost till tö (12).

För att förklara fenomenet har jag i fig. 6 b
tecknat slaggbetongens porer som vertikala och
horisontella kanaler med blott två porvidder; de fina äro
kapillärrör, som fasthålla vattnet, i de grova har
tyngden makt över vattnet. Fyra olika tillstånd visas.

1) I den nygjutna betongen äro alla porer
vattenfyllda.

2) Får betongplattan en spricka, genom vilken det
fria vattnet kan rinna ut, förbli endast kapillärerna
vattenfyllda medan de grova porerna äro fyllda med
vattenmättad luft.

3) Inträder frost, kommer vattenångan att
kondensera upptill och bilda ett islager, som efter hand växer
i tjocklek när vatten från kapillärerna kondenseras.

4) Inträder tö kommer isen att smälta och en del
av smältvattnet kommer att sjunka ned genom de
grova porerna och samlas på betongplattan, så att
man för andra gången får dropp från sprickan.
Resten av smältvattnet kommer under nedsjunkningen
att sugas in i kapillärerna och luften i slaggbetongen
kommer fortfarande att vara vattenmättad, så att det
nästa frostperiod åter bildas is.

Det finns ca 8 m3 slaggbetong i ifrågavarande tak,
och när man betänker att det kan innehålla 30
volymprocent vatten, alltså 2,4 m3, och att väsentliga
vattenmängder endast försvinner vid växlingar från frost
till tö, är det förståeligt att taket behöver många år
att torka ut.

Sådana tak böra obetingat ventileras på ett eller
annat sätt, så att gjutvattnet får tillfälle att avdunsta.
Genom att bättre värmeisolera slaggbetongens över-

Fig. 6 a. Sektion genom taket.

Fig. 6 b. Schematisk framställning av slaggbetongens porsystem och
av orsaken till det återkommande droppet.

Byggmästaren 1949, 191 ^21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free