- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
426

(1949)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 20 - Tävling om stadsplan för Västra Frölunda i Göteborg, av stadsplanechef Gunnar Sundbärg, arkitekt SAR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i^t^vt-^-n^ o-m

STADSPLAN FÖR VÄSTRA FRÖLUNDA I GÖTEBORG

Av stadsplanechef arkitekt sar Gunnar Sundbärg

Tjugotvå förslag i denna tävling — det är ett stort
material. Tävlingsuppgiften är nämligen stor, så stor
att den bör ha verkat avskräckande på många.
Tävlingstiden utgick den 31 januari i år. Den 11 juni
förelåg tävlingsnämndens beslut. Fyra månaders
bedömning av en brådskande uppgift, det säger en hel
del. Prisnämnden har haft att göra, det fick man en
tydlig förnimmelse av, då man stod inför alla
projekten, uppradade på utställningen i Göteborgs
stadsteaters foyer, som verkade ännu längre än den är.

Programmet kunde emellertid locka med rätt goda
priser och lyckades också stimulera de tjugotvå
deltagarna att fullfölja uppgiften. Det kan inte anses
dåligt, även om man tar i betraktande att tiderna
redan under den senaste hösten hade börjat bli föga
lysande för arkitektkåren.

Man får väl, med hänsyn till det sålunda rätt stora
deltagandet i tävlingen, betrakta resultatet som ett
ganska representativt prov på den allmänna
uppfattningen just nu inom stadsbyggandet i Sverige.

För egen del önskar jag redan nu framhålla, att
jag anser resultatet vara ganska glädjande
åtminstone i det avseendet att förkärleken för lågbebyggelse
synes ha trängt igenom märkbart på sistone och är
i så hög grad dominerande som fallet är.
Högbebyggelse har nästan över lag använts endast sporadiskt,
och de projekt är lätt räknade, som baserar sig på
högbebyggelse i större omfattning.

För den oinvigde bör kanske några inledande
upplysningar lämnas. Västra Frölunda är en nyligen
inkorporerad kommun och socken, belägen sydväst om
Göteborgs förutvarande stadsområde. Inom "Västra
Frölunda ligger det förutvarande Älvsborgs
municipalsamhälle utmed älven. Längst ute vid havet, inom
detta samhälle, ligger Långedrag. Söderut viel udden
på yttre sidan av Askimsfjorden ligger Näset, en
blandad fiskare- och sommarbebyggelse. I övrigt är
det gamla sockenområdet en ren bondbygd, som i
öster övergår i Mölndals stads vidsträckta bondbygd.

Tävlingen omfattade en stor del av den öppna
bygdén, närmare bestämt området söder om
Slottsskogen, utmed Säröbanan och ett gott stycke västerut.
Om man skall beskriva landskapet, kan man knappast
kalla det snarfagert. Det är inte storvulet som det
kan vara i Bohuslän, och inte idylliskt och frodigt så
som det blir längre söderut, nedåt Billdal och Särö.
Snarare får man väl kalla det något kargt, och i
norra delen av dalgången utmed Säröbanan, således
närmast det äldre Göteborg, rentav trivialt. Mot
söder och väster möter man något mera vinnande drag:
dalgångarnas konturer mjukas upp, bergen får
uttrycksfullare linjer, skiftande mellan långa
sluttningar och branta stup, vegetationen blir yppigare

1 Artikeln är skriven utan kännedom om innehållet i nr 15 av
denna tidskrift. (Fört:s anm.)

dk 711-583

och mera omväxlande. Men några starkare intryck
får man först då man kommer upp på höjderna och
ser en glimt av havet i fjärran och en massa
bergsträckningar bakom varandra med de skiftningar som
de långa avstånden ger, eller då man uppe i en
bergås finner sig stå inne i en idyll som oförmodat ligger
gömd i en flat sänka i berget, med ängsmark,
innesluten av en krans av lövverk.

Men på det hela taget är landskapet nog inte så
märkvärdigt. Man har likväl en bestämd känsla av
att clet bör behandlas med ömsinthet. Mitt i
alltsammans, på en av höjderna, ligger Västra Frölunda
kyrka, nybyggd från grunden på 1800-talet och med
en spira i värsta tänkbara billighetsgotik pekande mot
himlen.

Inom detta område gällde det nu att planera en
bostadsbebyggelse för minst 30 000 invånare.
Trettiotusen — märk uppgiftens storlek. Det finns endast
nitton städer i Sverige som är större i sin helhet,
och då har man i städerna räknat in alla de tusental
rena lantbor, som numera i administrativt hänseende
hör till stadsbefolkningen i detta land.

Men dessa trettiotusen invånare i Göteborg skulle
enligt programmet i första hand bli Västra
Frölund-ska lokalpatrioter och endast i andra hand
göteborgare. Detta skulle göras möjligt genom att området
närmast öster och söder om tävlingsområdet skulle
användas för industribebyggelse i stor skala, med
tillhörande stor hamn, anlagd genom uppmuddring
av en havsvik, som skjuter in från söder, från
Askimsf jorden. (Då blir det väl slut mecl det
kommunala Askimsbadet, som för inte många år sedan
anlades med mycket arbete?) Vidare skulle
sysselsättning på orten i viss mån beredas genom
Göteborgs luftvärnskårs (Lv 6) kaserner, som redan är
uppförda strax utanför den gamla stadsgränsen, norr
om tävlingsområdet, och på längre sikt genom ett
flygfält för sport-, taxi- och affärstrafik, som är
planerat att anläggas väster om tävlingsområdet,
mellan detta och f. d. Älvsborgs municipalsamhälle.

För att nu motverka den attraktion, som Göteborgs
centrum komme att utöva på de minst 30 000
invånarna, skulle sörjas för att de inte endast kunde bo
och arbeta ute i Västra Frölunda utan också
därstädes kunde ägna sig åt så mycket som möjligt av allt
det som de kunde få lust att göra utanför hemmet på
sin fritid. Detta skulle ske genom att anordna ett
lokalt stadscentrum inom området. Här skulle finnas
butiker, saluhall, kontor, kommunalhus, bibliotek,
studielokaler, teater, två biografer, hotell, restaurant,
yrkesskola och annat. Vidare skulle givetvis inom
området finnas idrottsplatser, både en stor, centralt
belägen, och flera andra, församlingshus, skolor av
olika slag, daghem för barn m. m. En mindre del av
befolkningen skulle kunna bosätta sig inom centrum,
både i kollektivhus och i vanliga hus.

3* Byggmästaren 1949, 20 34

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:45:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/byggmast/1949/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free