- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
395

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 18 - Hålblock som värmeisolerande material, av civilingenjör Nils Tengvik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förda begreppet godhetstal vara lika enkelt som
användbart.

Godhetstalet utgör också en konstant för hela
blocket som sådant i alla sådana fall, då lock saknas. Men
då lock finns karakteriserar godhetstalet endast
approximativt hela blocket, då vid dess beräkning ej
hänsyn tagits till värmemotståndet i locket.

Att ej medtaga ytmotstånden vid beräkning av
godhetstal kan kanske vara riktigt framför allt med
hänsyn till att storleken på dessa motstånd varierar
väsentligt med väggkonstruktionens läge i byggnaden
och med vindförhållandena. Att bortse från
motståndet i murfogarna förefaller däremot att vara
motiverat, då dessa kan utföras på högst varierande sätt
med avseende på bruksammansättning, arbetsmetod
och noggrannhet i arbetet.

I avhandlingen anges för över ett 30-tal blocktyper
kurvor, som visar sambandet mellan sten-luftkvoten q
och godhetstalet g. Kurvorna avser vibroblock,
parallellblock och ett flertal andra i marknaden
förekommande betonghålblock samt månghåltegel med
varierande hålantal. Exempel på erhållna mätresultat visar
fig. 2 och fig. 3, av vilka den förra figuren anger
godhetstal för vibroblock och clen senare godhetstal för
månghåltegel.

Det hade varit av mycket stort intresse om
samtliga detalj värden hacle markerats innan kurvorna
uppritats. Man hade då kunnat bedöma spridningens
storlek och därmed möjligheten att kunna reproducera en
mätning. Men säkerligen är analogimetoden lämplig
för reproduktion.

Undersökningarna har i huvudsak avsett sådan
perforering som förekommer hos hålblock i praktiken.
Häremot är inget att erinra. Man vill ju alltid ha
anknytning till praktiken. Å andra sidan synes
analogimetoden vara väl ägnad för systematiska studier av
lämpligheten hos varierande perforering genom att
man, med utgång från en folie utan hål, genom
successiv ökning av hålens antal och storlek samt ändring
av deras form etc. numeriskt kan bedöma inverkan av
vidtagna ändringar, och dessa resultat borde med
fördel kunna åskådliggöras genom kurvskaror på ett
diagram av något slag.

Här skall ej alla resultat beröras som framkommit
vid dessa värdefulla undersökningar. Den intresserade
läsaren hänvisas direkt till avhandlingen som är lika
lättläst som andra avhandlingar av samma hand.

Det framhålles att god värmeisoleringsförmåga hos
hålblock endast kan erhållas om man följer principen
att i största möjliga mån blockera värmeströmmens
väg. Därför bör avlånga hål användas medan man
bör undvika runda eller kvadratiska hål. Detta är
säkerligen riktigt, och denna princip har väl också de
flesta blocktillverkare sökt följa även om många
undantag funnits eller fortfarande finns.

Det runda eller kvadratiska hålets värmeisolerande
förmåga torcle ej vara studerad eller, om så är fallet,
endast i mycket ringa omfattning. Alla uppgifter om
luftmotstånd avser avlånga luftspalter med parallella
kanter. Viel här behandlade undersökningar i Göteborg
har många block medtagits med runda eller
kvadratiska hål, och man undrar då med vilka luftmotstånd
i hålen man räknat eller vilka elektriska motstånd som
anbringats i hålen under mätningarna.

Fig. 4. Godhetstal jör hålblocksväggar.

a) Väggar av betonghålblock, b) väggar av månghåltegel.
1: fogbruk: /, = 0.8 2: fogbruk / = 1.1 3: fogbruk / = 0.5
4: fogbruk X = 0.7

Med godhetstalet g för ett hålblock menas förhållandet mellan
värmemotståndet för hålblocket och värmemotståndet för ett
massivt block av samma stenmaterial. Hänsyn tages härvid ej till
ytmotstånden, motståndet i bruksfogarna och motståndet i ev. lock.
I analogi härmed skulle man kunna införa godhetstalet G för en
vägg uppförd av hålblock med godhetstalet g. Hänsyn tages dä
till motståndet i bruksfogarna och motståndet i ev. lock, men
ej till ytmotstånden.

Godhetstalen G har beräknats för väggar uppförda med
hålblock med godhetstalen i, 2, 4, 8 och 10.

Blocken har varit dels betonghålblock med längd X höjd =
290 X 167 mm och med lockets tjocklek = 10 mm, dels
månghåltegel med 78 hål och med dimensionerna 250 X 120 X .85 mm.
Blocken har i båda fallen murats med 10 mm breda fogar, och
värmeledningstalen för fogbruket har för betongväggen antagits
vara X — o. 11 och för tegel X = 0.70. Värmeledningstalen för
själva stenmaterialet har i de båda fallen varit 1.1 resp.

X — 0.5. Tjockleken hos betongväggarna har antagits vara 20 och
25 cm, medan tegelväggarna utförts med i-sten och i1/ä-sten.
Resultatet framgår av de undre kurvorna i diagrammen på fig.
Det högra diagrammet avser hålblocksväggar av betong medan det
vänstra avser tegelväggar.

De övre kurvorna i diagrammen visar godhetstalen för samma
väggar om fogarna tänkas murade med fogbruk med X = 0.8 resp.

X = 0.5.

Godhetstalen G är för betongväggarna oberoende av tjockleken.
För tegelväggarna är de praktiskt taget lika stora; i detta fall
har medeltalskurvorna uppritats.

Av diagrammen framgår att godhetstalen G för väggarna ökar
mycket saktare än godhetstalen g för själva hålblocken.
Vidare ser man att en förbättring av fogbrukets värmeisolerande
egenskaper medför en ej obetydlig ökning av godhetstalen för
väggarna. Att framställa ett fogbruk med stor värmeisolerande
förmåga är ett problem, vars lösning säkerligen skulle medföra
ett ökat uppsving för hela murverkstekniken.

Fig. 5. Värmegenomgångstal för hålblocksväggar.
k = värmegenomgångstal. g = godhetstal för hålblocken,
i och 2 väggar av betonghålblock av 20 resp. 25 cm tjocklek.
3 och 4 väggar av månghåltegel av 1- resp. iJ/2-stens tjocklek.
Vid beräkning av värmegenomgångstalen k har jtmotstånden
antagits vara = 0.20. Samtliga väggar har antagits vara putsade
på bägge sidor med kalkputs. Fogbruken har för väggar av
betongblock och månghålstegel satts lika med X = 1.1 resp. X =
°-7-Beträffande hålblocken, dimensioner m. m. hänvisas till
undertexten till fig. 4.

Kurvorna på figuren visar att väggarnas värde ur
värmeisoleringssynpunkt ej stiger särskilt mycket vid högre godhetstal g
hos själva hålblocken. Vilket godhetstal g man bör eftersträva
i praktiken bör därför bli föremål för ekonomiska överväganden,
varvid ej blott värmeekonomiska utan också exempelvis
tillverkningstekniska synpunkter måste beaktas.

Utan tvivel skulle en undersökning av godhetstalens ekonomiska
storlek under olika omständigheter vara av största intresse. ^
Resultaten från en sådan undersökning skulle säkerligen ge många
värdefulla tips av betydelse för rationell tillverkning och
användning av hålblock.

3* Byggmästaren 1949, 20 18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free