- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
385

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 18 - Husbyggnadstekniska fel, av professor E. Suenson, Köpenhamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 9. Parkettgolv på armerad betongplatta med ingjutna
strål-värmerör.

Fig. 8. lokalt angrepp på rörvägg förorsakat av luftblåsor. (Efter
Das Gass- und Wasserfach 1933, nr 29).

väggen genom vattenbläsan till rostskalet (som är
ädlare än järnet) och som leder bort järnet från
rörväggen, så att hålet bildas 4).

Av denna händelse kan man lära, att sprinklerrör,
som läggas på beskrivet sätt, inte böra inklädas med
takpapp utan direkt kringgjutas med rosthindrande
bruk, antingen cementbruk eller asfaltbruk.

5. Kondensvatten i golv med strålvärmerör

Att betongplattor med strålvärmerör bör vara väl
uttorkade innan deras översida avtäckes visar
följande händelse (fig. 9). Plattorna bestodo av 14 cm
armerad betong 1:2:3 gjuten på sommaren och
hösten i regnig väderlek; gjutningen var avslutad i
mitten av oktober.

Den i november släpptes värmen på rören.

Den i december var betongens översida vittorr och
dammande.

Den 3—30 december lades det visade
ekparkett-golvet, spikat på klen ströläkt på korkunderlag.
Luftrummet mellan betongplattan och parkettgolvet
fylldes med granulerad, bränd lera.

I mitten av december stoppades eldningen helt eller
delvis.

Efter juldagarna började parkettgolven spänna, och
de första dagarna på det nya året bucklade de upp.

Stavarnas undersida befunnos då mörknade och
besatta med vattendroppar. Även lermaterialet var
fuktigt.

Eftersom både läkt och fyllning anbragtes i torrt
tillstånd, kan vattnet bara ha kommit från betongen.
Så länge denna var oavtäckt avdunstade vatten från
dess översida och avdunstningen var så livlig, att
kapillärkrafterna inte förmådde suga nytt vatten från
plattans inre upp till ytan med samma hastighet; clet
avdunstade i betongens porer innan det nådde ytan;
denna hade vattenfria porer och var därför vittorr,
trots att plattans inre var vått.

Dessa förhållanden ändras vid läggningen av
parkettgolvet. Vattenångorna från betongen kunna inte
längre spridas i rumsluften, och den ringa luftmängd,
som tillsammans med lerfyllningen finns i det 4,2 cm
höga utrymmet under parkettgolvet blir snabbt mättat
med vattenånga. Dessutom får detta utrymme en högre
temperatur än luften ovanför parkettgolvet, vilken
inte längre tillföres värme från betongplattan. Under
dessa förhållanden kommer parkettgolvet att förhålla

sig som en kall fönsterruta och imma igen på
undersidan. Utrymmet under parkettgolvet är ca 0,04 m3
per m2. Förutsättes hälften upptaget av fyllning, blir
luftmängden 0,02 m3 per m2. Förutsättes denna luft
vara vattenmättad och 350 varm, innehåller den ca
40 g vatten per m3. Avkyles den till io° viel
beröringen mecl parkettgolvet utfäller den ca 30 g vatten
per m3 eller ca 30 • 0,02 = 0,60 g per m2, och då en
liten vattendroppe väger ca 0,04 g motsvarar det
60:4=15 droppar. Även om man bara räknar med
den vattenånga, som fanns under parkettgolvet vid
eldningens upphörande, är den stor nog att förklara
fenomenet.

När stycken av motsvarande betong, 80 dvgn
gammal, inlades i ett stort, kraftigt ventilerat värmeskåp
vid 40° C, växte viktförlusten mecl tiden som fig. 10
visar (5). Först efter 52 clygn stannade uttorkningen,
och betongen hade då avgivit ca 40 kg vatten per m3.
(För att driva uttorkningen längre måste man höja
temperaturen.)

När strålvärmebjälklag förses med slitlager, som
kunna taga skada av avdunstningen, synes det därför
tillrådligt antingen 1) att släppa på värme på rören
två månader i förväg eller 2) att ventilera det
eventuella utrymmet mellan betongen och slitlagret eller
3) att bekläda betongens översida med ett ångtätt
skikt.

C. Betong

1

i. Sprickor härrörande från betongens
värmeutveckling

Skadliga temperaturstegringar i betong kan
antingen skyllas på cementens värmeutveckling under
bindningen eller på utifrån tillfört värme, t. ex.
solvärme.

I ele moderna snabbindande cementen försiggå de
kemiska processerna mycket snabbare än i
gammaldags cement, och detta medför inte bara en hastig
hållfasthetsökning utan också en snabb värmeutveckling,
och betongens temperatur stiger i motsvarande grad.
Sedan betongen hårdnat når temperaturen mer eller
mindre snabbt ett maximum, och under den följande
avkylningen adderar sig avkylningskrympningen till
torkningskrympningen, varvid faran för
krympspric-kor växer. Det är följaktligen betydelsefullt att hålla
temperaturen låg, och man bör därför inte gjuta snab-

Byggmästaren 1949, 193 ^21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free