Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 21 - Lingiadens sportutställning, av Erik Thelaus, Bengt Gate, arkitekter SAR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Exteriördetaljer.
holmsutställningen, som gruppen Art Concret, där
Carlsund var medlem, planerade sitt första
framträdande i Sverige. Denna utställning vidgades till en
stor »Internationell utställning av postkubistisk konst»
men gjorde ett fullständigt fiasko, som skymdes av
Stockholmsutställningens framgångar. Antagligen får
denna katastrof ses som en av de främsta
anledningarna till att vår konst i dessa riktningar aldrig nådde
någon rikare utveckling under 30-talet. I många andra
länder, t. o. m. i England som ju vanligen betraktas
som en hemort för traditionalism även på detta
område, hann den avancerade konsten under samma tid
befästa mycket starka positioner från vilka den sedan
utövat ett växande inflytande. Många har nu velat
betrakta dagens konkreta måleri endast som nya gröna
blad på kvistar som antagits redan vara torra, ehuru
tydligen inte helt döda. Men riktigare är att se det
som ett fullföljande av de livskraftiga idéerna på en
allt bredare front som småningom brutit det hittills
alltför starka motståndet även i vårt land.
För många konstnärer i dag utgör konstverkets
funktioner ett centralt problem, både dess funktioner
i samhället i stort och dess funktionella inpassning
i detalj i vår miljö. Följaktligen betraktas inte
stafflimåleriet och den traditionella friskulpturen som någon
slutgiltig och tillfredsställande form. De här nämnda
konstnärerna syftar till ett fastare och mer organiskt
inlemmande av konstverket i vår miljö och i vissa fall
även till ett slags syntes mellan arkitekturen och den
fria konsten fastän på ett sinsemellan olikartat och
formellt ännu ganska oklart sätt. I ett ögonblick då
arkitekturens och den fria konstens uttrycksmedel
tangera varandra är ju en sådan strävan mycket
naturlig, ehuru man inte utan vidare behöver anse syntesen
som riktpunkt för det konstnärliga arbetet vara det
enda riktiga. Teoretiskt är dock en syntes i verklig
mening möjlig. Som ett praktiskt exempel på
möjligheterna kan nämnas gatufasaden till Café du Unie
i Rotterdam (arkitekt: Oud) som kan betraktas som
ett stycke materialiserad neoplasticism av Mondrians
3*
Byggmästaren 1949, 20 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
