- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
396

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 18 - Hålblock som värmeisolerande material, av civilingenjör Nils Tengvik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tidigare omnämnd formel för approximativ
beräkning av värmegenomgången genom vägg av hålblock
står ej så högt i kurs hos Granholm. Det är också
möjligt att denna formel i vissa fall kan ge mer eller
mindre felaktiga resultat. När formeln uppställdes
hade ej undersökningarna i Göteborg utförts, och man
gjorde nog då så gott man kunde för att få en
önskvärd upprensning bland den mångfald blocktyper som
då fanns i marknaden. Det är dock möjligt att man
med ledning av resultaten från de utförda
undersökningarna bör justera formeln eller inskränka dess
giltighetsområde.

Av avhandlingen framgår på ett flertal ställen hur
väsentligt det är att någorlunda säkert känna
värmeledningstalet hos själva stenmaterialet i hålblocket.
Vår kunskap om värmeledningstalet hos betong är
avsevärt mindre än vad angår tegel. Det skulle därför
vara mycket värdefullt om snarast systematiska
undersökningar kunde utföras rörande
värmeledningstalet för betong med och utan sten och vid i
praktiken under olika omständigheter rådande
fuktighetsförhållanden. Resultaten skulle vara av intresse och
värde ej endast för husbyggnadstekniken. Skulle
möjligen ej Cement- och betonginstitutet här ha en
arbetsuppgift som fullständigt faller inom ramen för
dess verksamhet?

Godhetstalen som anges i avhandlingen torde ha det
största direkta intresset för hålblockstillverkare som
bör kunna få värdefulla tips huruvida den utformning
av en sektion, som exempelvis är betingad av
drifttekniska eller andra skäl, även ur
värmeisoleringssynpunkt är lämplig eller ej.

Men byggaren som har för avsikt att använda ett
visst block vars godhetstal g han eventuellt känner
från undersökningarna i Göteborg kanske trots allt är
mindre intresserad av att veta att detta block är så
många gånger bättre än ett massivt block än att känna
till att en vägg utförd med blocken får ett
värmege-nomgångstal k som är tillräckligt lågt att kunna
godkännas.

Det hade därför kanske varit lämpligt om i
avhandlingen även medtagits vägledande uppgifter om
^-värden och andra data av betydelse för bedömning av
värmeisoleringsförmågan hos hela väggar uppförda
med de undersökta blocken. Man får exempelvis ej tro
att ett block med godhetstalet g också ger en vägg som
är g gånger bättre än en vägg som utförts av massiva
block. Det är också av stort intresse att veta storleken
av den ändring i väggens värmeisolerande egenskaper
som betingas av en viss ändring av godhetstalet för
själva hålblocket.

Med reservation bl. a. för den gängse
beräkningsmetodens tillämplighet vid högre godhetstal och med
ovetskap om vilken felmarginal som är förhanden vid
vanlig approximativ fördelning av värmeflödet i
förhållande till mängden ingående material har en del
beräkningar gjorts för att klarlägga dessa frågor.
Resultatet av dessa beräkningar framgår av fig. 4—8,
till vilka hänvisas.

Hjalmar Granholms skrift
»Värmeisoleringsförmågan hos hålblock av betong eller tegel» har lämnat
många värdefulla resultat, som utan tvivel kommer att
befordra utvecklingen för dessa byggnadsmaterial.

Fig. 6. Procentuell förbättring av -iärmcgenomgångstal för
hål-blocksväggar.

i = vägg av 20 cni betonghålblock; 2 = vägg av iVs-sten
månj-håltegel.

Hur värmegenomgångstalen k ändras genom ökning av
godhetstalen g för själva hålblocken framgår av fig. 5, som avser 20
och 25 cm väggar av betonghålblock samt 1- och 1’/s-stens väggar
av månghåltegel. För närmare uppgifter om data för material och
väggar, se fig. 4 och 5.

Diagrammet på denna bild avser att visa den procentuella
förbättringen av värmegenomgångstalen för de undersökta väggarna
Kurvan 1 motsvarar 20 cm vägg av betonghålblock, kurvan 2 1
Västen vägg av månghåltegel. Mellan 1 och 2 kommer i ordning
2s vägg av betonghålblock och i-sten vägg av månghåltegel, men
dessa kurvor har ej utritats.

Kraftig förbättring av värmegenomgångstalen erhålles för
godhetstal g upp till 3 à 4, därefter avtager den procentuella
förbättringen hastigt.

Fig. 7. Värmegenomgång genom hålblocksvägg.

1 = homogen 20 cm vägg av betonghålblock.

2 = 20 cm vägg av betonghålblock + fogar.

3 = dito + fogar + ytmotstånd.

4 = dito + fogar + ytmotstånd 4- puts.

Hur värmegenomgången genom en hålblocksvägg under olika
betingelser varierar med godhetstalet g hos själva hålblocket har
närmare undersökts för en 20 cm vägg av betonghålblock. För
uppgifter rörande data för material och vägg se i tillämpliga
delar undertexten till tidigare figurer.

Värmegenomgången för massiv vägg av själva stenmaterialet har
satts = 100, som också motsvarar värmegenomgången genom en
vägg av hålblock med godhetstalet 1 och med fogbruk med — 1.1
eller detsamma som antagits för betongmaterialet.
Ytmotstånden har, pärskilt vid lägre godhetstal, en avgörande
betydelse för värmegenomgången.

Vidare framgår att putsning endast obetydligt minskar
värmegenomgången. Putsning har dock ur praktisk s\ npunkt större värde
än vad som framkommer räknemässigt, då putsen i högsta grad
eliminerar menlig inverkan av dåligt utföida fogar.

3* Byggmästaren 1949, 20 18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free