Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 19 - Hållkraft hos träskruv, av Lars Erik Nevander, civilingenjör SVR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Inverkati av borrdiametern vid förborrning.
Virket uttogs ur en 8 m lång iurubjälke 8" X 8",
som sågades upp i 1 m långa 4" X 4". Träets
egenskaper varierar något inom en så lång stock, men
detta kompenserades i möjligaste mån genom att varje
prov utfördes i två 1 m bitar, uttagna symmetriskt
kring 8 ni bjälkens mitt. Data för virket:
Volymvikt r0 12 — 0,42 kg/dm3
Fuktkvot u — 12 %
Tryckhållfasthet, II fibrerna, = 440 kg/cm2
Skjuvhållfasthet, || fibrerna, = 84 kg/cm2
Elasticitetsmodul, || fibrerna, = 117 000 kg/cm2
Ca 6 årsringar/cm.
Vid denna undersökning var det nödvändigt att
förborra för att överhuvudtaget kunna skruva in de
största skruvarna samt för att vara säker på att alla
skruvar gick in vinkelrätt mot träytan. En
undersökning av borrdiameterns inverkan utfördes därför först,
varvid hållkraften vid olika borrdiametrar provades
för några skruvdimensioner, och resultatet framgår
av fig. 3. Borrdjupet var 80 % av skruvens
gänglängd, och skruvarna skruvades in, så att precis hela
den gängade delen på skruven kom in i träet.
Kurvorna synes ha maximum vid borrdiametrar ungefär
lika med halva kärndiametern Då kurvorna äro
relativt flacka, användes i fortsättningen förborrning
med en diameter av 0,8 • dk, vilket innebär ca 55%
av skaftdiametern. Borrdjupet synes ej ha någon
nämnvärd inverkan på hållkraften vid borrdiametrar
mindre än skruvens kärndiameter.
Såvida icke annat säges, gäller provningsresultaten
med följande förutsättningar:
Borrdiameter 0,8 • dk
Borrdjup 80 % av gänglängden
Inskruvningslängd = gänglängden
Av betydelse för hållkraften är även, hur skruven
kommer i förhållande till årsringarna, tangentiellt
eller radiellt, vilket även undersökts. Det erhållna
förärad
längd skruven ej får ren radiell resp. tangentiell
riktning. Då förhållandet i praktiken icke spelar någon
större roll, har försöken i fortsättningen ordnats så,
att ett medeltal mellan P rad och P tang erhållits. I
tabell 2 har även intagits det erhållna förhållandet
mellan hållkraften hos skruv i ändträ och ovannämnda
medeltal. Detta förhållande synes även variera med
skruvdimensionen, sannolikt beroende på att de små
skruvarna kan bli belägna huvudsakligen i den lösare
vårveden, medan större skruvar måste skära igenom
flera höstvedsringfar.
Tabell 2. Förhållande mellan hållkrafter vid olika
in-sk ruvningsrik tningar.
Skruvdimension -^rad p tang p ändträ p sidoträ
1" 6 1,25 0,53
1" 12 1,22 0,69
2" 6 1,22 0,60
2" 12 1,06 0,75
3" 12 1,04 0,59
4" 12 — 0,75
hållandet
, som framgår av tabell 2, avtar med
tang
ökande skruvlängd, beroende på att vid ökad skruv-
Hållkraften vid olika skruvdimensioner framgår
av diagrammet, fig. 4. De inlagda linjerna motsvara
ekvationen
P — (40 + 200 d) {g —1/3 d) kg
där d = skruvens skaftdiameter i cm
g = gänglängden i cm.
Termen x/3 d är en korrektion för spetsens inverkan.
Denna term gör sig dock endast gällande för korta
och grova skruvar. I diagrammet har även inlagts
en kurva för skruvbrott, så att dimensioner till vänster
om denna kurva ger skruvbrott i ifrågavarande virke.
Skruvbrotten har i allmänhet ägt rum i övergången
mellan skaftet och gängningen. I några enstaka fall
har skruvbrott inträffat genom att huvudet
deformerats.
Inskruvningslängdens inverkan på skruvarnas
hållkraft redovisas i fig. 5, där inskruvningslängden
avsatts i procent av gänglängden. De erhållna värdena
visar god överensstämmelse med ovannämnda
ekvation upptill 100 % av gänglängden, varefter en
avböjning synes äga rum, beroende på att även den
ogängade delen av skruven är inskruvad i virket.
Det kan även vara av intresse att veta
deformationerna vid belastning av en inskruvad skruv. Dessa
har undersökts för några dimensioner med resultat
enligt fig. 6. Belastningshastigheten var härvid V20
av beräknad brottlast per min. Vid 1/4 av brottlasten
uppgår deformationerna till 0,10—0.15 mm. Vid
långtidsbelastning torde deformationerna bli avsevärt
större.
På byggnadsplatserna spikas i regel skruvarna först
in med hammare, varefter skruvmejseln kommer till
användning. En undersökning har därför utförts för
att konstatera inverkan av detta förfaringssätt, och
resultatet framgår av fig. 7, där inslagningsdjupet
avsatts i procent av gänglängden. Värdet 100 % inne-
3* Byggmästaren 1949, 20 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
