- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
397

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 19 - T-virke, av byrådirektör Herbert Lindqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

t-virke

Av byrådirektör Herbert L.indqvist

Här nedan lämnar den nyligen bildade
T-virkes-föreningens ordförande, byrådirektör Herbert
Lindqvist, en redogörelse för föreningens ändamål samt
för märkningen av konstruktionsvirke.

Red.

Genom Byggnadsstyrelsens anvisningar till
byggnadsstadgan (BABS 1946:1) tillkom
enhetliga bestämmelser för virke, som huvudsakligen
utnyttjas till konstruktionsändamål. Dessa
bestämmelser omfatta icke endast
konstruktionsföreskrifter utan även kvalitetsfordringar med avseende på
kviststorlek, snedfibrighet m. fi. egenskaper, som
äro avgörande för virkets hållfasthet.
Bestämmelserna grunda sig i huvudsak på de resultat, som
framkommit genom undersökningar vid Statens
provningsanstalt samt på utländska undersökningar
och normer. Tidigare gängse konstruktionsnormer
byggde i allmänhet på vissa mycket kortfattade
bestämmelser rörande ställningsbyggnader, som
intagits i de av de tekniska ämbetsverken år 1931
fastställda järnbestämmelserna. Enär dessa senare
normer icke avsågo hållfasthetssorterat virke, var
det naturligt att materialet enligt dessa normer
icke kunde utnyttjas i så hög grad som de
nuvarande bestämmelserna möjliggöra.

Trots att denna rationaliseringsmöjlighet
sålunda yppades, har någon allmännare användning
av konstruktionsvirke hittills icke kommit till stånd.
Den främsta anledningen härtill är att producenter
och trävaruhandlare icke ansett det förenligt med
sina intressen att genomföra en sortering efter helt
nya grunder så länge de icke kunnat uttaga ett
överpris som svarar mot de därmed förbundna
framställningskostnaderna. Att på arbetsplatsen
genomföra en ekonomisk och därjämte riktig
utsortering av konstruktionsvirke torde tyvärr vara
praktiskt uteslutet. Av kända skäl har behovet av
en sträng hushållning med våra trävaror under
tiden gjort sig alltmera gällande. I denna
situation upptog Samarbetskommittén för
byggnadsfrågor frågan till behandling i samråd med
representanter för trävaruindustrien m. fi. Härvid utreddes
de ekonomiska förutsättningarna för
framställningen av konstruktionsvirke samt lämpliga
former för ett permanent organ, som kunde ta hand
om och föra dessa frågor fram till en för alla
parter tillfredsställande lösning. Detta organ har
numera bildats under namnet T-virke sjörening en.
Namnet ansluter sig till beteckningen för de bägge
klasser av konstruktionsvirke T100 resp. T70, som
förekomma i nämnda anvisningar till
byggnadsstadgan och för vilka böjpåkänningarna 100 resp.
70 kg/cm2 tillåtas vid vanligt belastningsfall.

Fig. i. T-märke i halv skala.

(AB anger virkesproducentens beteckning, CD sorterarens; siffran
anger virkestjockleken i tum.)

DK 634.982.6: 674.06

T-virkesföreningen har till ändamål att utarbeta
tillämpningsföreskrifter för sortering och märkning
av konstruktionsvirke som uppfyller
bestämmelserna i BABS, s. k. T-virke, samt att verka för
utbildning av sorterare och utöva kontroll över
sortering och märkning av dylikt virke. Föreningen
skall även följa utvecklingen i frågor, som beröra
konstruktionsvirke samt genom lämpliga åtgärder
verka för en ökad användning av T-virke.
Föreningen är öppen för varje företag eller person,
som utövar försäljning av trävaror och som
därvid använder av föreningens styrelse
auktoriserad sorterare. I styrelsen ingå representanter för
Byggnadsstyrelsen, Svenska
träforskningsinstitutet, Samarbetskommittén för byggnadsfrågor,
Svenska trävaruengrossistföreningen,
Byggförbun-dets intressekontor, Sveriges trävaruhandlares
centralförbund, Svenska trävaruexportföreningen,
Svenska inlandssågverkens förening och Södra
Sveriges trävaruexportförening. Medlem av
föreningen äger rätt att för märkning av T-virke
använda föreningens inregistrerade märke, T-märket.

(Fig. i.)

Bokstäverna i märkets sidofält ånge på ena
sidan medlemmens beteckning och på den andra
beteckningen för vederbörande sorterare. Siffran
under T-stapeln anger virkestjockleken i tum.

Endast sådant virke som till större delen av sin
längd uppfyller fordringarna för kvaliteten T100
skall märkas. Märkningen utföres på plankans ena
flatsida vid båda ändarna och så långt ut mot dessa
som plankan fyller fordringarna för T100.
Eventuellt återstående delar av plankan skola uppfylla
fordringarna för T70. De bägge ändmärkena
anbringas med spetsarna riktade mot plankans
mittparti. Därjämte anbringas ytterligare ett märke
ungefär mitt emellan de första märkena och med
spetsen riktad mot den kantsida, som bedömes
vara starkast mot dragning (fig. 2).

Märkningssystemet preciserar således på ett
entydigt sätt, vilken del av plankan, som är av
kvalitet T100 eller T70 och uppfyller även i övrigt
högt ställda anspråk på identifieringsmöjligheter.
Med hänsyn till den praktiska användningen bör
virkeskvaliteten även kunna bestämmas efter kap-

3* Byggmästaren 1949, 20 19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free