- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
413

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 20 - Inbjuden tävling om stadsplan för Österängen i Jönköping, av C.-F. Ahlberg, arkitekt SAR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^y^i /^/e^tr/ts n, /’c&v/t-rijf- ctm

STADSPLAN FÖR ÖSTERÄNGEN I JÖNKÖPING

Av arkitekt sar C.-F. Ahlberg

Det skulle antagligen anses graverande, om en
byggnadsproj ektör som huvudentré tillgrep en stege,
därför att lösningen i övrigt icke gav plats för en
trappa — eller om han i en bostadstävling skulle
presentera en lägenhetstyp, där tamburen var en halv
meter bred. Vid bedömandet av ett byggnadsprojekt
anses det väl också självklart, att hänsyn skall tas
till den konstruktiva gestaltningen; den
funktions-mässiga dispositionen av utrymmena och den
arkitektoniska formen skall möjliggöra en klar och
ekonomisk konstruktion.

Prisnämnden för tävlingen om stadsplan för
Österängen i Jönköping har icke låtit sig betungas av
liknande krav. Att den enda tillfarten till ett område
med mellan 2 000 och 3 000 invånare i ett förslag är
en 150 meter lång backe i lutning 1 : 10 påtalas lika
litet som att i ett annat förslag en viktig
trafikför-delningsplats är underdimensionerad och inte kan
göras större utan en omstudering av planen i väsentliga
delar. Intet avseende har fästs vid om exempelvis
byggnadernas läge i terrängen möjliggör ett
ekonomiskt ledningssystem eller ej.

Österängstävlingen var en begränsad tävling
mellan sex inbjudna firmor — en numera rätt vanlig
tävlingsform. Åtskilliga omständigheter gör, att den
i särskilt hög grad inbjuder till kommentarer. Att vi
i dagens stadsplaneverksamhet för väsentliga frågor
saknar en enhetlig värderingsgrund är uppenbart. Det
råder en utbredd känsla av osäkerhet, och i
Jönköpingstävlingen kommer detta lika mycket till synes
i prisnämndens verksamhet som i de tävlandes. En
anmälan som denna blir bara ännu ett bidrag till den
fortlöpande diskussionen. För att denna skall kunna
leda någon stans, är det emellertid nödvändigt, att
de tillämpade värderingsgrunderna redovisas. Vad är
det egentligen vi vill ge människorna? Hur vill vi
att de städer skall se ut, som vi har till uppgift att
bygga ?

A. Den sociala målsättningen

Den stadsbyggnadspolitiska och sociala
målsättningen är sällan på förhand given i så precisa former,
att icke planförfattarens uppfattning blir bestämmande
inom rätt vicla gränser för den sociala standard, som
kännetecknar hans plan. Denna är således ett uttryck
inte bara för hans tekniska kunnande och
formska-pande förmåga utan även för hans sociala och
politiska inställning.

För sin del skulle anmälaren i korthet vilja
formulera det sociala programmet för ett nytt
bostadsområde på följande sätt:

Enfamiljshus i form av villor eller radhus är en
eftersträvansvärd bostadsform för familjer med barn.
Hyreshusbebyggelse för familjehushåll bör — där
den icke kan få formen av verkliga kollektivhus —

dk 711-583

endast undantagsvis vara mer än tre våningar hög.
För småhushåll kan däremot höghus vara en god
lösning. Soltillgången i lägenheterna måste vara god.
Varje lägenhet på mer än två rumsenheter (rum eller
kök) bör ha fönster i två varandra motstående fasader.

Bebyggelsen skall vara måttfull i skalan. Den bör
grupperas så, att den bjuder en lugn miljö av en viss
slutenhet och med lämpliga lekplatser för de minsta
barnen i direkt anslutning till husen, så att mödrarna
kan se till småbarnen från lägenheternas fönster. God
solbelysning och lä mot blåsten är viktiga krav för
dessa uterum.

En relativt tät gruppering av husen är icke ur
vägen. Där marken icke behöver utnyttjas så hårt, torde
det i regel vara bättre att skapa stora
sammanhängande friytor kring eller inom en enhet av i övrigt väl
samlad bebyggelse än att sprida ut husen på stora
inbördes avstånd.

En gruppering av bebyggelsen i små
stadsdelsenheter, var och en samlad kring en lekplats för de något
större barnen, lekskola och livsmedelsbutiker, bör
eftersträvas. Storleken på en sådan grupp torde med
nuvarande institutionstyper bli ca 1 500 à 2 500 invånare.
Denna enhet skall till sin karaktär först och främst
vara en lämplig miljö för barnen. Ett antal sådana
enheter grupperas lämpligen kring en skola och ett
stadsdelscentrum med kommersiella och kulturella
gemensamhetsanläggningar. Ett inslag i
bostadsstadsdelarna av företag med icke störande produktiv
verksamhet, hantverk och småindustri, bör eftersträvas.
I en större stad bör stadsdelscentra vara så rikt
utrustade som möjligt. I en medelstor stad torde i regel
det för hela staden gemensamma centrum vara
tillräckligt ; där blir i ytterområdena uppdelningen i
små-enheter och i skoldistrikt det väsentliga.

Trafiksystemet bör vara så uppbyggt, att
bostädernas förbindelse med lekplats och livsmedelsbutiker
sker på rena bostadsgator och särskilda gångvägar i
riktning utifrån och inåt. Fordonstrafiken från
bostäderna bör däremot så långt möjligt föras inifrån och
utåt till »matargator» utanför stadsdelsenheten.
Ma-targatorna får inte ha direkta tomtutsläpp. Även till
skolorna och till stadsdelscentra bör gångtrafiken
kunna gå ostörd av större gatutrafik. Passage av
intern gångtrafik över matargatorna är icke önskvärd
men får accepteras på därför utbildade punkter. Större
trafikleder bör däremot ligga helt utanför
stadsdelsenheterna (skoldistrikten).

Avstånden från bostäder till
gemensamhetsanläggningar och hållplats för de kollektiva trafikmedlen får
icke bli för stora, högst 800 à 900 meter, för
hyreshusbebyggelse dock ej mer än 400 à 500 meter.
Hållplatserna bör vara anslutna till centrumbildningarna.

Programmet för Österängstävlingen har inte
mycket att säga i dessa frågor. Det har stått de tävlande
fritt att arbeta efter olika principer.

3* Byggmästaren 1949, 20

413

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free