Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 19 - Träförband med bultar och mellanlägg, av civilingenjör Bengt Norén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till bärverk av trä bör man helst använda
full-.kantat virke. Om man får vankant i fogen, måste
lasten minskas på de mellanlägg och bultar, som
därigenom får minskad upplagsyta i träet.
Virkets fuktighet inverkar på bultförbandets styrka
av flera orsaker. Dels är träets-hållfasthet starkt
beroende av vattenhalten, dels förändras virkets volym
vid växlande vattenhalt. En uttorkning av virket
med åtföljande krympning försämrar bultarnas och
mellanläggens passning i förbanden och gör dessa
mera eftergivliga. Samtidigt är det tänkbart, att
förbandets brottlast sjunker genom att mellanläggens
.grepp i virket försämras, även om trähållfastheten
ökat vid uttorkningen. En upprepad efterdragning av
bultarna kan minska vådorna av virkets uttorkning,
men i praktiken kan man inte alltid lita på att den
utförs, även om dan skulle vara möjlig. Risken för
rötangrepp i träet ökar, om virket byggs in vått.
Vid hög vattenhalt hos träet kan dessutom förbandet
bli försvagat genom rostbildning i bultar och
mellanlägg.
Helst bör virket inte vara fuktigare vid
inbygg-ningen än vad det kommer att vara vid
konstruktionens användning. Som maximum för virke till
inomhuskonstruktioner bör sättas en fuktkvot av
20 %.
För virkets dimensioner gäller som regel, att ett
stort förhållande mellan bredd och tjocklek
förenklar förbandens utförande. Storleken på detta
förhållande begränsas emellertid dels av krav på en viss
styvhet, dels av att risken för hållfasthetsnedsättning
vid röta ökar ju tunnare virket är. Vid dimensionering
av virket bör man även försöka ta hänsyn till minskad
bärförmåga hos förbanden, föranledd av excentriskt
angripande krafter (fig. 14).
Fig. 14. Tvåskärig skarv i dragen planka. Om spänningen i
mittstycket uppnår högsta tillåtna i träet (am = ctjju), bör
skarvstyckena väljas tjockare än s = m. Det angivna värdet s = 0,75 • m
får man vid styva bultar (slankhetstal A < 4.5), om man tillämpar
de i DIN 1052 angivna tillåtna bultlasterna och sätter tillåten last
på skarvstyckena lika med tillåten last på mittstycket.
Bultarnas storlek
Ett bultförband kan utföras med ett fåtal grova
bultar eller med flera bultar med mindre diameter.
För det senare alternativet talar det förhållandet att
den totala bultvikten minskas, då man använder
klena bultar. Vid föreslagna laster på bultar i
tvåskäriga förband, då kraften angriper i
fiberriktningen, minskas bultvikten så länge bultarnas
slank-m
hetstal A = — är mindre än 4,5. Då ännu klenare
d
bultar väljs, blir bultvikten konstant (erforderligt
antal bultar blir omvänt proportionellt mot d2).
Samtidigt ökas emellertid säkerheten mot kollaps genom
att den teoretiska brottlasten blir högre än den
praktiska = lasten vid flytning i förbandet. Dessutom
gäller att av förband dimensionerade för samma
säkerhet mot flytning (dvs. beräknade för samma
i
Ptin — — • Pp) blir rörelsen vid måttlig belastning
n
(Ptiii) mindre i förband med flera klena bultar än
i förband med ett mindre antal grova bultar. Minskad
trähållfasthet och bättre stål i bultarna höjer
gränsvärdet på A, över vilket bultvikten blir konstant.
Bultarnas slankhetstal får inte bli mindre än 2
(t. ex. d — 1" i 2" virke). I annat fall blir risken för
att virket skall spricka stor. Motsvarande övre gräns
för slankhetstalet bestäms inte av hållfasthetsskäl
utan av det ökade arbete, som utförandet med många
klena bultar kräver. Slankhetstal större än 8 (t. ex.
d >> 1/2" i 4" virke) är ovanliga.
Vid förband med mellanlägg av inpressningstyp
bestäms bultdiameterns storlek av den kraft, som
fordras för förbandets ihopdragning, såvida inte
särskilda monteringsbultar av högvärdigt stål eller
pressverktyg används. I tabell 3 har angivits den diameter
hos bultar av handelskvalitet som minst erfordras,
om dessa skall användas för mellanläggens
inpress-ning i lufttorrt virke av normal beskaffenhet.
Bultens längd och längd av gängad del bestäms av
virkestjocklekar och mellanläggens höjd. Tyvärr
klarar man sig sällan med standardlängder vid
förbandens hopdragning och även i detta avseende kan
därför användning av specialgängade
monterings-bultar eller pressverktyg vara underlättande.
Tabell 3. Bult av hayidelskvalitet för sammandragning
av förband med mellanlägg.
Mellanlägg, yttermått, mm Minsta bultdiameter, tum
BULLDOG tandbrickor
48 1/2
75 5/8
117 3/4
140 7/8
165 i
IOO X IOO 3/4
130 X 130 7/8
GS-taggbrickor
60 5/8
77 3/4
116 i
142 i 1/4
OR-spiral, 50 st 36 mm
dymlingar 5/8 à 3/4
Valet av borrdiameter är viktigt. För att
bärförmågan hos bultarna skall fullt utnyttjas fordras, att
de passar väl i bulthålen. Detta gäller speciellt, när
stora krav ställs på förbandets styvhet. Som regel är
det lämpligt att välja borrets diameter lika med
bultens diameter. Därvid måste beaktas, att borrar för
trä ofta är tillverkade med något större diameter och
bultar med något mindre diameter än den nominellt
angivna. Säkrast är, att man genom provborrning
övertygar sig om att borrningen ger sådan passning,
att bultarna måste trängas in.
Underläggsbrickor under muttrar och bultskallar
skall dimensioneras med hänsyn till storleken av
normalkraften i bulten och träets hållfasthet vid
tryck vinkelrätt mot fibrerna. Vid bultförband med
mellanlägg bör kvadratiska underläggsbrickor ha ett
3* Byggmästaren 1949, 20 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
